Farligt att lita på alkomätaren

Farligt att lita på alkomätaren

Laboratorietest

En alkomätare kan ge svar på din promillehalt, men flera av de vanligaste mätarna ger fel resultat. Det visar Testfaktas laboratorietest av åtta vanliga konsumentmodeller.

Laboratorietest
Mikael Bergling Susanne Ståhl Publicerad: 19 Jun, 2007
Läs senare

Sommar och semester. God mat, vin och drinkar, tillfällena att ta sig ett glas är många.
Även den som druckit måttligt kan behöva låta bilen stå. Trots det väljer många att sätta sig framför ratten.
För den som känner sig osäker på sin promillehalt finns det flera olika sorters alkomätare för hemmabruk att blåsa i.
För att granska mätarnas precision, lät Testfakta testa åtta vanliga alkomätare vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Endast en av de testade alkomätarna lyckades visa rätt värden i samtliga tester.

Testet omfattar bland annat följande moment:

Detektionsförmåga

, det vill säga hur bra mätarna är på att upptäcka alkohol i utandningsluften.

Återhämtning

(hur lång tid tar det att nollställa mätaren).

Känslighet

för olika blåshastigheter. 

För att få säkra resultat testades varje mätare tio gånger.
Enligt lagen gör en person sig skyldig till rattfylleri om han eller hon kör ett motordrivet fordon och samtidigt har minst 0,2 promille alkohol i blodet. Trots det visade två av mätarna inga eller för låga värden vid en simulerad alkoholhalt på två promille, alltså gränsen för rattfylleri. En av mätarna, Safe Drive 2, säljs i Sverige trots att den lägsta alkoholnivå Safe Drive 2 kan mäta är 0,3 promille, det vill säga över den svenska gränsen för rattfylleri. Dessutom anges värdet som en alkoholhalt på 0,3 promille eller lägre, inte hur mycket lägre vilket är väsentligt att veta för den som ska sätta sig bakom ratten.

När flera personer blåser efter varandra i samma mätare är det viktigt att alkomätaren nollställer sig eller rensar systemet mellan de olika blåsningarna.
Två av de testade mätarna - AlcoSafe KX-168 och Alcotector Alkopro-A1 – är klart sämre än övriga på att göra detta.

Flera av mätarna är dessutom känsliga för blåsstyrka, vilket innebär att den uppmätta promillehalten kan variera beroende hur starkt en person blåser.
– Det är inte alls bra. En del människor blåser ju mycket, medan andra blåser mindre, säger provningsingenjör Rauno Pyykkö vid SP som har ansvarat för testerna.
Den alkomätare som klarade sig bäst i testet var Safeway 2000. Sist hamnade Medi Wave MW-675S.

Testets klart dyraste mätare - Alcotector Alkopro-A1 – placerade sig i mitten.
– Den är egentligen bra, men kräver flera blåsningar för att visa rätt värde vilket inte framgår av manualen. Det borde det göra, säger provningsingenjör Rauno Pyykkö.

Enligt Hans Laurell vid Vägverket kan inte den som åker fast i någon av polisens rattfyllerikontroller skylla på en dålig alkomätare.
– Inte en chans. Det går heller inte, som många tror, att räkna ut vilken promille alkohol i blodet man får av dricka en viss mängd sprit.

Varför inte?
– Promillehalten avgörs av en mängd olika faktorer – givetvis av hur mycket du dricker, men också exempelvis av vad du äter till, hur mycket du väger och i vilken kondition du är i.
– Det man vet är att kroppen förbränner 0,15 promille i timmen, men man kan inte veta sin promille. En tillförlitlig mätare kan hjälpa, men annars får man vänta och ge en ordentlig marginal innan man kör, förklarar Hans Laurell.

 

Fakta

Safeway 2000, AlcoSafe KX-168, Medi Wave MW-675S, Mini Alcohol Tester, Safe Drive 2, Alkotestare AT0020, Breath Alcohol Tester FiT 208R och Alcotector Alkopro-A1.

Detektionsförmågan testades vid alkoholkoncentrationer i utandningsluften motsvarande en alkoholhalt i blodet på 0,1, 0,2, 0,3 och 1,0 promille. Varje alkomätare har testats tio gånger på varje nivå med återhämtningstid mellan varje mätning.

För att testa hur pass känsliga mätarna är för blåsstyrka genomfördes testerna med både hög och låg blåsstyrka.

För att få fram ett totalbetyg har resultaten från de olika momenten getts följande vikt: Detektionsförmåga 60 procent, nollställning 15 procent och känslighet för blåshastighet 25 procent.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.