Det finns två grundkrav på en febertermometer. Den ska dels visa rätt temperatur, dels ge ett tillförlitligt resultat varje gång den uppmäter feber.
Ett annat önskemål från konsumenterna är att det ska gå snabbt att få resultatet. Det en fördel som lyfts fram på pann- och örontermometrarna.
Testfakta gav det statliga läkemedelsbolaget APL:s medicintekniska laboratorium uppdraget utvärdera tio febertermometrar från de största tillverkarna på den svenska marknaden.
Det första testmomentet var att fastställa om termometrarna ger ett resultat på den tid som angivits. Resultatet visar att både öron- och panntermometrarna fungerar mycket bra. Alla ger svar på mindre än fyra sekunder, vilket stämmer bra överens med vad som utlovas på förpackningarna.
[PDF]
De termometrar som mäter i mun, armhåla eller stjärt tar längre tid. Allra längst tid, mellan 3,5 och 4,5 minuter, tar napptermometern. Det är också betydligt längre tid än vad som angivits i bruksanvisningen.
Men det är inte den långa tiden som är det stora problemet med napptermometerar, enligt Jakub Srebro, specialist på medicintekniska produkter på APL.
– Jag är mycket tveksam till själva produkten, trots att testet visar att de säkert fungerar bra som termometrar. Ett barn kan av misstag använda termometern som en vanlig napp. Därför är det viktigt att den även uppfyller säkerhetskraven som ställs på nappar.
Någon dokumentation om säkerheten som napp finns inte. Topcom friskriver sig med att barnet ska övervakas när temperaturen tas, vilket indikerar att den kanske inte uppfyller kraven. För Tiqs napptermometern nämns inget om varken nappstandarden eller några varningar.
Nästa testmoment var att undersöka om temperaturen som termometern visar är korrekt. I testmomentet visade termometrarna som mäter i mun, armhåla och stjärt korrekt temperatur. Däremot visade flera av pann- och örontermometrarna skillnader på upp till 0,6 grader från temperaturen mätt i munnen.
Även om avvikelserna är relativt stora för de snabba termometrarna finns det ett större problem med panntermometrar. Jakub Srebro är mycket skeptisk till termometertypen som mäter hudtemperaturen.
– Hudtemperaturen brukar ligga på mellan 33 till 35 grader. Termometrarna räknar sedan om den till kärntemperaturen. Sambandet mellan hudtemperatur och kärntemperatur är komplicerat och individuellt. Samma person kan ha en hudtemperatur som varierar på olika sätt jämfört med kärntemperaturen beroende på hans aktuella hälsotillstånd.
Det kan vara allvarligt vid riktigt hög feber. Då lägger kroppen all energi på att hålla vitala organ igång och huden kan kylas ner och man kallsvettas. Hudtemperaturen kan då avvika ganska kraftigt från temperaturen inne i kroppen, kärntemperaturen.
– Skulle jag vara lite raljant fungerar panntermometrarna ungefär lika bra som att lägga handen på pannan, säger Jakub Srebro.
Trots invändningarna visade det sig i testet att Microlifes panntermometer var den som fick det bästa testresultatet jämte Braun high-speed.
– Microlife fungerar väldigt bra som termometer och är både snabb och väldigt bekväm att använda. Men som jag konstaterat tidigare när det gäller panntermometrar är det inte självklart att de mäter kärntemperaturen, det vill säga febertemperaturen, korrekt.
Det avslutande testmomentet undersökte om termometrarna ger samma resultat vid upprepade mätningar. I momentet klarar alla termometrar utom två att ge ett resultat som håller sig inom en tiondels grads marginal. Endast Clas Ohlson och Brauns örontermometer gav något högre avvikelser.
Anmärkningsvärt är att Brauns termometer avviker, eftersom den på förpackningen utlovar att den är mer noggrann än både rektala termometrar och panntermometrar.
– Örontermometrar kan inte kalibreras noggrannare än plus minus 0,2 grader, så det är frågan vad de har för täckning i ett sådant påstående, säger Jakub Srebro.
Testfakta har också granskat märkningen och bruksanvisningarna för produkterna. Det finns stora brister hos Jula och Topcom.
– Om leverantören slarvar med så basala saker som märkning och adress till tillverkaren så bör man vara vaksam. Håller de inte rätt på det här, hur säker kan man vara på att allt annat är rätt, frågar sig Jakub Srebro.
Testets billigaste termometer från Jula fick dessutom in en vattendroppe under displayfönstret. Trots det klarade den att ge rätt temperatur, men om en termometer tar in vatten finns risk att elektroniken påverkas.
För att sammanfatta testresultatet har alla termometrar klarat testet med godkänt resultat. Samtliga termometrar är också mycket enkla att använda och att rengöra.
De generella brister som påpekats på napp- och panntermometrar gör att Jakub Srebro anser att konsumenten bör välja antingen en traditionell direktvisande termometer eller en örontermometer.
– Båda typerna ger ett pålitligt resultat. En örontermometer är snabbare och smidigare, men kostar samtidigt betydligt mycket mer.