Svensk medicin orsakar miljöutsläpp

Svensk medicin orsakar miljöutsläpp

Det blir allt vanligare att läkemedelsbolag låter tillverka sina mediciner i låglöneländer, trots att det är väl känt att fabrikerna orsakar stora utsläpp i naturen.

Daniel Persson
Daniel Persson Publicerad: 18 feb, 2011
Läs senare

Astrazeneca och Pfizer hör till de som har lagt ut verksamhet i indiska Hyderabad eftersom det blir så billigt. Men de kände till miljöproblemen.
-  Ja, det gjorde vi. Vi kände till dem och hade ögonen helt öppna för det. Vi resonerade att det är bättre att vara på plats och försöka påverka inifrån i samarbete med våra underleverantörer än att välja bort det, säger Johan Walde, affärsområdesdirektör på Pfizer i Sverige, till Ekot.

Läkemedelsfabrikerna i regionen släpper ut mycket stora mänger medel i naturen under tillverkningen, det finns höga halter antidepressiva, allergimediciner och antibiotika i sjöar och vattenbrunnar. Bakterier som är resistenta mot antibiotika frodas i både mark och vatten och många som bor i området har blivit sjuka.
- Jag fick ont i bröstet av att gå vid en sådan sjö efter bara några minuter, och det satt i hela dagen på grund av de kemikalieångor som kom upp från ytan. Det är en extremt förorenad miljö, säger Joakim Larsson från Göteborgs universitet, som först avslöjade utsläppen, till Ekot.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.