Rostfria matlådor återtar lunchrummet

Rostfria matlådor återtar lunchrummet

Efter rapporter om skadliga ämnen i plast väljer många att kasta de gamla matlådorna och ersätta dem med glas och rostfritt. Men enligt Livsmedelsverket är riskerna med plastlådorna små – förutsatt att du använder rätt bytta till rätt sak.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 18 Okt, 2013
Läs senare

I veckan presenterade amerikanska forskare en ny studie som varnar för ämnet bisfenol A i plastmaterial. Enligt tidningen The Telegraph avråder forskarna nu gravida kvinnor från att värma mat i plastbehållare, eftersom ämnet enligt dem visat sig öka risken för missfall.

Det här är bara en i raden av larmrapporter om plaster, och att de tar skruv hos konsumenterna märks inte minst hos de som säljer produkter i alternativa material.

Friluftsbutiken Addnature marknadsför till exempel sitt nya sortiment av rostfria matlådor med argumentet ”undvik kemikalier i maten”. Och trots att den enklaste lådan kostar ungefär tio gånger så mycket som en matlåda i plast är efterfrågan stor, enligt butiken.

– Det finns ett stort intresse hos konsumenterna att välja rostfria matlådor. Idag är många väldigt medvetna om olika gifter. De flesta tänker nog också att rostfritt håller betydligt längre och det lite högre priset kan betala sig i längden, säger Carina Ginstmark på Addnature.

Även kedjor som Clas Ohlson har numera lunchlådor av både glas och rostfritt som är gjorda för att kunna stoppas ner i väskan och ta med till jobbet.

Men hur orolig ska man då vara för de vanliga plastlådorna?

Frågar man Livsmedelsverket är riskerna små. Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, tycker heller inte att man bör dra några höga växlar på de senaste amerikanska rönen om bisfenol A.

- Det kommer nya larmrapporter om bisfenol A hela tiden och det behövs fler studier innan man kan slå fast något. Man ska också komma ihåg att plastsorten polykarbonat, där bisfenol A ingår som en huvudråvara, mycket sällan används till mikrovågskärl.

I till exempel polypropen som är en vanlig plasttyp i matlådor är det inte troligt att det finns bisfenol A, menar han.

Samtidigt finns det andra ämnen i plast som också kan vara skadliga. Inom EU måste alla plastmaterial som är gjorda för att komma i kontakt med livsmedel uppfylla vissa krav på migration – att ämnen från plasten inte vandrar över till maten. De olika materialen behöver dock bara vara godkända för den typ av livsmedel och det användningsområde de är menade för.

– Använder du en låda som är avsedd för att förvara och värma mat i ska det inte vara några problem. Men en glassförpackning är i regel bara godkänd för att ha glass i frysen, den bör inte användas för att till exempel stoppa köttfärssås i som sedan värms i mikron, det är det inte säkert att den klarar, säger Kettil Svensson.

Som intyg på att produkterna lever upp till kraven ska tillverkarna märka dem med EU:s glas- och gaffelsymbol.

Men hur vet jag vad plastbyttan är menad för? Tillverkaren har kanske tänkt sig ett annat användningsområde än vad jag räknar med?

– Står det inte på lådan så fråga i butiken där du köper den, de ska ha sådan information. Är du osäker är det bättre att värma maten på en tallrik, eftersom risken för migration ökar vid uppvärmning, säger Kettil Svensson.

Hur är det då med glas och rostfritt, finns det ämnen som kan gå över i maten från de materialen också?

– Nej, här kan vi bortse från migration av olämpliga ämnen, säger Kettil Svensson.

Fakta

Så minskar du riskerna med plastlådorna

• Använd bara plastlådorna för det de är tänkta för. Glassförpackningen är inte gjord för att mikra mat i.

• Ämnen från plasten migrerar lättare till feta och i viss mån sura livsmedel, återanvänd inte plastförpackningar till förvaring av annan sorts mat än vad de innehöll från början.

• Fett och socker som värms i mikron kan bli mycket varmt, ibland varmare än vad materialet klarar.

• Förpackningar och husgeråd i plast har ofta en återvinningssymbol med en siffra i som talar om vilken typ av plast den är tillverkad av. Men enligt Kettil Svensson på Livsmedelsverket säger siffran lite om hur säker eller osäker produkten är, eftersom den bara talar om vilken huvudingrediens det är i plasten. Ofta är det tillsatserna som är det problematiska.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.