Antalet människor som insjuknar i magsjuka av campylobacter har ökat enormt de senaste åren. Under oktober månad smittades 1015 personer i Sverige – en ökning med drygt 150 procent jämfört med samma månad i fjol. Redan under sensommaren blev rekordmånga personer sjuka.
– Det blir nya rekordsiffror i år, det är inte bra, säger Britta Björkholm, Enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Källan till smittan är ofta kyckling, och årets ökning av sjuka personer sammanfaller med en ökad förekomst av bakterien hos kycklingflockar i Sverige. Nu ser flera myndigheter gemensamt över vad man kan göra. Men fortfarande görs inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenterna.
– Vi kräver inte att företagen ska ta prover efter att kycklingen är slaktad eftersom det inte finns särskilda gränsvärden att agera mot, som det gör för andra bakterier i gris och nötkött. Där måste företaget ta prover och visa att man efterlever dessa krav. Men det finns inte för kycklingar, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.
Inom EU diskuteras nya regler med ett gränsvärde, något man beräknar kan komma att minska sjukdomsfallen med 50 procent. Men det är oklart när EU-reglerna kommer träda i kraft.
På Folkhälsomyndigheten menar man att även branschen måste agera.
– De veterinära myndigheterna och branschen behöver se över sina processer och ta nödvändiga åtgärder, säger Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Idag finns ett frivilligt kontrollprogram för campylobacter som branschen hävdar att de följer.
– Vi jobbar med att titta på alla flockar, och vidtar åtgärder där det finns större problem, säger Pia Gustafsson, veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel.
Vad är förklaringen till att bakterierna ökar i svenska flockar trots att det finns ett kontrollprogram?
– En lång varm sommar innebär att högsäsongen för campylobacter blir längre.
Pia Gustafsson pekar på att förekomsten av campylobacter i kyckling i Sverige ligger mycket lägre än i andra länder. De viktigaste orsakerna till att svenskar blir sjuka ligger enligt henne utanför den svenska branschens kontroll.
– Man behöver prata om kökshygien. Konsumenter måste lära sig att hantera kyckling på ett säkert sätt. Man konsumerar också mer kyckling, och det finns mer färsk importerad och ekologisk kyckling som har mer campylobacter, säger Pia Gustafsson.
Samtidigt visar statistik att drygt 66 procent av all kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad, och den ekologiska kycklingen står för mindre än en procent av produktionen.
På Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten håller man med om att en ökad konsumtion, mer importerad och ekologisk kyckling och dålig kökshygien är viktiga delförklaringar.
– Men vi vet inte vad som är den viktigaste orsaken till ökningen av insjuknade människor, säger Livsmedelsverkets Mats Lindblad.
