Perfluorerade ämnen i matförpackningar har uppmärksammats i media det senaste året. Bland annat har Coop i Danmark dragit tillbaka sina mikropopcorn som visat sig innehålla dessa ämnen. För att ta reda på hur det ser ut i Sverige skickade Testfakta in förpackningar för både mikropopcorn och pommes frites till Stockholms universitet för analys.
Resultaten förvånar forskarna. Halterna är å ena sidan lägre än väntat, men å andra sidan hittades ämnen som är förbjudna eller på väg att förbjudas då de är konstaterat cancerogena och hormonstörande. Det gäller förpackningarna från McDonalds, Burger King, OLW, Lidl och Ica.
– Det är märkligt att vi hittar PFOS och PFOA i förpackningarna. Kemikalier som kan ge upphov till de här ämnena ska ha fasats ut enligt tillverkarna. Och med tanke på de låga halterna har de antagligen inte stoppats i där medvetet. En trolig förklaring är att de kommer från gammalt återvunnet papper, säger forskaren Jonathan Benskin, som ansvarat för analyserna.
De halter som hittats utgör ingen direkt risk varken för pommes frites- eller popcornätare. Men Åke Bergman, professor i miljökemi och chef för Swetox, blir ändå beklämd av resultaten.
– Via förpackningarna får de här icke nedbrytbara kemikalierna ytterligare spridning. Ju mer av dessa ämnen som hamnar i miljön, desto mer kan vi få i oss på sikt, säger han.
Visar då Testfaktas test att förpackningsindustrin slutat använda fluorerade ämnen? Nej, menar Jonathan Benskin. Studien tyder snarare på att man övergett de gamla omstridda kemikalierna och gått över till andra – samtidigt som de gamla värstingarna alltså finns kvar i returpappret.
– Vi vet att fluorerade ämnen fortfarande används som beläggning i den här typen av förpackningar. Vi vet bara inte vilken sort eller vilken effekt de har.
Detta bekräftar också en första analys av totalhalten fluor som Testfakta lät göra på några av förpackningarna. Nivåerna är så pass höga att det måste vara medvetet tillsatt, enligt Jonathan Benskin.
Idag finns det ingen särskild lagstiftning för fluorerade ämnen i matförpackningar. Danska livsmedelsverket har ett rekommenderat gränsvärde för fluor i förpackningar, men några sådana gränser finns varken i Sverige eller på EU-nivå. Det innebär att Livsmedelsverket inte gör några egna kontroller.
– Utan gränsvärden finns inga resurser till att undersöka vad den här typen av förpackningar innehåller för ämnen. Det skulle vi gärna göra annars, säger Anders Glynn, riskvärderare på Livsmedelsverket.
Professor Åke Bergman vill se en tydligare lagstiftning kring tillsatta kemikalier i livsmedelsförpackningar.
– Jag tycker det är självklart att tillverkarna ska tvingas deklarera vad förpackningarna innehåller, säger han.
