Svenskarna äter allt mindre kött visar statistik från Jordbruksverket. Det är en långsiktig trend där vi framför allt minskar köttintaget från nöt och gris.
Som ersättare har livsmedelsbranschen under senare år tagit fram flera olika vegoprodukter med ett näringsinnehåll som bland annat ska kompensera vårt behov av protein. Vegofärsen har snabbt blivit ett populärt alternativ till vanliga köttfärsen i många hem.
Hur väl tillgodoser då vegofärsen våra behov av olika näringsämnen jämfört med en ”vanlig” köttfärs? Och hur smakar den?
För att svara på frågorna har Testfakta låtit testa 14 olika fabrikat på den svenska marknaden. Den kemiska analysen av näringsämnena är utförd vid finländska laboratoriet Measurlabs i Helsingfors medan Testfaktas smakpanel har gjort en bedömning av smak, doft, konsistens och utseende.
[PDF]
Den näringsmässiga analysen har kartlagt färsernas energiinnehåll, proteinsammansättning, nivåer av vitamin B12 samt mineralerna selen, zink och järn.
När det handlar om energiinnehåll visar analysen att så mycket som 50-60 procent energin kan komma från kolhydrater, något som helt saknas i kött. Däremot är fetthalten oftast betydligt lägre, där merparten ligger långt under nötfärsens 10 procent. Undantaget är Beyond Meat som med sina 17 procent verkligen sticker ut som den fetatste vegofärsen av alla.
Proteininnehållet varierar stort, där några ligger i nivå med nötfärsen medan andra når knappt hälften av nötfärsens nivå.
Ingen av vegofärserna bidrar näringsmässigt med vitamin B12, till skillnad från nötfärsen. Vitamin B12 behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar. Om du har för lite B12 kan du få blodbrist.
För att få en rättvisande bild av näringsupptaget har även mängden fytinsyra analyserats. Höga halter av fytinsyra försvårar för kroppen att ta upp mineraler, i synnerhet järn och zink. Fytinsyra finns tillsammans med mineraler som järn, zink och magnesium naturligt i spannmål, soja, råris, baljväxter, nötter och fröer.
Om man enbart äter vegetariskt och har ett högt behov av järn är det viktigt att äta en väl sammansatt kost där fytinsyran inte begränsar intaget av järn, eller att man ser till att få i sig tillräckligt med järn via andra tillskott. För flickor i tonåren är tillskott av järn speciellt viktigt. Tonårsflickor drabbas i större utsträckning av anemi (brist på röda blodkroppar) än andra grupper till följd av att menstruation sätter i gång samtidigt som kroppen växer.
Innehållet av järn och zink varierar stort i de olika vegofärserna, där några ligger väl i nivå med nötfärsen och andra betydligt lägre. Men även om innehållet av järn och zink är förhållandevis högt, så är frågan hur stor betydelse mängden fytinsyra har för kroppens näringsupptag.
Inger-Cecilia Mayer Labba är Teknologie doktor inom Livsmedelsvetenskap och har nyligen disputerat kring det gröna proteinskiftets påverkan på hälsan. Hon konstaterar att vegofärserna genomgående har en låg biotillgänglighet jämfört med nötfärsen.
- En låg tillgänglighet betyder att kroppen inte kommer kunna ta upp mer än bara någon få procent, säger hon. På de här nivåerna kanske det handlar om 3-4 procent av innehållet som kroppen kommer att kunna ta upp. Det kan jämföras med järn från kött där man brukar räkna med en absorption strax över 20 procent. Det blir med andra ord en stor skillnad även när det totala innehållet av järn och zink är högre i den vegetariska produkten. Det här visar tydligt på behovet av förnyade processmetoder som möjliggör att näringen i produkterna bättre tas upp av kroppen, säger Inger-Cecilia Mayer Labba.