Fallolyckor kopplade till snö och is kostar samhället 22 miljarder kronor varje år enligt en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Drygt 360 miljoner kan hänföras direkta kostnader som sjukhuskostnader, produktionsbortfall och administration, medan den större delen handlar om psykiskt lidande och samhällets nyttoförlust vid dödsfall.
Peter Landell är sektionschef på Akut ortopedi på Karolinska sjukhuset och ser en markant ökning av fallolyckor när vädret slår om.
– När det är halt ute kan de som behöver akut operation mångdubblas. Utöver det direkta problemet för dessa patienter riskerar även annan planerad vård blir lidande och skjuten på framtiden. Vi försöker att planera för detta, men det är ju sällan omöjligt att säga exakt när halkan slår till.
Många tror också att det är enbart äldre som drabbas när halkan slår till, men riktigt så är det inte.
– Störst risk för allvarligare fallskador löper personer med benskörhet, vilket oftast är kvinnor över 50 år. Samtidigt vi ser en ökning i fallskador både hos yngre och äldre av båda könen. I snitt tar det ca 6 veckor att läka en handledsfraktur för en i övrigt frisk person, med det kan ta upp till ett år att återfå slutlig funktion och ledskador kan leda till att man utvecklar artros i leden. Den vanligaste skadan är handledsfrakturer där ungefär hälften behöver operation.
Inom forskningen har gångtrafikanter som ramlar omkull länge varit en lite bortglömd typ av singelolyckor. Trafikverket arbetar på flera olika områden i samverkan med en rad olika aktörer för att minska halkolyckorna för gående i trafikmiljöer, säger Jörgen Persson på Trafikverket.
– Fallolyckor med gående i trafiken som ofta sker när det är halt ute är den vanligaste allvarliga skadan i vägtrafiken och de behöver uppmärksammas mer. Viktiga åtgärder är till exempel att kommunernas vinterväghållning måste förbättras, att bättre förutse och informera om väderomslag som innebär halkrisk, och att göra det möjligt för konsumenter att veta hur bra en sko är på ishalka.
Tillsammans med forskningsinstitutet RISE har Testfakta initierat ett projekt kring greppvänliga sulor med ekonomiskt stöd från Skyltfonden som administreras av Trafikverket. Målet är att ta fram en mer enhetlig metod för att mäta och klassificera greppförmåga, så att både konsumenter och tillverkare får tydligare vägledning. Förhoppningen är att projektet ska leda till bättre produktutveckling och färre fallolyckor i vintermiljö.
Viveca Wallqvist är forskare på RISE och ansvarig för sultestet.
– Att ha på sig greppvänliga skor vid halt väglag kan göra stor skillnad. Men att veta om ett par skor har en greppvänlig sula när isen ligger blank utanför porten är inte det lättaste. Skor som ser ut att ha goda vinteregenskaper behöver inte nödvändigtvis vara särskilt bra ur greppsynpunkt. Ett par skor som känns stabila undertill kan till exempel bli väldigt hala om sulan hårdnar när den kyls ner av utetemperaturen.
När ett 40-tal skor har testats är resultatet överraskande. Flera av de skor som såg mest vinteraktiga ut, med tjockt foder och grov sula, klarade sig sämre i testet med låga isgreppsvärden under 3. Samtidigt klarade sig flera skor som kanske snarast upplevs som vår- och sommarskor betydligt bättre, och uppnådde ett isgreppsindex över 11.
[PDF]
Att flera av vinterkängorna presterade sämre i mätningarna har sin förklaring, menar Viveca Wallqvist. Det handlar i grunden om hur sulans utformning och material faktiskt beter sig på is, vilket inte alltid syns vid en första anblick.
– När vi tittar närmare på resultaten ser vi tre egenskaper som är avgörande för greppet på is: sulans hårdhet, mönstring och den kemiska sammansättningen, berättar Viveca Wallqvist. Den sko som klarade sig bäst i testet hade till exempel en relativt finmönstrad sula med stor kontaktyta mot underlaget och en gummiblandning som är relativt mjuk i både varm och kall temperatur.
De skor som presterade sämst hade tvärtom ofta rundade eller upphöjda partier som gav en liten faktisk kontaktyta mot isen. Samtidigt var sulmaterialet ofta betydligt hårdare och blev ännu stelare när det kylts ner – något som försämrar greppförmågan ytterligare. Den typen av sula kan fungera utmärkt i lös snö, men är direkt ogynnsam på blankis i stadsmiljö.
Den stora skillnaden i testresultat – från isgreppsvärden under 3 till över 14 – visar därför att skomodell och utseende inte säger särskilt mycket om verkligt isgrepp, utan att sulans funktion avgörs av en kombination av material, mönster och hur den beter sig i kyla.
Ny märkning på skor
För att göra det enklare för konsumenter att hitta skor med dokumenterat bra grepp på is har Testfakta tagit fram den nya märkningen Testfakta IceGrip med en femgradig betygsskala, där tre och över är godkänt. Märkningen bygger på den officiella svenska standarden för isgrepp och baseras på mätningar utförda av RISE. Skor som testats och godkänts får möjlighet att använda den nya märkningen som kan ses på skor och skolådor i butik.
På icegrip.nu kan man söka bland testade skomodeller och se vilket isgreppsbetyg de fått. Tanken är att både konsumenter och skotillverkare ska få en tydlig och oberoende vägledning – och att fler ska kunna gå säkrare när vinterhalkan kommer.
