Honung är ett av världens mest förfalskade livsmedel. Enligt EU och internationella kontrollmyndigheter späds stora mängder honung varje år ut med billig socker- eller sirapslösning, ofta utan att det går att upptäcka med de traditionella analysmetoder som idag är godkända av EU. 
För konsumenten är produkten lika svår att genomskåda – det ser ut som honung och smakar ganska likt. 
– Man kan kanske tycka att det inte spelar så stor roll om det är sirap eller honung man häller på yoghurten då, säger Fabian Lindhe, ordförande i Honungsringen. 
– Men man måste ta med i beräkningen att honungsframställning är en del av ett mycket större sammanhang. Bin och biodling är helt avgörande för bland annat pollinering vid fröodling. När äkta honung trängs undan av billig sirap riskerar det i förlängningen att slå mot hela ekosystemet, inte bara mot biodlarna, utan mot biologisk mångfald, odling och vår försörjning av livsmedel. 
Han pekar på att problemen uppstår när biodlare ska konkurrera med samma pris med en produkt som har betydligt längre produktionskostnader, vilket innebär att yrkesbiodlare lägger ner på löpande band i Europa just nu.
– En annan viktig aspekt är att falsk eller hårt bearbetad honung saknar honungens nyttiga egenskaper, konsumenten blir helt enkelt snuvad på de ämnen som gör honung unik, säger Fabian Lindhe. 
– Då blir det också intressant att ställa sig frågan: Vad är det i burken om det inte är honung? Det står inte på förpackningen, och det kan ju vara något som faktiskt inte är nyttigt för oss att få i oss. Det tycker jag att man som konsument ska kunna få veta.

Den stora prisskillnaden mellan äkta honung och sockerbaserad sirap är en stor förklaring till varför honungsfusk är så lönsamt. Att det dessutom är svårt att upptäcka utspädning av honung med sirap med traditionella testmetoder gör honungssektorn särskilt attraktiv för kriminella aktörer.

För att undersöka hur vanligt fusket är i Sverige har Testfakta låtit två oberoende laboratorier, Celvia i Estland och Sinsoma i Österrike, analysera tolv flytande honungar med hjälp av ny, avancerad DNA-teknik.

Metoden bygger på att äkta honung har en karakteristisk, biologisk profil med DNA-spår från växter, djur, insekter och mikroorganismer som naturligt följer med från naturen genom honungsproduktionen. När honung däremot späds ut med sirap eller socker, eller bearbetas hårt genom till exempel uppvärmning så förändras DNA-profilen på ett sätt som går att upptäcka i laboratoriet med den nya metoden.
Anita Lipu är en av de testansvariga på det estländska forskningsinstitutet Celvia som delvis ägs av Tartu universitet. De har utvecklat metoden för DNA-analys av honung med stöd från EU:s europeiska jordbruksfond för landsbygdsutveckling. 
– DNA-analysen undersöker honungens fullständiga biologiska fingeravtryck – vilka växter bina har besökt, vilka mikroorganismer som finns närvarande, spår av bin och annan fauna samt i vilka proportioner. Alla avvikelser, som förfalskning eller felaktig hantering, förändrar detta fingeravtryck på ett sätt som går att upptäcka. Metodens styrka ligger i att det i praktiken är omöjligt att manipulera honung utan att samtidigt förändra dess DNA-profil. Medan honungsfuskare har hittat sätt att kringgå exempelvis traditionella NMR-tester är det i det närmaste omöjligt att göra detsamma med DNA-analys, säger Anita Lipu.

Celvias analys omfattar mellan 10 och 20 miljoner DNA-sekvenser i varje honungsprov, där maskininlärning används för att identifiera avvikelser från profilerna hos verifierat äkta referenshonung. Celvias honungsdatabas är till största delen baserad på europeisk honung, men den innehåller också ett betydande antal prover från andra delar av världen som Sydamerika och Asien. Totalt bygger modellen på över 1100 olika noggrant utvalda prover.

[PDF]

Bara fem prover visade på äkta vara
Testfakta lät testa tolv sorters flytande honung från svenska butiker. Elva av märkena var importerad honung och en var svensk. Honungarna har betygssatts på en tiogradig skala där betyget 10 är mest sannolikt äkta och 1 är sannolikt inte äkta. Testerna visade att endast fem prov fick godkänt. Övriga uppvisade tydliga tecken på utspädning eller felaktig behandling.

I sju av tolv produkter pekar DNA-analyserna på större avvikelser som inte är förenliga med äkta honung. Icas tre honungssorter har alla en låg andel växt-DNA, mellan 2 och 9 %, samtidigt som de har en hög andel jästsvamp. Eldorados honung har visserligen en stor växtvariation men merparten av DNA:et utgörs av jästsvamp. Svensk honungsförädling, Lune de Miel och Garant har också en låg andel växt-DNA och en profil som inte stämmer med äkta honung.
– Det går inte att säga med säkerhet exakt vad som gjorts i dessa fall, men man kan konstatera att det finns tydliga tecken på att honungen inte är äkta och oförvanskad, säger Anita Lipu. 
– När honung till exempel späds ut med sirap blir den mindre stabil och då kan jäst och bakterier växa. Därför ser vi till exempel ofta en betydligt högre andel jäst i honung som vi bedömer som förfalskad jämfört med äkta honung.

Enda svenska honungen är äkta
Testets enda svenska honung kommer från Svensk landskapshonung och den är högst sannolikt helt äkta. 
– Den har hög andel växt-DNA, en stor variation av olika växtarter och låg andel jästsvamp, och den totala DNA-profilen stämmer väl överens med den för äkta honung, säger Anita Lipu.
Även DNA-profilerna hos Änglamark, Gårdshonung och Maribel ligger alla i linje med hur de för äkta honung ser ut, och får därmed godkänt av båda laboratorierna.

Coops honung ligger lite lägre i betyg än de fyra i toppen, men anses sannolikt vara en genuin honung. Den har en hög andel växt-DNA och en tydlig honungsprofil, men det österrikiska laboratoriet Sinsoma hittade en mycket liten mängd DNA från sockerrörsbladlus i Coops honung, något som är typiskt för sirap. Om bina har matats med sirap under skördesäsongen – vilket inte är tillåtet för äkta honung - borde DNA-profilen dock visa en ännu tydligare påverkan. Avvikelserna i Coops honung kan dock bero på rester från vinterutfodring med sockerlösning, vilket är tillåtet.

Äkta kan bli falsk
Anita Lipu menar att även om honung är helt äkta från början kan hård bearbetning förändra dess DNA-profil. 
– Ultrafiltrering tar bort pollenkorn som innehåller växt-DNA, och kraftig upphettning skadar själva DNA-molekylerna. Processer som förändrar vattenhalten påverkar dessutom den mikrobiella balansen. Sådana metoder kan innebära att honungen inte längre klassas som äkta enligt EU-lagstiftning, eftersom de förändrar honungens sammansättning i grunden.

– DNA-analys är ett nytt, effektivt verktyg för att skilja mellan produkter som lever upp till kraven och de som inte gör det, menar Anita Lipu. Förhoppningen är att bättre kontrollmetoder och ökad transparens kan bidra till en mer rättvis marknad, där både konsumenter och seriösa biodlare får det de har rätt till. 
Hon tipsar om att det säkraste valet är att köpa honung direkt från en lokal biodlare. 
– Om man är osäker kan en regional biodlarförening ofta ge vägledning. Vid köp i butik är det viktigt att läsa det finstilta och inte bara lita på framsidan av etiketten. Ursprunget är avgörande – undvik produkter märkta som ’blandning av EU- och icke-EU-honung’. Ju mer specifikt och lokalt ursprung, desto bättre. Priset är också en viktig signal. Ett extremt lågt pris är ofta för bra för att vara sant. Biodling är kostsam, och rimliga priser är en förutsättning för både kvalitet och hållbar produktion.
Samtliga honungsprover är införskaffade under hösten 2025. Tyvärr säljer Svensk Landskapshonung inte någon flytande honung under 2026, berättar Håkan Lantz som är ordförande i Landskapshonungs styrelse. 
– Förra året gav bara små skördar under sensommaren, och det är den skörden som man kan göra flytande honung av och sälja under vintern. Förhoppningsvis bjuder kommande sommar på lämpligare väder för sensommarhonung så vi kan komma tillbaka med produkten!