Stora skillnader på espresson

Stora skillnader på espresson

Laboratorietest

Trots det höga priset blir helautomatiska espressomaskiner allt mer populära. Men det är stor skillnad mellan olika modeller och framför allt skiljer sig espressokvaliteten. Det visar Testfaktas test av nio modeller.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 25 Okt, 2008
Läs senare

Philippe Barreca för den lilla koppen till näsan, drar in doften, sedan hörs en rejäl sörpling när han smakar den första klunken espresso. Känner efter, låter den stanna kvar uppe vid gommen ett tag, sedan spottas allt ut i vasken. En kaffesmakares rutiner för osökt tankarna till vinsmakarens.

– Man vill träffa smaklökarna uppe i gommen, därför sörplar jag, det är känslan av styrkan på tungan som avgör, säger Philippe Barreca, kaffeexpert som flera gånger har deltagit i Cup of Excellence, en tävling som korar kaffeproducerande länders bästa bönor.

Till vardags jobbar han även som inköpsansvarig på kaffegrossisten Arvid Nordquist, som fick i uppdrag av Testfakta att testa nio helautomatiska espressomaskiner. Automatiken i det här fallet innebär att de tar hand om hela processen från rostad kaffeböna till färdig espresso. De maler kaffebönorna, doserar och packar pulvret i bryggenheten och pressar igenom uppvärmt vatten till en färdig espresso.

Modellerna i testet har en prislapp på mellan  7 500 till 13 000 kronor. Lägger man så mycket pengar på en kaffemaskin så har man också rätt att förvänta sig en prestanda i toppklass.

Viktigast är så klart att den ska göra gott kaffe men även skumma fluffig mjölk till cappuccinon. Proffsprovarna Philippe Barreca och Martin Johnson bedömde smak, utseende, temperatur och lukt i ett blindtest. Helhetsintrycket är viktigt för kaffeupplevelsen.
– Jag tänker på synintrycket innan jag smakar på kaffet. Creman (espressons skum, reds anm) ska vara bra, fluffig och inte för mörk eller ljus. Är den för mörk är det för mycket bitterämnen i. Sedan ska det dofta behagligt. Om det är dåligt kan det dofta metall och surt. Men mest handlar det om smaken, om espresson är av bra eller dålig kvalitet, säger Martin Johnson.

Smaken skiljer sig mycket mellan modellerna. Bäst espresso, enligt Barreca och Johnson, gjorde en av testets dyraste maskiner från Electrolux som också kom tvåa i testet som helhet. Dock tar den ganska lång tid på sig att starta, något som kan vara ett stressmoment under hektiska morgnar. Testförloraren Philips blev sämst på espresso med betyget två.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"6973","link_text":null,"attributes":{"class":"media-image media-element file-media-large"}}]]Allra bäst på lungo, alltså en espresso med mer vatten i, var testvinnaren Jura, också den en av testets mest kostsamma modeller med  ett pris på cirka 13 000 kronor. Förutom att den var enkel att använda och hade många inställningsalternativ på kaffekvarnen, hade den dessutom kortast uppstartstid och fixade snabbt till en god espresso.

För den med lite tunnare plånbok är testets mest prisvärda variant från Melitta ett alternativ. För 9 000 kronor får man en lätthanterlig espressomaskin med en ångvispfunktion som gav testets bästa skummade mjölk. Samtidigt får man stå ut med en högljudd kaffekvarn och en något sämre espresso.   

För dem som föredrar lite mildare aromer är cappuccinon eller latten ett alternativ. Alla maskiner skummar mjölk, även om metoderna skiljer sig. Vissa modeller har klassiska lösningar – att mjölken skummas i en kanna som hålls under ångröret. Andra har specialkannor som ansluts till ångröret. De mest avancerade maskinerna skummar mjölken automatiskt.

I slutänden är det förstås allra viktigast att mjölken smakar bra. Här fick de två smakexperterna rycka in igen och bedöma temperatur, smak och fluffigheten. Över lag gav maskinerna en fluffig och bra mjölk. Bäst var Melittas och något sämre var De Longhis som fick avdrag för stora bubblor.

Men en god espresso eller latte är inte bara upp till maskinen. Vad är det viktigaste att tänka på?
– Att kaffe är en färskvara. Vi är så noggranna med ägg och mjölk som inte får gå en dag över bäst före-datumet. Men kaffe kan stå en månad i skafferiet utan att vi bryr oss. Förbrukningstiden på kaffe är sju till tio dagar om det är malda bönor. Efter det börjar kaffet att oxidera och förlorar sina aromer, säger Philippe Barreca.

Fakta

Följande modeller testades:

* Jura Impressa J5
* Krups Espresseria Automatic
* Saeco Talea Touch
* Siemens Surpresso S70
* De Longhi Magnifica Automatic Cappuchino
* Gaggia Platinum Vision    
* Electrolux Caffè Grande
* Philips HD 5720
* Melitta Caffeo Bistro

Espressomaskinerna testades i sex olika delmoment: kvalitet på den färdiga espresson, kvalitet på den färdiga lungon (espresso med extra vatten), kvalitet på den skummade mjölken, kvalitet och utformning på kaffekvarnen, bryggenheten och mjölkskumningsfunktionen, snabbheten och hur enkel den är att installera och hantera.
Espresson har bryggts till 30 ml och lungon till 100 ml och genom hela testet har man använt ett klassiskt rostat espressokaffe.
Innan provsmakning har samtliga maskiner kalibrerats för att ge sin optimala espresso respektive lungo. För att avgöra kvaliteten på espresson och lungon har de två proffssmakarna Philippe Barreca och Martin Johnson i ett blindtest bedömt smak, utseende, temperatur och lukt.

Resultatet från varje delmoment har betygsatts på en skala från 1 till 5. I det sammanlagda betyget har resultaten från de olika delmomenten viktats samman enligt följande: kvalitet espresso 30%, kvalitet lungo 10%, kvalitet mjölkskumning 15%, kvalitet och utformning av funktioner 20%, hanterbarhet 15% och snabbhet 10%.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Testfaktas uppdrag genomfört en kemisk analys av den bryggda espresson. Detta för att se om det bryggda kaffet innehöll höga halter av skadliga ämnena efter att det gått igenom maskinen. Analysen omfattar totalt 12 olika ämnen, däribland bly, nickel, arsenik, koppar och kadmium. Proverna togs från de olika maskinerna efter den åttonde till tolfte bryggningen.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Välj rätt larm till lägenheten

Efterfrågan på hemlarm till lägenheter växer. Men vad får man för pengarna? Testfakta har jämfört sju larm från olika företag.

Populärt diskmedel klassat som miljöfarligt

Yes Handdiskmedel klassas numera som miljöfarlig och får inte längre använda Svanen-märkningen. Orsaken är att EU skärpt klassificeringen av vissa tensider som finns i produkten.
Laboratorietest

Flera galonisar läcker

Som nya håller alla regnställ tätt. Men efter en tids användning är det flera som läcker, visar Testfaktas test.

Kritik mot DN:s prenumerationsvillkor

Det är oskäligt att kräva att en uppsägningen av en DN-prenumerationen bara kan ske per brev eller telefon, menar Konsumentverket.

Så kan du skydda barnen på nätet

Är du orolig för vad dina barn hittar på nätet? Surffilter, program och inställningar kan vara en hjälp, men också en falsk trygghet. "Det är viktigare med dialog än ett program i datorn", säger Johnny Lindqvist från Surfa Lugnt.

Laboratorietest

Penseltest visar på stora skillnader i effektivitet och resultat

Att penseln tar upp och släpper ifrån sig färgen på ett kontrollerat sätt är avgörande för prestandan. I Testfakta Researchs stora laboratorietest av lackpenslar kom en vidareutvecklad version av Anza Platinum ut som testvinnare.

Laboratorietest

Bilbarnstolar skyddar olika bra

Rätt bilbarnstol kan vara avgörande när olyckan är framme. Testfaktas test visar att stolarna skyddar barnet olika bra. "Det är extra tydligt när det gäller kollision från sidan", säger professorn i trafiksäkerhet.

Bästa smådjuret för barnfamiljen

”Snälla - bara ett litet djur, tigger barnen, efter att du vägrat dem en katt eller hund”. Nu har du gått med på det. Men vad kostar egentligen det lilla djuret? Och hur bra passar det i en svensk barnfamilj? Testfakta har svaren.

Varning för farliga D-droppar

Livsmedelsverket varnar för Inno Pharma vitamin D3 drops som innehåller en så hög halt D-vitamin att de kan vara farliga. Varningen gäller särskilt barn.

Forskare oense om socker som biföda

Socker kan göra bin sjuka och bidra till bidöden, menade biodlare och forskare i en tidigare artikel från Testfakta. Men uttalandena får kritik från annat forskarhåll. – Påståendena saknar vetenskaplig grund, hävdar Ingemar Fries, professor i biodling.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.