Mellan 50 och 100 gram vetemjöl om dagen beroende på fabrikat och sort. Mer än så bör inte ett barn på tio kilo få sig om man ska följa rekommendationerna för kadmium i livsmedel. Det visar Testfaktas analys av tio olika sorters vetemjöl.
Agneta Åkesson, som forskar på hälsoeffekter av kadmium i livsmedel vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, är inte förvånad över kadmiumhalterna i mjölet.
– Vi vet att mjöl och rotfrukter kan innehålla mycket kadmium. Men det är inte mindre oroväckande för det. De senaste åren har vi kunnat påvisa allt fler hälsorisker med långvarig exponering av kadmium, säger hon.
Inget fabrikat i Testfaktas undersökning ligger över EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl som i dag är satt till 0,2 milligram per kilo, men som kan komma att sänkas till 0,1 milligram per kilo. Högst halt har Finax dinkelmjöl fullkorn med 0,07 milligram per kilo, medan övriga fabrikat ligger på 0,03 och 0,04 milligram per kilo.
Men om man i stället använder sig av den riskbedömning (tolererbart dagligt intag, TDI) som EU:s egen livsmedelsmyndighet EFSA gjort för kadmium blir halterna desto mer anmärkningsvärda. Enligt den skulle ett barn på tio kilo inte få äta mer än 50 gram (knappt en deciliter) om dagen av Finax dinkelmjöl innan det börjar bli ohälsosamt. För övriga mjöl i undersökningen handlar det om cirka 100 gram.
– Och då ska man betänka att mjöl bara är en av flera källor till kadmiumexponering från livsmedel. Det här visar att EU:s gränsvärde för kadmium i livsmedel inte harmoniserar med EFSA:s riskbedömning, säger Agneta Åkesson som var en av de forskare som varit med och gjort riskbedömningen.
Historiskt har kadmium i första hand kopplats samman med skador på njurarna. Men de senaste åren har flera studier visat att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmodercancer, om exponeringen sker under lång tid.
– Just kopplingen till benskörhet och frakturer är egentligen särskilt oroväckande eftersom det är ett stort folkhälsoproblem, inte minst i Sverige, säger forskaren Agneta Åkesson.
Att gränsvärdet för kadmium inte följer EFSA:s riskbedömning av ämnet är inget märkligt, menar Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Här väger man risker mot nytta, och gränsvärdet sätts så lågt som det praktiskt är möjligt.
– Vi kan inte bli av med de här tungmetallerna ur jorden under överskådlig framtid. Och vill vi kunna äta vetemjöl och andra livsmedel som tar upp mycket kadmium måste vi ha ett gränsvärde som fungerar i praktiken men som ändå pressar halterna nedåt, säger hon.
Testresultatet visar också att kadmiumhalten inte blir lägre för att mjölet är ekologiskt odlat. Saltå kvarns kravmärkta vetemjöl och dinkelmjöl innehåller lika mycket kadmium som Ica:s icke ekologiska mjöl.
– Som konsument går det inte att skydda sig mot miljögifter genom att välja ekologiska produkter. Det man slipper är bekämpningsmedel, säger Emma Halldin Ankarberg.
Även om riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren tycker inte Emma Halldin Ankarberg att man bör vara orolig.
– Det finns ingen anledning att sluta äta vetemjöl. Däremot ska man alltid försöka äta så varierat som möjligt för att sprida riskerna. Det gäller all sorts mat.
Samtidigt tycker Livsmedelsverket att det är viktigt att få ner kadmiumhalterna i livsmedel genom att bland annat minska slamspridningen på svenska åkrar.
Även Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen. Helena Parkman, på Kemikalieinspektionen, var projektledare för rapporten ”Kadmiumhalten måste minska – för folkhälsans skull” från 2011.
– Avloppsslam innehåller inte bara mycket kadmium utan även andra ämnen som kan ha farliga egenskaper. Samtidigt är det bra att man återanvänder slammet. En väg framåt kan vara att plocka ut de goda näringsämnena och bara återanvända dessa. Här finns det en hel del nya tekniker på gång, säger hon.
I rapporten rekommenderar Kemikalieinspektionen även att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt. Frågan ligger nu hos jordbruksverket.
