Intresset för längdskidåkning fortsätter öka i Sverige, och skaran som hakar på trenden växer stadigt. I sportbutikerna har suget efter utrustning aldrig varit större, och på de stora skidorterna i landet skolas slalomlärare nu om till längdinstruktörer för att möta efterfrågan.

– Det är verkligen en enorm hajp. De som mobbade en för att man åkte längdskidor när man var yngre betalar nu för att man ska lära dem, skrattar Mattias Lind som arbetar på Team Sportia i Ljusdal och även undervisar i skidteknik i längdmeckat Harsa.

För många nyblivna åkare blir de första turerna i spåret dessvärre inte alls som det var tänkt, och enligt Mattias Lind beror det ofta på utrustningen.

–Jag träffar ofta nybörjare som har fel spann på skidorna, de är ofta för hårda för att åkaren ska kunna få fäste. Då blir det ingen rolig upplevelse, säger han.

Spannet är den upphöjda mittersta delen av skidan, där man sätter fästvalla. När man glider på skidan ska den delen inte vara i kontakt med snön. Men när åkaren skjuter ifrån med benet så ska spannet kunna trampas ner för att få fäste mot underlaget. Vilket spann man ska ha har dels att göra med åkarens vikt, men framförallt hur bra teknik man har.

– Hårda spann är bra för den duktiga åkaren som inte vill komma ner med fästvallan i onödan eftersom det försämrar glidet. Men en nybörjare orkar inte trycka ner det alls och får inget fäste.

För att hitta rätt är hans råd att gå till en butik där säljarna tar sig ordentligt med tid och verkar kunniga. Skidorna måste också provas ut av den som ska använda dem. Att köpa på nätet eller köpa åt någon annan är inget bra alternativ, om man inte redan vet exakt vad man ska ha.

– Sedan ska man vara ärlig mot försäljaren och inte överskatta sin åknivå. Att du springer mycket och är vältränad gör dig inte till en bra skidåkare från början. Du ska heller inte köpa någon ”jag tänker snart gå ner i vikt”- skida, utan det är viktigt att man utgår från dagens vikt och dagens nivå.

De stora prisskillnaderna på skidor beror enligt Mattias Lind framför allt på vilket typ av belag skidorna har på undersidan. Dyra skidor med bättre belag ger bättre glid, men för en nybörjare är det glidskillnader på marginalen som knappast är värda att lägga pengar på.

– En vanlig motionsåkare behöver inte köpa en skida där ordinariepriset ligger över 3500-4000 kronor.

Det finns också vallningsfria skidor som istället för fästvalla har mönster i belaget som hindrar skidan från att glida bakåt. Även om det kommit moderna och mer avancerade varianter av vallningsfria skidor de senaste åren är det inget Mattias Lind brukar rekommendera.

– De bättre varianterna kan fungera som träningsskida. Men du får aldrig samma möjligheter som med en vallningsbar skida, som du ju kan anpassa till olika fören.

Enligt Mattias Lind har försäljningen av vallningsfria skidor också gått ner kraftigt sedan vallatejpen kom. Den funkar precis som dubbehäftande tejp som man sätter mitt under skidan.

– Folk vill gärna ha bra skidor men är livrädda för att valla själva. Tejp kan du få hjälp med att sätta på i butiken. Sen kan du ha ett helt okej fäste i 20 mil, i de flesta temperaturer. Den har definitivt gjort att fler vågar sig ut och åka.