Stafylokocker i mer än varannan påssallad

Stafylokocker i mer än varannan påssallad

Laboratorietest

Sju av tio färdiga salladsmixar innehåller illasinnade bakterier som i värsta fall kan leda till matförgiftning, visar Testfaktas analys. – Det här tyder på bristande hygien vid hanteringen, säger Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet.

Laboratorietest
Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 20 Mar, 2014
Läs senare

Färdiga salladsmixar på påse har blivit allt populärare. Men denna genväg är inte riskfri, visar Testfaktas analys. Sju av tio undersökta sallader innehåller nämligen stafylokocker och Bacillus cereus – två elaka typer av bakterier som kan leda till matförgiftning.

Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, som utfört analysen på uppdrag av Testfakta är förvånad över resultaten.

– Detta är inget man förväntar sig ska finnas i färdiga salladsmixar. Stafylokocker kommer från människor, antingen från huden eller att någon hostat eller nyst på salladen innan den packats. Det här tyder på bristande hygien under själva packningen.



Bacillus cereus är en bakterie som lever i vanlig jord och vattendrag. Fynden i salladerna kan bero på dålig rengöring i odlings- eller packningsmiljön.


Enligt Marie-Louise Danielsson-Tham är det inte farligt att äta salladen som den är eftersom antalet farliga bakterier ändå är relativt lågt. Problemet är om man blandar den med animaliska livsmedel som kött eller räkor och låter salladen stå framme i rumstemperatur några timmar.


– Då kan bakterierna föröka sig snabbt och risken finns att man blir matförgiftad. Således inget bra alternativ för buffébordet, sommarlunchen eller picknick-korgen såvida salladerna inte hela tiden hålls väl kylda, säger hon.

[PDF]

När Testfakta undersöker var salladspåsarna packats visar det sig att alla sex sallader som innehåller stafylokocker kommer från samma packerianläggning – Norrvidinge Boställe i Teckomatorp utanför Landskrona. Ida Persson, kvalitetschef på anläggningen, blir också förvånad resultaten.


– Vi gör egna stickkontroller och vi har aldrig hittat stafylokocker tidigare. Vi är oerhört noggranna vad gäller hygienen på anläggningen och för de anställda.

– Men vi får självklart göra fler kontroller nu för att säkerställa att produkterna är säkra, säger hon.

Fynden av Bacillus cereus tycker hon däremot inte är anmärkningsvärda eftersom det förekommer naturligt i sallad och inte går att tvätta bort.


– Det går inte att garantera att salladen är helt fri från Bacillus cereus. Däremot kontrollerar vi att produkterna inte innehåller för höga nivåer. De nivåer ni har hittat håller sig under våra egna gränsvärden, säger hon.  



Men det finns ju sallader i testet som inte innehåller Bacillus cereus?

– Då skulle jag vilja ha reda på hur de har fått bort det, säger Ida Persson.

Att som konsument ta reda på om salladen innehåller farliga bakterier är mer eller mindre omöjligt. Salladerna i Testfaktas undersökning var ”ovanligt fräscha”, enligt Marie-Louise Danielsson Tham.


– Vi gjorde analysen på bäst-före-datumet och alla sallader luktade och såg okej ut.

Det hjälper inte heller att skölja salladen. Två av mixarna i undersökningen var inte färdigsköljda och sköljdes därför på laboratoriet innan de analyserades. Båda innehåller ändå de aktuella bakterierna.

– Enda sättet att skydda sig är att aldrig låta salladen stå i rumstemperatur om den blandats med kött eller fisk. Med tanke på hur utbrett problemet verkar vara borde tillverkarna upplysa om detta på förpackningen.

Högst antal farliga bakterier hittades i Garant Ekologisk Salladsmix från Willys och de båda mixarna från Top som köptes in på City Gross, men som även finns på bland annat Hemköp. Garant-salladen, liksom även den andra salladen från Willys, saknar dessutom bäst-före-datum. Testfakta ringde därför upp producenten som angav nio dagars hållbarhet på salladen.


– Detta är också anmärkningsvärt. Att inte ha bäst-före-datum på den har typen av produkt är ett lagbrott. Hur ska man som konsument kunna veta att den håller i nio dagar, säger professor Marie-Louise Danielsson-Tham.

Trots fynden ser Marie-Louise Danielsson Tham ändå en positiv utveckling jämfört med liknande undersökningar hon utfört tidigare. Då har totalantalet mikroorganismer varit hundrafalt större på bäst-före-datum.

– Det verkar som att producenterna använder hela blad i större utsträckning. Om man skär sönder salladen ökar tillväxten av bakterier, säger hon.

Fakta om stafylokocker och bacillus cereus

Stafylokocker

Kommer nästan alltid från människor som hanterat livsmedlet. Stafylokocker kan föröka sig och bilda enterotoxin (gift) om det kommer i kontakt med animaliska livsmedel. Detta kan leda till matförgiftning.

Bacillus cereus

Är en vanligt förekommande sporbakterie som lever i jord och vattendrag och finns i små mängder i de flesta råvaror. Bakterien kan orsaka matförgiftning, men då krävs ett stort antal i livsmedlet. Precis som med stafylokocker förökar den sig om den kommer i kontakt med animaliska livsmedel.

Fakta om testet

Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, har på Testfaktas uppdrag undersökt förekomsten av olika bakterier i tio salladsmixar på påse. Analysen är utförd vid laboratoriet på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan som är en del av Örebro universitet.

Salladerna är inköpta i Stockholms-området under februari 2014 och transporterades väl kylda från affärerna till laboratoriet. Åtta av salladerna var färdigsköljda och övriga två sköljdes på laboratoriet innan de analyserades.

Analyserna gjordes på bäst-före-datum. Två av salladsmixarna saknade bäst-före-datum. Därför ringde Testfakta upp producenten som angav nio dagars hållbarhet. Analysen gjordes nio dagar efter pack-datum.

Följande analyser har utförts:

- Totalantal aeroba mikroorganismer 30°C
- Enterobacteriaceae 37°C, 44°C samt presumtiva Escherichia coli (E. coli)
- Koagulasposiitva stafylokocker
- Bacillus cereus (B. cereus)
- Clostridium perfringens (C. perfringens)
- Listeria monocytogens (L. monocytogenes)

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.