Gröna kläder – en djungel av märkningar

Gröna kläder – en djungel av märkningar

Sakta men säkert växer det ekologiska utbudet även i klädbutikerna. Men den som vill göra ett medvetet klädval får vara beredd på ett virrvarr av olika etiketter och märkningar, och som konsument är det svårt att veta hur gröna de grönmärkta kläderna egentligen är.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 8 Jun, 2012
Läs senare

Conscious by H&M, Sustainable by Lindex och Eco by Indiska. I de flesta stora klädkedjor finns idag ett större eller mindre urval av miljövänligare kläder. De har gröna lappar som lovar hållbarhet, medvetenhet och ekologi.

Men om man tycker det är krångligt att hålla reda på de olika ekomärkningarna i matbutikerna, så är klädaffärerna snäppet värre.

Förutom en lång rad etablerade textilmärkningar som Svanen, Bra miljöval eller EU:s ekoblomma, finns minst lika många av kedjornas egna märken, med egendesignade namn och symboler. Alldeles för förvirrande för kunderna, anser Christin Holm på Sveriges Konsumenter, som undersökt marknaden.

– Det borde finnas färre märkningar. Konsumenten behöver något enkelt, något de kan lita på och känner igen. Det ska vara lätt att göra rätt, men där tycker jag inte klädkedjorna tagit sitt ansvar, säger hon.

Christin Holm är kritisk mot att inte företagen i större utsträckning ansluter sig till välkända, etablerade märkningssystem, som också garanterar att man sett till plaggets hela livscykel.

– Det är lätt att man som konsument tror att ett miljömärkt plagg är ett helgott plagg. Men om det bara står ”ekologisk bomull” betyder inte det att man tittat på hela produktionskedjan, från råvaruframställning till färgning och tillverkning.

Det vanligaste för de ekomärkta plaggen i butikerna är just att de är tillverkade av ekologiskt odlad bomull. För att man ska kunna vara säker på ursprunget ska bomullen vara certifierad och kontrollerad av en oberoende tredje part, men det är sällan det syns på plaggen vad det är för kontroll och hur långt miljöhänsynen sträcker sig. För att få veta det hänvisar klädkedjorna till sina hemsidor.

Christin Holm tycker inte riktigt att det räcker.
– Man ska inte behöva hålla koll på företagens hållbarhetsrapporter för att veta vad det är man köper, säger hon.

Hennes&Mauritz är en av de kedjor som använder sin egen märkning på ekokläderna.

- Det finns få universella miljömärkningar som är gångbara i hela världen. Eftersom vi är verksamma i 44 länder i olika världsdelar har vi därför valt att tillämpa vår egen märkning Conscious samt att vi har en mindre babykollektion märkt med EU:s miljömärke Blomman, säger Henrik Lampa, produktchef för H&M:s  hållbarhetsarbete.

I Kappahls ekosortiment finns det också både plagg som har kedjans egna etiketter och loggor, och plagg som är märkta med EU:s miljöblomma samt Oeko-tex.

Eva Kindgren, CSR- och kvalitétsansvarig på Kappahl, håller inte med Sveriges Konsumenter om att det är tydligare för kunden om det finns en svan eller svala eller någon annan etablerad symbol i plaggen.

– Då måste ju konsumenten hålla reda på vad de symbolerna betyder. Fördelen med en egen märkning är att vi då kan skriva ut vad vi gjort. Står det ”organic cotton” så är det det.

– Det är heller inte gratis att använda de kända märkena i plaggen. För de pengarna kan vi istället göra andra miljösatsningar.

Kan man då som konsument lita på att kläderna håller vad de lovar, även om man inte ser någon känd ekosymbol i plaggen? Journalisten Gunilla Ander, har bevakat området och skrivit boken Bomull – en solkig historia.

– All ekomärkning på marknaden är inte seriös, och risken för fusk tror jag minskar påtagligt om det finns en etablerad märkning. Så första hand, välj sådana plagg om det finns, säger hon.

Samtidigt vill hon inte döma ut de andra ekokläderna. Ekologisk bomull utan känt miljömärke i kragen är ändå ett bättre köp än kläder som tillverkats i vanlig bomull.

– Som konsument ska man ställa krav på att det är certifierat av tredje part. Men påstår butiken att det så får man nog lita på det.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.