Testfakta har givit det tyska, oberoende laboratoriet Intertek Consumer Goods GmbH i uppdrag att testa ett urval av non-stick-stekpannor.

Följande stekpannor har testats:

1. Scanpan TechnIQ
2. Tefal/ Jamie Oliver Cook's Classic
3. Fiskars Hard Face
4. IKEA 365+
5. Tefal Ceramic control
6. WMF Steak Profi
7. Green Pan Premiere
8. Anders Petter Stenfors
9. Satake Honeycomb

Urvalet består av stekpannor med en keramisk- eller PTFE-beläggning (Teflon® eller Teflonliknande beläggning). Samtliga testade stekpannor har diametern 28 cm med undantag för Scanpan som mäter 26 cm. Scanpan finns i 28 cm men storleken fanns inte att tillgå vid inköpstillfället.

Scanpans avvikande storlek kan ha en marginell, positiv inverkan på vissa testmoment. Det handlar framför allt om värmeegenskaper, där den mindre ytan kan ge en fördel. Mätvärdena visar dock att Scanpan presterar med god marginal till betygsintervallet och laboratoriet bedömer därför inte att den avvikande storleken påverkat betygsättningen av testresultaten.

Laboratorietestet omfattar följande huvudmoment:

1. Ytbeläggningens uthållighet

2. Värmegenskaper

3. Kvalitet och konstruktion

1. Ytbeläggningens uthållighet

- Ytbeläggningens uthållighet                                                                                          

Stekpannans yta delas in i fyra delar (tårtbitar). Tre fjärdedelar av ytan maskeras med plastfilm. Stekpannan fylls med en blandning av stålkulor, slipmedel och vatten som skakas och roteras i pannan. Efter 15 minuters nötning tas en fjärdedel av maskeringen bort och efter ytterligare 15 minuter tas nästa del av maskeringen bort inför det sista 15-minuterspasset. Totalt utsätts den helt omaskerade ytan för 45 minuters nötning medan den sista delen inte utsätts för någon nötning alls. Ytans slitage bedöms efter varje 15-minutersintervall.

- Non-stick-egenskaper: Stekning av pannkakor

Efter nötningstestet tillagas pannkakor i den nötta stekpannan och non-stick-egenskaperna bedöms för den del som inte utsatts för någon nötning och den del som utsatts för 15 minuters nötning.

- Non-stick-egenskaper: Bränd mjölk

Efter nötningstestet hälls en specifik mängd mjölk i pannan som hettas upp tills all vätska avdunstat. De fastbrända, lösa resterna skrapas ur med en träspade och därefter bedöms hur mycket rester som sitter fast i ytbeläggningen. Bedömningen görs för den del som inte utsatts för någon nötning och den som utsatts för 15 minuters nötning.

2. Värmeegenskaper

- Värmespridning
Pannan fylls med ett jämnt lager florsocker som hettas upp tills allt florsocker smält. Punkten där sockret först börjar smälta markeras. När allt socker smält får temperaturen inte överstiga 290 °C i den första smältpunkten. Förutom temperaturen mäts även tiden det för allt socker att smälta. Ju snabbare sockret smälter desto bättre, förutsatt att temperaturen i mittpunkten inte överstiger 290°C.

- Värmeskillnad

Pannan hettas upp 200°C i pannans centrum och skillnaden i temperatur över pannans yta registreras med en värmekamera.

- Värmekapacitet

1 liter solrosolja hettas upp till 200°C. Tiden för uppvärmning noteras och därefter mäts tiden tills dess att temperaturen på oljan sjunkit till 175, 150 respektive 120°C. Ju längre tid det tar för temperaturen att sjunka, desto bättre värmekapacitet.

3. Kvalitet och konstruktion

- Bottenplattans jämnhet mäts över hela ytan, både som ny och efter upprepade upphettningar och nedkylningar. Även stekpannans totalvikt ingår i bedömningen av kvalitet och konstruktion.

Resultaten från laboratorietestet har betygsatts och viktats samman till ett totalbetyg i samråd med laboratoriet. Betygsättningen går på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg enligt följande:

• Ytbeläggning                                (40%)
• Värmeegenskaper                       (40%)
• Konstruktion                                (20%)

PTFE

Teflon® och liknande beläggningar (Teflon® är ett av flera varumärken) är gjorda av Polytetrafluoretylen – PTFE. Det är baserat på kol och fluormolekyler och framställt på konstgjord väg. Det är värmebeständigt upp till ca 250 grader och samtidigt glatt. Blir det varmare än så kan dock materialets egenskaper förstöras. Enligt Livsmedelsverket är det inte farligt att få i sig flagor av beläggningen, eftersom de inte tas upp av kroppen. Det skadliga ämnet PFOA används ofta vid framställningen av PTFE. Enligt tillverkarna finns inget av ämnet kvar i slutprodukten. När materialet förstörs kan dock andra miljöskadliga ämnen frigöras.

Keramisk

Den keramiska beläggningen består enligt tillverkarna huvudsakligen av kiseldioxid, som även används i glas och porslin och som finns naturligt i till exempel sand. Vid framställningen av beläggningen används en form av nano-teknik. Den keramiska beläggningen tål högre värme än PTFE, upp till cirka 400 grader.