Plåster och papper, bandage och bacon. Saxen är inte det dyraste, men helt klart ett av de mest använda redskapen i hemmet. Ändå kämpar många av oss i åratal med dåliga saxar som vi av oklar anledning behåller. Den dag du bestämmer dig för att byta gäller det dock att se upp, så du inte får ett nytt irritationsobjekt i lådan. Det är nämligen långt ifrån alla saxar som håller måttet, visar Testfaktas test.

– När det gäller saxar är det detaljerna som skiljer de bra från dåliga, men det är tydligt att många tillverkare brister. Antingen har de inte den kunskap som krävs eller så struntar de i att kontrollera kvalitén, säger Roger Hamby, forskningschef på det brittiska laboratoriet Catra, som är specialiserat på stålverktyg.

Laboratoriet undersökte saxarnas klippförmåga på sjutton olika slags material, som papper, gasbinda, hårda plastförpackningar och bacon. Därefter utsattes saxarna för slitage, liknande det som blir när man använder dem. Saxarna öppnades och stängdes fem tusen gånger i en maskin, och sedan testades klippförmågan igen.

[PDF]

Resultaten visade på enorma skillnader: Fiskars Classic universalsax klipper efter de 5000 cyklerna i nötningsmaskinen fortfarande bättre än vad alla de andra saxarna i testet gör i nyskick.

Sämst resultat får saxen från Master Class. Trots att den kostar 130 kronor och på förpackningen skryter om titanhårda blad, får den som ny bara godkänt i en tredjedel av klipptesterna. Efter slitaget är den helt oanvändbar – det enda den klarar att klippa då är aluminiumfolie.

– Det sorgliga är att konsumenten måste lita på återförsäljaren, det går ju inte att pröva en sax i butik före köp eftersom de alltid är förpackade, säger Roger Hamby. 

Saxen från Orthex utmärker sig också negativt. Den klipper hyfsat från början, men tappar hela 90 procent av sin förmåga efter slitaget.

De stora skillnaderna beror dels på saxbladens utformning och hur bra de är sammanfogade.

– Förr sattes alla saxar ihop manuellt, och då kunde man justera för små avvikelser mellan bladen när man monterade dem. Nu när saxtillverkningen sker maskinellt måste grundmaterialet vara exakt från början. Det är det ofta inte, vilket märks på saxens funktion, säger Roger Hamby.

Hur bra saxarna klarar slitage påverkas också av hårdheten på stålet i bladen. Om kvalitén är ojämn och ett blad har ett hårdare stål än det andra så nöter det hårdare på det mjukare. Saxen kan då antingen bli för lös, eller nypa ihop och bli för tajt.

Laboratoriet mätte också vilken kraft som behövs för att stänga saxen. Här får vinnarsaxen från Fiskars minus, då den är att den är betydligt trögare än de andra.

– En sax som ska klara många olika material måste vara lite trögare, annars kommer den inte hålla lika länge. Är man svag i händerna kan man behöva en lösare sax, men då blir klippförmågan inte lika bra. För en universalprodukt som den här är man tvungen att kompromissa i någon ände, säger Roger Hamby.