Avfallspåsar på rulle har blivit en storsäljare

Avfallspåsar på rulle har blivit en storsäljare

Testfakta har låtit laboratorietesta elva stycken olika avfallspåsar. Foto: Rickard Kilström.
Draghållfasthetsmaskinen registrerar rivkraft, töjning och styvhet. Foto: Jonas Ginter.
Penetrationsmotståndet testas i en speciell trycktestmaskin. Foto: Jonas Ginter
Bristningsmotståndet testas i en manuell testanordning med tryckluft. Foto: Jonas Ginter.
Avfallspåsarna fylls med tre liter vatten för att bedöma vattentätheten. Foto: Jonas Ginter.
Test av maxlasten som påsen klarar innan den går sönder. Foto: Jonas Ginter
Laboratoriets ingenjörer bedömer användarvänligheten. Foto: Jonas Ginter.
Laboratorietest

Beskattningen av matkassar i plast har gjort avfallspåsar på rulle till ett måste för många hushåll. Men hur bra fungerar de och är den stora prisskillnaden motiverad? Testfakta har testat elva vanliga fabrikat på den svenska marknaden.

Laboratorietest
Text: Håkan Lövström Publicerad: 15 Nov, 2021
Läs senare

Sedan några år tillbaka har nästan alla svenska hushåll fått bekanta sig med soppåsar inköpta på rulle. Tidigare kunde de flesta förlita sig på att använda matkassar i plast som man fick med sig från affären. Men när kunden numera måste betala närmare sju kronor för en matkasse i plast så har avfallspåsar på rulle blivit en storsäljare.

Priset varierar stort – du får nästan fem billiga påsar för samma pris som en av den dyraste.

Är prisskillnaden motiverad? Det handlar givetvis mycket om vilken råvara som används, där återvunnen eller biobaserad plast generellt är dyrare än så kallad jungfruplast. Men om vi bortser från det och enbart fokuserar på hur de är att använda och vad de tål – är det någon skillnad?

Testfakta har låtit det tyska laboratoriet PZT testa elva avfallspåsar på rulle som finns på den svenska marknaden. Alla påsarna klarar en del av de tester som man kan kalla för minimikrav – som till exempel att hålla tätt när de fylls med vatten och får hänga i luften under 15 minuter.

[PDF]

De flesta av påsarna får också acceptabla resultat när maxlasten testas. Påsarna fylls då stegvis med stålkulor och lyfts från sin behållare efter varje ökat kilogram tills dess att påsen går sönder. Sämst i detta test var ICA Skona som endast klarade 10 kilogram innan den gick sönder. Bäst var Clas Ohlsons påsar som klarade hela 27 kilogram, vilket troligtvis är lite att ta i för de flesta hushåll.

- En resväska på flyget brukar få väga 23 kilo. En avfallspåse som klarar 27 kilo är kanske mer anpassat för trädgårdsavfall eller ett restaurangkök, säger testledaren Thorsten Kutzner på laboratoriet PZT i tyska Wilhelmshafen.

Thorsten Kutzner tycker att man kan dela in de testade avfallspåsarna i två olika kategorier. De som har lite tjockare och styvare plast och de som är mer elastiska.

- Det finns fördelar med båda typerna. Ninjaplast påsar är mer elastiska och klarar därför penetrationstesterna bra men tål inte lika mycket maxlast som en styvare påse, förklarar Thorsten Kutzner.

En del av testet var också att se hur påsarna gick att använda till Ikeas avfallshink Hållbar på 22 liter. Både ÖoB och Frida sprack i överkant men satt ändå kvar. Julas påse som var för liten fick dock hänga löst på ena långsidan.

- Här i Tyskland är det vanligare att våra avfallshinkar har en rund öppning och inte rektangulär. Med rund öppning var det enklare att sätta fast samtliga påsar i testet, konstaterar Thorsten Kutzner.

Vilken avfallspåse är då bäst? Det beror ju lite på vilka egenskaper man värderar högst, men om man vill ha en tålig påse som är lätt att använda är Clas Ohlson bäst. Den är också tillverkad av 100 procent återvunnen plast vilket är ett plus för miljön.

 

 

Mer eller mindre miljövänliga avfallspåsar

Trots den uppenbara miljöaspekten är endast fem av elva avfallspåsar tillverkade av förnybara råvaror eller återvunnen fossilplast.

Miljövänligheten blir ett allt viktigare argument för att vinna kampen om konsumenten och tillverkarna använder sig av en mängd olika märkningar för att lyfta fram produktens positiva miljöegenskaper.

I slutändan handlar det om vilken råvara som använts för att tillverka påsen. Består den av bioplast från förnybar råvara, återvunnen fossilplast eller så kallad jungfruplast (nytillverkad plast av fossilt råmaterial)? Ju högre andel återvunnen plast eller plast producerad av förnybara råvaror desto bättre för miljön.

I Testfaktas urval av elva avfallspåsar deklarerar tre fabrikat att råvaran till 100 procent kommer från återvunnen plast och två att merparten av råvaran kommer från förnybara råvaror. Resterande anger ingenting eller polyetylen, som då får antas vara fossilbaserad jungfruplast.

Men även när det gäller de mer miljövänliga alternativen är märkningen vilseledande. Bioplast antyder att plasten är biologiskt nedbrytbar och kan slängas på komposten, vilket bekräftas genom märkningen ”OK Compost Home” från det österrikiska institutet TÜV. Faktum är att den egna komposten inte klarar att bryta ned plasten inom rimlig tid. Plasten kräver i praktiken en industriell process för kompostering.

- Inte sällan möter jag begreppsförvirringen att bioplast automatiskt även är komposterbar. Detta stämmer inte. Exempelvis är en sockerrörsbaserad polyetenpåse varken komposterbar eller ens bionedbrytbar, säger Katarina Elner-Haglund, universitetsadjunkt vid Lunds tekniska högskola och expert på plaster.

Katarina Elner-Haglunds tips på hur man ska välja utifrån ett miljöperspektiv:

- Oavsett om du använder återvunnen fossilplast eller bioplast, gör du en miljöinsats. Använd den fossilplast som redan finns i ekosystemet så många gånger materialets egenskaper klarar innan det är dags för energiåtervinning. Miljöskadan är ju redan skedd och då gäller det att utnyttja materialet så långt det tål.

- Ett generellt råd är att håll ögonen på tillverkarnas materialangivelse – att andelen återvunnen plast eller bioplast inte bara är symbolisk för att stärka varumärket. Faktum är att en plast med bara 20–25 procent förnybar råvara idag benämns som bioplast, trots att den absolut största andelen är fossilbaserad. Välj 100 procent återvunnen plast eller plast med 100 procent förnybar råvara. Står det inte tydligt på förpackningen så är det antagligen inte så.

- Viktigt är också att se till att plastpåsen inte hamnar i naturen. Miljön där gör att nedbrytningen tar mycket lång tid, även för komposterbar plast. Se i stället plast som en värdefull råvara i framtidens cirkulära samhälle.

Vad händer med avfallspåsen?

Enligt Statistiska Centralbyrån återvinns idag cirka 34 procent av alla plastförpackningar. Resterande går till energiåtervinning, det vill säga förbränning.

Merparten av den plast som idag inte återvinns kommer från våra hushållssopor. Oavsett vilken typ av avfallspåse du använder, biobaserad eller fossilbaserad, går den till förbränning. Även biobaserade påsar för matavfall går till förbränning eftersom de inte kan brytas ner tillräckligt snabbt i rötningsprocessen. För nedbrytning av de flesta bioplaster krävs en industriell process - och sådana anläggningar har vi inte i Sverige.

Fakta om testet

Testfakta har på uppdrag av nordisk media genomfört ett jämförande laboratorietest av avfallspåsar i plast för hushållssopor. Laboratorietesterna utfördes av det tyska, oberoende laboratoriet PZT GmbH i Wilhelmshaven.

Följande avfallspåsar ingick i urvalet:

  1. BioBag
  2. Clas Ohlson
  3. Favorit
  4. Frida
  5. Jula
  6. Ninjaplast
  7. HP Rani plast
  8. Lidl/Purio
  9. ÖoB/Runsven
  10. Rusta
  11. Skona

Provobjekten har köpts in under september månad 2021.

Laboratorietestet omfattade följande parametrar

  1. Rivkraft, elasticitet och styvhet
    Ett prov av materialet i påsen med måtten 20 x 4 cm fixeras med kortsidorna i en draghållfasthetsmaskin. Provet dras ut med en hastighet av 100 mm/ minut tills materialet brister. Värden för kraften när materialet brister, hur mycket materialet kan dras ut (elasticiteten) och materialets styvhet noteras.
  2. Penetrationsmotstånd
    Ett prov av materialet i påsen med diametern 5 cm fixeras i en trycktestmaskin. En stav pressas genom provet med en hastighet av 100 mm/ minut tills provet punkteras. Kraften vid punkteringen noteras.
  3. Bristningsmotstånd
    Ett prov av materialet i påsen fästs i en ram och blåses upp med tryckluft. Kraften när provet brister noteras.
  4. Vattentäthet
    Påsen fylls med tre liter vatten och får hänga i 15 minuter. Eventuellt läckage noteras.
  5. Maxlast
    Påsen lastas successivt med stålkulor tills den brister. Efter varje extra kilogram lyfts påsen. Den uppnådda vikten som påsen klarar innan den går sönder registreras.
  6. Användning
    Två laboratorietekniker bedömer hur enkla avfallspåsarna är att använda. Bedömningen omfattar passform, fastsättning och borttagning på en Ikea avfallshink Hållbar (22 liter rektangulär) och en rund soptunna, hur enkla de är att knyta ihop och bära samt att dra av från rullen och öppna upp.

Resultaten från laboratorietestet har betygsatts och viktats samman till ett totalbetyg i samråd med laboratoriet. Betygsättningen har gjorts på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg enligt följande:

  • Tålighet 50% (rivstyrka 30%, penetration 30%, maxlast 30% och punktering 10%)
  • Elasticitet och smidighet 25% (elasticitet 50% och smidighet 50%)
  • Användning 25%

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.