Stora brister i solskyddskrämer

Stora brister i solskyddskrämer

Kasta din gamla solkräm! Bästa skyddet mot solen för dina barn hittar du i garderoben. En färsk rapport visar att många vanliga solkrämer har allvarliga brister.

Ia Wadendal/Testfakta Publicerad: 28 Jun, 2010
Läs senare

Förra året stoppade Läkemedelsverket 23 solkrämer som innehöll zinkoxid. Flera av dem marknadsfördes som solskydd för barn. Förbudet beror på att zinkoxid inte är godkänt som uv-filter inom EU, och att forskarna än så länge inte vet om små zinkoxidpartiklar tränger in i huden. Det kan finnas en risk att små partiklar i värsta fall kan klumpa ihop sig blodet och orsaka blodpropp.

Rekommendationen från Läkemedelsverket är att granska innehållsförteckningen på gamla solkrämer och kasta dem som innehåller zinkoxid.

– Använd produkter med andra uv-filter. Det finns flera olika uv-filter som är godkända, säger Monica Tammela, chef för Läkemedelsverkets enhet för kosmetika.

De pyttesmå partiklarna i solkrämer och smink, så kallade nanopartiklar, används för att krämen inte ska lägga sig som en vit hinna på huden utan ge en mer genomskinlig effekt. Industriellt framtagna nanopartiklar har funnits i konsumentprodukter i ungefär tio år.

Än så länge har forskarna inte kartlagt om nanopartiklar kan orsaka skador på människan och miljön. Det är också bakgrunden till att EU-parlamentet förra året beslutade att alla hudvårdsprodukter med nanomaterial ska genomgå säkerhetstester.

Från och med 2013 måste också tillverkarna deklarera i innehållsförteckningen om det finns nanomaterial i till exempel solkrämer och smink.

I maj i år kom Läkemedelsverket med en rapport som visar att 42 av 53 granskade solskyddsprodukter hade brister. De handlade huvudsakligen om att tillverkarna inte kunnat bevisa hur effektiva krämerna är mot solen.
30 krämer hade så allvarliga brister att de togs bort från marknaden, övriga 12 korrigerades av tillverkarna så att de sedan kunde bli godkända.

En rad produkter har alltså försvunnit från marknaden. Men för den förälder som ändå tycker det är svårt att välja rätt produkt i hyllan kan det vara värt att påminna om krämerna inte är det effektivaste skyddet mot sol.

– Kläder och skugga är förstahandsval. Smörja in oskyddade områden på huden med en tillräcklig mängd solkräm, och se till att krämen har både UVA- och UVB-skydd, säger Monica Tammela.

Läkaren Christoph Martschin, vid Hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, säger att zinkoxid använts som solskyddsmedel i många länder i årtionden utan att några hälsorisker påvisats.
– Men det är inte godkänt av Läkemedelsverket för det här ändamålet och ska därför inte användas. För att det ska bli godkänt i framtiden måste ju både ofarligheten för människan och eventuell miljöpåverkan undersökas, säger han.
Christoph Martschin tycker att man ska göra sig av med gamla solkrämer som innehåller zinkoxid.
– Dessutom bör en öppnad solskyddskräm alltid förbrukas inom 12 månader.
Men hur ska man som förälder tänka när det gäller att skydda barnen mot solen?
– Barn under tre år ska helst inte utsättas för direkt solljus alls.  De ska i första hand skyddas med hatt, solglasögon och kläder.
– Hudområden som inte är skyddade av kläder ska smörjas in rikligt med en solkräm som har minst skyddsfaktor 30, säger Christoph Martschin.
Han poängterar också att det är viktigt att smörja in solkrämen flera gånger under dagen, helst varannan timme.

Christoph Martschin tycker att föräldrar gott kan prova speciella solskyddskläder för barn med inbyggt uv-filter där solskyddsfaktorn ligger omkring 50. Solskyddskläder ger ett betydligt bättre skydd än tunna bomullsskjortor eller t-shirts. Även jeans är känt för att skydda bra mot solen – solskyddsfaktorn motsvarar hela 1 000 med denimplaggen. En skjorta i bomull kommer bara upp i en solskyddsfaktor mellan 5 och 10.

 

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.