Färre gifter i barnskorna

Färre gifter i barnskorna

För att testa vattentätheten får skorna gå i vatten med hjälp av en stegsimulator. Foto: Tobias Meyer
Laboratorietest

Problemet med skadliga perfluorerade ämnen i vinterskor till barn har minskat, visar Testfaktas test. Men fortfarande är det flera ”vattentäta” skor som inte håller tätt.

Laboratorietest
Lotta Hedin, Martin Hansson
Lotta Hedin, Martin Hansson Publicerad: 26 Okt, 2015
Läs senare

När Testfakta testade vinterskor i fjol innehöll fem av åtta skor skadliga perfluorerade ämnen. I år hittas kemikalierna endast i ett av nio märken.

– Det är positivt att det blivit en så stor förbättring. Det visar att det går att få bort de här ämnena, även om det är svårt för tillverkarna att kontrollera hela kedjan, säger Bert-Ove Lund, toxikolog på Kemikalieinspektionen.

[PDF]

I skorna från Eurosko hittade laboratoriet ämnet PFOA som finns med på EU:s lista över särskilt skadliga ämnen och är förbjudet i Norge. PFOA är både reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. 

Enligt Tone Lie, CSR-ansvarig på Eurosko, är resultaten överraskande.

– Vi har själva testat en sko från butik som inte gav utslag för PFOA. Vi ser mycket allvarligt på det Testfakta hittat och gör nu vidare utredningar för att komma till rätta med detta.

Att Eurosko innehåller PFOA innebär ingen hälsorisk för barnet som använder skorna, så länge hon eller han inte suger på dem. Men förr eller senare hamnar ämnet i naturen, där det kan gå vidare till mat och dricksvatten.

Testfakta lät även undersöka hur bra de olika skorna är på att hålla fötterna varma och torra. Och här visar resultaten att flera modeller inte håller måttet.  

Kavats vinterskor som har texten ”vattentät” på foten, blir blöta redan efter knappt 1700 steg. Din Sko:s kängor är inte mycket bättre och tar in vatten efter knappt 2200 steg.

– Det motsvarar bara någon timmes lek i regn eller i blött gräs, säger Stephan Seidl, Testledare på Gore Footwear Laboratory som testat vattentätheten.

En sko som förbättrat sin vattentäthet från tidigare år är Skopunkten. Problemet här är i stället att skorna inte andas överhuvudtaget. Då är risken att fötterna blir fuktiga av svett inuti och kalla och blöta i alla fall.

Bäst i årets test är skorna från Superfit som får toppbetyg för sin vattentäthet och dessutom håller värmen länge och andas bra.

När det gäller vattentätheten visar testet att det inte bara är vilken typ av membran som används i skorna som avgör hur bra de håller fötterna torra. Bland de modeller som klarar hela det tuffa vattentäthetsprovet finns skor med både Gore-tex, GT-Tex och Sympatex- material.

– Vattentätheten beror mer på hur noga man varit vid tillverkningen och hur väl man lyckats tejpa sömmar och sätta ihop de olika delarna. Vi skar sönder de två skor som hade sämst vattentäthet och undersökte dem och i båda fallen var det vid sömmarna det läckt, säger Stephan Seidl.

 

Fakta om testet

Testet är utfört av Swerea IVF i Mölndal och Gore Footwear Laboratory i Tyskland.

Andningsförmåga ( utfört på Gore Footwear Laboratory)
En membranpåse med vatten och en doppvärmare som värmer vattnet i påsen placeras i skon. Skaftet försluts så att all avdunstning sker genom kängans material. Labbet mäter mängden avdunstad vätska.

Vattentäthet (utfört på Gore Footwear Laboratory)
Skorna får ”gå” i vatten med en stegsimulator, 200 000 steg. Testet är helt automatiserat. Sensorer inne i skon känner av när vatten tränger in och stegsimulatorn stängs då av.

Värmeisolation (utfört på Swerea IVF)
En påse med 38-gradigt vatten placeras i skon tillsammans med en termometer. Skorna försluts, sedan mäts hur lång tid det tar innan vattentemperaturen sjunkit till 33 grader.

Kemisk analys, förekomst av perfluorerade ämnen (utfört på Swerea IVF)
En kemisk analys utfördes av huvudmaterialet på vinterskon, där ämnena PFOA, PFOS, PFUdA, PFDoA, pFTrDA och PFTeDA bestämdes enligt Oeko-Tex. Enligt EU:s POP-förordning är PFOS förbjudet i halter över 1 µg/m2 i textil och läderprodukter. PFOA är förbjudet i Norge, där gäller maxgränen på 1 µg/m2 för ämnet.

Totalbetygen har viktats enligt följande: Vattentäthet 50 procent, andningsförmåga 25 procent och värmeisolation 25 procent.

Perfuorerade ämnen

Ämnena tillhör de som är absolut mest svårnedbrytbara i naturen. PFOS och PFOA är de vanligaste. PFOS är förbjudet i EU. PFOA är tillsammans med fyra andra perfluorerade ämnen upptaget på EU:s kandidatlista för särskilt skadliga ämnen. Ett förbud har införts i Norge. PFOA bryts inte ned i naturen, är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande.

Källa: Kemikalieinspektionen

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bubblare vinner över färdig cola

Sockerfri colaläsk är den absolut vanligaste typen av läsk i Sverige, över 341 miljoner liter såldes förra året. Testfakta har genomfört ett stort smaktest av sju olika sorters färdigköpt sockerfri colaläsk och en hemmakolsyrad, och resultatet överraskade.

Laboratorietest

En pergola för alla väder

En pergola ska klara av både sol, regn, snö och vind och pryda sin plats i trädgården under många år – men alla gör det inte lika bra. I Testfaktas stenhårda laboratorietest vinner Pergolux slitagetåliga modell tack vare en stabil konstruktion.

Laboratorietest

Dyrt plut för fyllig trut – med vissa risker

Många vill maxa plutet på läpparna och då är lip plumpers ett mindre invasivt sätt än fillers. Men hur fungerar de, och kan de vara skadliga? Flera produkter innehåller också allergena ämnen utan att det redovisas på förpackningen, något som kan ge livslång kontaktallergi.

Laboratorietest

Vassast i trädgården - 8 sekatörer i test

Oavsett om du är proffs i parken eller hobbyodlare hemma så är sekatören ett av trädgårdens viktigaste verktyg. Men kvalitetsverktyg kostar ofta en hel del, och de bästa sekatörerna ligger högre i pris än genomsnittet. Vinnaren i Testfaktas laboratorietest av sekatörer blir Fiskars som har utmärkt skärprestanda och är mycket ergonomisk för många timmar i trädgårdslandet.

Allergena parfymämnen

Parfymämnen är bland de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. EU har identifierat 26 allergena parfymämnen som måste anges i kosmetiska produkter om de förekommer över viss halt.

Laboratorietest

Så många lingon är det i burken

Rårörda lingon är precis vad namnet antyder – färska lingon som varsamt blandats med socker, utan tillsatser och utan uppvärmning. Men hur står sig butikernas burkar mot den traditionella metoden? Är det verkligen rårörda lingon, eller snarare vanlig sylt? Testfaktas test avslöjar stora skillnader mellan olika fabrikat
Laboratorietest

Te i påse – stora skillnader i kvalitet och pris

Svart te har högre koffeinhalt än många andra teer, och den uppiggande effekten är en av anledningarna till att det gör sig extra bra på morgonen. Men se till att välja rätt – det är stor skillnad på både smak och kvalitet, och priset varierar enormt.

Laboratorietest

Bästa bindan innehåller också mycket förnybart material

Tunn, torr och läckagefri ­är målet när tillverkarna utvecklar bindor. Men det är stora skillnader i prestanda mellan olika fabrikat visar Testfaktas stora laboratorietest av sanitetsbindor på den svenska marknaden. Flera av bindorna innehåller också stora mängder fossilbaserat material, trots att alternativ finns.

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.