Boom i babyprodukter

Boom i babyprodukter

Barnvagnar, leksaker och olika säkerhetsprylar. Marknaden för babyprodukter har exploderat med många nya aktörer. Som konsumerande förälder gäller det att förhålla sig kritisk och tänka själv.

Martin Hansson Publicerad: 30 Nov, 2009
Läs senare
En babyvakt med fyra kilometers räckvidd. En skrikanalysator som talar om ifall babyn är hungrig, trött eller behöver byta blöja. Eller varför inte en toalett i babystorlek, som spelar en liten fanfar varje gång barnet åstadkommit något. Marknaden för barn- och babyprodukter har ökat lavinartat de senaste åren. Affärer som Babyland är stora som varuhus, anrika NK i Stockholm planerar ett helt våningsplan för den yngre målgruppen och årets barnmässa i Älvsjö slog nytt rekord med över 20 000 besökare.
– För tio år sedan fanns tio barnvagnar att välja mellan. I dag finns det hundratals märken för olika tycke och smak. De har blivit mycket mer av en trendprodukt – en statuspryl som kan kosta över 10 000 kronor, säger Anna Strandberg som arbetar med barnsäkerhet och barnprodukter på Konsumentverket.

När danska motsvarigheten till Konsumentverket undersökte förstagångsföräldrars inköpsvanor för ett par år sedan visade det sig att mer än var tredje föräldrapar har förköpt sig på babyprylar. Anna Strandberg är inte förvånad.
– Vi skulle säkert få ett liknande resultat här. Barn får allt större inflytande på föräldrars konsumtion. En svensk undersökning för några år sedan visade att svenska barn i genomsnitt har över 500 leksaker var. Det är väldigt mycket.

Professor Helene Brembeck, på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan i Göteborg, har studerat föräldrars konsumtionsvanor sedan början av åttiotalet. Hon menar att utvecklingen bara speglar samhället vi lever i. Dels är shopping och homestyling stort för dagens unga föräldrar, och det är naturligt att även barnet blir en del av det. Dels finns ett helt annat säkerhetsmedvetande än för trettio år sedan.  
– När jag pratar med unga mammor i dag ser man risker med allt, både i och utanför hemmet. Det är inte så konstigt med tanke på alla larmrapporter som vi bombarderas med. Samtidigt har vi sett en nedmontering av välfärdssamhället som också spelar in. Man känner att man själv måste ta ansvar och då är det lätt att köpa en sak för mycket, säger hon.   

Just rädsla är något som företagen gärna anspelar på i sin marknadsföring. Ofta står det ”rekommenderas av flertalet barnmorskor”, ”känn dig trygg med…” och liknande i annonserna.
– Här har branschen självklart ett ansvar att ge korrekt information och inte haussa upp den här rädslan mer än nödvändigt, säger Helene Brembeck.  

Anna Strandberg ser en annan risk med det ökande utbudet av säkerhetsprodukter.
– Man är väldigt mottaglig för sådana här argument som nybliven förälder. Men babyvakter och olika typer av larm kan också ge en falsk säkerhet. Det är inte alltid tekniken fungerar, säger hon.

En sådan här lukrativ bransch leder också till att fler vill vara med och dela på kakan. Några få stora aktörer har på senare tid fått sällskap av en mängd små företag som aldrig sysslat med baby- och barnprodukter tidigare. Det gör det svårare för myndigheterna att kontrollera.
– När vi gör marknadskontroller märker vi att en del företag inte alltid har full koll på tillverkningen. Som förälder måste man vara mer kritisk än tidigare. Man måste tänka själv och lita på sin egen känsla, säger Anna Strandberg.  

Konsumentverkets undersökningar visar även att det är en bransch med stora prisskillnader. Och det är inte alltid så att dyrast är bäst. Anna Strandberg tar återigen exemplet med dyra barnvagnar, som samtidigt är en av de viktigaste investeringarna för en barnfamilj. I dag finns höga trehjulingar som ska vara enkla att köra runt i en butik, vagnar med svängbara hjul och vänd- höj- och sänkbara handtag. Den här typen av funktioner får man så klart betala extra för.
– Man måste fråga sig själv vad man egentligen ska ha vagnen till, hur man bor och om man har bil eller inte. Dessutom kan sådana här funktioner gå ut över säkerheten. Vi vet att den här typen av modeller är mindre stabila än traditionella vagnar. Det har också hänt att justerbara handtag gått av så att barn fallit ur vagnar och skadats.

Över 500 leksaker per barn
En studie som gjordes för några år sedan visade att genomsnittet för antalet leksaker hos svenska barn mellan tre och fem år var 536. Och då räknades ändå inte enskilda pusselbitar eller legobitar. Studien visar också att antalet leksaker ökar med stigande ålder. Treåringarna hade drygt 400 leksaker och femåringarna runt 600 leksaker.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.