– För tio år sedan fanns tio barnvagnar att välja mellan. I dag finns det hundratals märken för olika tycke och smak. De har blivit mycket mer av en trendprodukt – en statuspryl som kan kosta över 10 000 kronor, säger Anna Strandberg som arbetar med barnsäkerhet och barnprodukter på Konsumentverket.
När danska motsvarigheten till Konsumentverket undersökte förstagångsföräldrars inköpsvanor för ett par år sedan visade det sig att mer än var tredje föräldrapar har förköpt sig på babyprylar. Anna Strandberg är inte förvånad.
– Vi skulle säkert få ett liknande resultat här. Barn får allt större inflytande på föräldrars konsumtion. En svensk undersökning för några år sedan visade att svenska barn i genomsnitt har över 500 leksaker var. Det är väldigt mycket.
Professor Helene Brembeck, på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan i Göteborg, har studerat föräldrars konsumtionsvanor sedan början av åttiotalet. Hon menar att utvecklingen bara speglar samhället vi lever i. Dels är shopping och homestyling stort för dagens unga föräldrar, och det är naturligt att även barnet blir en del av det. Dels finns ett helt annat säkerhetsmedvetande än för trettio år sedan.
– När jag pratar med unga mammor i dag ser man risker med allt, både i och utanför hemmet. Det är inte så konstigt med tanke på alla larmrapporter som vi bombarderas med. Samtidigt har vi sett en nedmontering av välfärdssamhället som också spelar in. Man känner att man själv måste ta ansvar och då är det lätt att köpa en sak för mycket, säger hon.
Just rädsla är något som företagen gärna anspelar på i sin marknadsföring. Ofta står det ”rekommenderas av flertalet barnmorskor”, ”känn dig trygg med…” och liknande i annonserna.
– Här har branschen självklart ett ansvar att ge korrekt information och inte haussa upp den här rädslan mer än nödvändigt, säger Helene Brembeck.
Anna Strandberg ser en annan risk med det ökande utbudet av säkerhetsprodukter.
– Man är väldigt mottaglig för sådana här argument som nybliven förälder. Men babyvakter och olika typer av larm kan också ge en falsk säkerhet. Det är inte alltid tekniken fungerar, säger hon.
En sådan här lukrativ bransch leder också till att fler vill vara med och dela på kakan. Några få stora aktörer har på senare tid fått sällskap av en mängd små företag som aldrig sysslat med baby- och barnprodukter tidigare. Det gör det svårare för myndigheterna att kontrollera.
– När vi gör marknadskontroller märker vi att en del företag inte alltid har full koll på tillverkningen. Som förälder måste man vara mer kritisk än tidigare. Man måste tänka själv och lita på sin egen känsla, säger Anna Strandberg.
Konsumentverkets undersökningar visar även att det är en bransch med stora prisskillnader. Och det är inte alltid så att dyrast är bäst. Anna Strandberg tar återigen exemplet med dyra barnvagnar, som samtidigt är en av de viktigaste investeringarna för en barnfamilj. I dag finns höga trehjulingar som ska vara enkla att köra runt i en butik, vagnar med svängbara hjul och vänd- höj- och sänkbara handtag. Den här typen av funktioner får man så klart betala extra för.
– Man måste fråga sig själv vad man egentligen ska ha vagnen till, hur man bor och om man har bil eller inte. Dessutom kan sådana här funktioner gå ut över säkerheten. Vi vet att den här typen av modeller är mindre stabila än traditionella vagnar. Det har också hänt att justerbara handtag gått av så att barn fallit ur vagnar och skadats.
Över 500 leksaker per barn
En studie som gjordes för några år sedan visade att genomsnittet för antalet leksaker hos svenska barn mellan tre och fem år var 536. Och då räknades ändå inte enskilda pusselbitar eller legobitar. Studien visar också att antalet leksaker ökar med stigande ålder. Treåringarna hade drygt 400 leksaker och femåringarna runt 600 leksaker.