– Om alla klimatkompenserade på ett bra sätt skulle det ge stor effekt och driva pengar till projekt som gynnar klimatet och många människor, säger Stefan Henningsson, senior rådgivare klimat, energi & innovation på WWF, Världsnaturfonden.

Genomsnittssvensken gör i snitt tre utlandsflygresor per år. Detta trots att en flygresa till Thailand snabbt kan radera ut ett helt års miljövänlighet med vegetarisk mat och kollektivtrafik på hemmaplan. Men även om det finns webbshoppar där man enkelt kan klimatkompensera är det få som gör det, av Vingresors kunder till exempel bara en halv procent.

En förklaring kan vara den kritik som funnits mot klimatkompensation. Det har bland annat handlat om alltför kortsiktiga projekt som bara skapat problem för de boende där projektet genomförs. Men också att klimatkompensation inte tar itu med huvudproblemet – att vi behöver minska utsläppen.

– Men flyget kommer att fortsätta drivas med fossilt bränsle länge och ibland måste man flyga, såsom infrastrukturen ser ut i dag. Då är vi för att man klimatkompenserar sin resa - om man gör det på ett bra och långsiktigt sätt, säger Stefan Henningson.

Han rekommenderar att man väljer projekt som certifierats enligt Gold standard som WWF, Greenpeace och ett 80-tal andra miljöorganisationer världen över ställt sig bakom. Gold standard-projekt ställer högre krav på social och ekonomisk hållbarhet i projekten än någon certifiering tidigare gjort.

Ett företag som erbjuder Gold standard är Tricorona. Deras projekt handlar om energieffektivisering, utveckling av förnybara energikällor och även några få skogsbevarande projekt.

– Tittar man på global klimatpåverkan så kommer den mest från energi och skogsskövling, så med mer förnyelsebar energi och mindre skogsskövling skulle man kunna få ner utsläppen i världen ordentligt, säger Christian Patay, vd på Tricorona.

Enligt Stefan Henningsson på WWF kan ett alternativ också vara att bidra i projekt som inte är klassisk klimatkompensation men som hjälper människor i de länder som drabbas värst av klimatförändringarna, till exempel via mikrolån för solceller. Även initiativ som Fly Green fund – som jobbar för att föra in mer av det ännu väldigt dyra biobränslet i flygbranschen – behöver stöd.

– Effektivare plan och biobränsle kommer att behövas för att minska koldioxidutsläppen från flyget, säger han.

Inget av de resebolag Testfakta kontaktat räknar in klimatkompensation i sina biljettpriser. TUI har till och med tagit bort de länkar om kompensation som man tidigare hade.

– Intresset från kunderna var lågt och det var en utmaning att säkerställa att länkarna var aktuella och att utvärdera effekten av de organisationer vi länkade till. Sen vi tog bort dem har de inte heller efterfrågats, säger Mathias Bergendahl, informationschef på TUI.

Apollo tipsar om klimatkompensation under fliken ”tillval” och Vingresor informerar i sina standardiserade reseinformationsmejl.

Att klimatkompensation inte räknas in i biljettpriset beror på prispress och en tanke om valfrihet, enligt Magdalena Öhrn, informationschef på Vingresor.

– Kunderna väljer ju även till reseförsäkring, transfer, mat på flyget, sittplatser och så vidare, säger hon.