Få saker ökar vårt välbehag så som en varm brasa en kulen vinterkväll. En kamin kan också sänka värmekostnaderna och gör oss mindre beroende av el och annan uppvärmning. Alternativen är många – från små kasetter eller lättare kaminer i plåt och gjutjärn till tyngre kakelugnar och murspisar som både är dyra och kan kräva förstärkningar av golvet. Det gäller att tänka igenom sina behov och förutsättningar noggrant innan man slår till.
– Har du tillgång till billig ved så kan brasvärme vara ett ekonomiskt prisvärt komplement till uppvärmning av hela huset. Men de flesta som skaffar kamin är främst ute efter trivselfaktorn och då kan det räcka med något av de lättare alternativen, säger Michael Wistrand, vd på Elda-butikerna.
Mest populära är braskaminer i plåt och täljsten. Plåtkaminen passar till exempel bra i mindre fritidshus som stått kalla ett tag och där man snabbt vill ha upp värmen. Den tyngre täljstenskaminen är trögare i starten och ger inte samma intensiva värme, men håller å andra sidan temperaturen jämnare och längre.
Och har du en öppen spis är en insatskassett ett bra alternativ. Den är förhållandevis billig och ökar verkningsgraden i spisen med många hundra procent.
Oavsett vilken kamin man väljer är det viktigt att tänka på vilket rum den ska placeras i. Ju större rummet är, desto större bör kaminens brännkammare vara.
– Målet är att ha en så ren förbränning som möjligt. En stor brännkammare kräver en stor eld och är rummet för litet kan det helt enkelt bli för varmt, säger Michael Wistrand.
Även designen är viktig. En braskamin är en möbel och inte något som placeras nere i pannrummet. Se därför till att hitta en kamin som passar till rummet och övrig inredning.
En annan viktig aspekt av designen är hur mycket insyn man har till elden. Många vill se så mycket av brasan som möjligt och väljer då en kamin med mycket glas. Men ju mer glas du har desto högre blir kraven på skötsel och eldningsteknik. Annars är det lätt att glaset sotar igen.
– Mycket glas gör det svårare att elda och man måste vara mycket mer noggrann med att ha torr ved, rätt luftmängd och att man håller en hög temperatur. Annars riskerar du att få en ofullständig förbränning vilket visar sig som sot och beläggning på glaset, säger Michael Wistrand.
Hur man eldar kan också få långt värre konsekvenser än sot på glaset. Enligt Brandskyddsföreningen inträffar cirka 1500 bränder varje år på grund av felaktig eldning. En tredjedel av dessa är så pass allvarliga att huset brinner ned. Ofta handlar det om att man fått en överhettning i skorstenen på grund av för hög rökgastemperatur.
– Det kan man få om man eldar för mycket. De flesta kaminer är inte dimensionerade för mer än tre kilo ved i timmen vilket ungefär motsvarar tre större klabbar, säger Brandskyddsföreningens expert Björn Björkman.
– Se också till att inte strypa igen lufttillförseln i kaminen så att elden bara pyr. Förutom att det brinner dåligt får man även mycket tjärbildning. Tjäran sätter sig i skorstenen och kan leda till sotbrand.
Ett annat sätt att minska brandrisken är att köpa en CE-märkt kamin. Det innebär att bland annat att det tydligt anges hur långt ifrån brännbart material som kaminen måste vara placerad. En CE-märkt kamin uppfyller dessutom gällande krav för koloxidutsläpp. Det finns även Svanenmärkta kaminer där kraven på utsläpp och tillverkning är ännu hårdare.