Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Visst värmer de frusna fötter och tår. Men när temperaturen dyker kan batteriet ta slut snabbare än väntat, visar Testfaktas jämförelse av sju värmande sulor.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 3 Feb, 2017
Läs senare

Stelfrusna fötter kan förstöra en efterlängtad skiddag, eller få den mest hängivna hockeyföräldern att tappa stinget på läktaren. Som lösning på problemet finns ett växande utbud av värmande sulor.

Testfakta har jämfört sju olika varianter, från 2400 kronor för de dyraste batteriuppvärmda till 19 kronor paret för den enklaste engångsvarianten. Alla kan mycket riktigt leverera skön värme i skorna – i alla fall ett tag.  Men efter att ha använt sulorna under verkliga förhållanden är det tydligt att man inte bör förlita sig helt på någon av dem.

Hur länge batterierna räcker beror dels på hur varma man vill ha sulorna (på de dyrare modellerna kan du välja flera värmelägen) och på utomhustemperaturen. Som användare är det svårt att beräkna. Bara en av produkterna visar hur mycket som finns kvar i batteriet. Och blir det riktigt kallt kan värmen ta slut ganska snabbt.

När termometern dök till runt 15 minusgrader under användartestet av Term-ic och Rubicsons sulor höll värmen i sig i cirka en och en halv till två timmar, ganska långt från de 6 timmar som utlovas vid medelvärme. Fick batterierna tina en halvtimma i värmen kunde de komma igång igen. Men finns det ingenstans att gå in i det läget kan värmen från sulorna alltså bli ganska kortvarig.

Flera batteriexperter som Testfakta talat med bekräftar att det generellt är så litium-jon batterier fungerar. När temperaturen faller riktigt lågt så kan de inte leverera den energi som är tänkt, men värmer man upp dem kan man få ut mer av dem.

Två modeller har batteriet inbyggt i sulorna, och det är helt klart smidigare att slippa sladdar och klumpiga batteripack på skorna eller kring smalbenen. Men sulorna blir förstås tjockare när batterierna sitter i, och det behövs ganska mycket utrymme i skorna om det inte ska kännas trångt.

Mest high-tech är Digitsoles, som parkopplas till telefonen via bluetooth. Värmen regleras sedan med en app i mobilen, där du också kan få stegräkning, beräknad kaloriförbrukning och se var du gått på en karta.

På ett sätt är det smidigt att styra sulorna med mobilen – telefonen har man ju ändå alltid med sig. Men är det kallt och man fryser om händerna är det inte så roligt att ta av sig vantarna och fippla på mobilskärmen för att höja temperaturen i skorna. I de lägena är Thermacells fjärrkontroll där man styr värmen i sulorna med tre stora knappar bättre, eftersom de kan hanteras även med tumvantar.

En riskfaktor när man använder uppvärmda sulor är att fötterna blir fuktiga. Det kan helt enkelt bli för varmt och man svettas, eller bli kondens på insidan av skon när värmen där inne möter kylan utanför. Med fuktiga strumpor blir fötterna snabbt väldigt, väldigt kalla. Ska du ge dig ut på en längre tur är det därför ett bra råd att ta med torra varma sockor som du kan byta till – om värmesulorna skulle lägga av.

Kemi i engångssulor

Engångssulorna innehåller bland annat järnsulfid, aktivt kol, och salt, som gör sulorna varma när paketet öppnas och de kommer i kontakt med luften. Enligt Kemikalieinspektionen är ämnena som används inte skadliga, varken för människa eller miljö, och produkten kan slängas i hushållssoporna efter användning.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Tryggare att handla på nätet

Att handla på nätet är i dag betydligt säkrare än det var för några år sedan. Det visar en ny rapport från European Consumer Centre.

annat test av vetemjöl

"Sverige bör satsa på odlat kött"

Låt köttfärsen och filéerna växa i behållare i stället för i ett djur. Det är både mer miljöenligt och hälsosammare för människan, hävdar två forskare i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Missvisande miljömärkning av jätteräkor

Den ekologiska märkningen av jätteräkor som säljs i Sverige är inte trovärdig. Räkodlingarna bryter mot både miljömässiga och sociala krav. Det hävdar Naturskyddsföreningen i en rapport som presenteras på tisdagen.

Kritik mot populära avfallskvarnar

Avfallskvarnar som maler ner matrester i avloppet har blivit allt vanligare. Men nu vill Naturvårdsverket stoppa utvecklingen.

Ny metod ger förlamade rörlighet

Forskare i Göteborg, Tyskland och Schweiz har genom en ny kirurgisk metod kunna ge totalförlamade rörligheten i handleden tillbaka.

Kritik mot kommuner som använder molntjänster

Datainspektionen riktar kritik mot två kommuner och ett företag som använder så kallade molntjänster.
Laboratorietest

Bra kvalitet på billiga vinteroveraller

Den dyraste overallen var bäst – men frågan är om kvaliteten är värt priset. När testfakta testar 14 vinteroveraller för barn är det på prislappen som skillnaden är störst.

Axfood återkallar salmonellasmittad krydda

Livsmedelsjätten Axfood återkallar kryddblandningen Spice Field från sina butiker då den visat sig vara smittad av salmonella.
Laboratorietest

Våtservetter rengör olika bra

Vissa servetter tvättar rent, men är sämre på att återfukta huden. Andra är tvärtom, visar Testfaktas laboratorietest. Testet visar också att Pampers våtservetter innehåller benzylalkohol – ett ämne som klassificeras som allergiframkallande av EU.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.