Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Visst värmer de frusna fötter och tår. Men när temperaturen dyker kan batteriet ta slut snabbare än väntat, visar Testfaktas jämförelse av sju värmande sulor.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 3 feb, 2017
Ta bort

Stelfrusna fötter kan förstöra en efterlängtad skiddag, eller få den mest hängivna hockeyföräldern att tappa stinget på läktaren. Som lösning på problemet finns ett växande utbud av värmande sulor.

Testfakta har jämfört sju olika varianter, från 2400 kronor för de dyraste batteriuppvärmda till 19 kronor paret för den enklaste engångsvarianten. Alla kan mycket riktigt leverera skön värme i skorna – i alla fall ett tag.  Men efter att ha använt sulorna under verkliga förhållanden är det tydligt att man inte bör förlita sig helt på någon av dem.

Hur länge batterierna räcker beror dels på hur varma man vill ha sulorna (på de dyrare modellerna kan du välja flera värmelägen) och på utomhustemperaturen. Som användare är det svårt att beräkna. Bara en av produkterna visar hur mycket som finns kvar i batteriet. Och blir det riktigt kallt kan värmen ta slut ganska snabbt.

När termometern dök till runt 15 minusgrader under användartestet av Term-ic och Rubicsons sulor höll värmen i sig i cirka en och en halv till två timmar, ganska långt från de 6 timmar som utlovas vid medelvärme. Fick batterierna tina en halvtimma i värmen kunde de komma igång igen. Men finns det ingenstans att gå in i det läget kan värmen från sulorna alltså bli ganska kortvarig.

Flera batteriexperter som Testfakta talat med bekräftar att det generellt är så litium-jon batterier fungerar. När temperaturen faller riktigt lågt så kan de inte leverera den energi som är tänkt, men värmer man upp dem kan man få ut mer av dem.

Två modeller har batteriet inbyggt i sulorna, och det är helt klart smidigare att slippa sladdar och klumpiga batteripack på skorna eller kring smalbenen. Men sulorna blir förstås tjockare när batterierna sitter i, och det behövs ganska mycket utrymme i skorna om det inte ska kännas trångt.

Mest high-tech är Digitsoles, som parkopplas till telefonen via bluetooth. Värmen regleras sedan med en app i mobilen, där du också kan få stegräkning, beräknad kaloriförbrukning och se var du gått på en karta.

På ett sätt är det smidigt att styra sulorna med mobilen – telefonen har man ju ändå alltid med sig. Men är det kallt och man fryser om händerna är det inte så roligt att ta av sig vantarna och fippla på mobilskärmen för att höja temperaturen i skorna. I de lägena är Thermacells fjärrkontroll där man styr värmen i sulorna med tre stora knappar bättre, eftersom de kan hanteras även med tumvantar.

En riskfaktor när man använder uppvärmda sulor är att fötterna blir fuktiga. Det kan helt enkelt bli för varmt och man svettas, eller bli kondens på insidan av skon när värmen där inne möter kylan utanför. Med fuktiga strumpor blir fötterna snabbt väldigt, väldigt kalla. Ska du ge dig ut på en längre tur är det därför ett bra råd att ta med torra varma sockor som du kan byta till – om värmesulorna skulle lägga av.

Kemi i engångssulor

Engångssulorna innehåller bland annat järnsulfid, aktivt kol, och salt, som gör sulorna varma när paketet öppnas och de kommer i kontakt med luften. Enligt Kemikalieinspektionen är ämnena som används inte skadliga, varken för människa eller miljö, och produkten kan slängas i hushållssoporna efter användning.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa valet för semestern - tufft test av resväskor

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Testfakta har testat 9 olika modeller av mellanstora resväskor och resultatet överraskar. Bäst i test blir Rusta, som också är en av testets billigaste resväskor.

Laboratorietest

Bubblare vinner över färdig cola

Sockerfri colaläsk är den absolut vanligaste typen av läsk i Sverige, över 341 miljoner liter såldes förra året. Testfakta har genomfört ett stort smaktest av sju olika sorters färdigköpt sockerfri colaläsk och en hemmakolsyrad, och resultatet överraskade.

Laboratorietest

En pergola för alla väder

En pergola ska klara av både sol, regn, snö och vind och pryda sin plats i trädgården under många år – men alla gör det inte lika bra. I Testfaktas stenhårda laboratorietest vinner Pergolux slitagetåliga modell tack vare en stabil konstruktion.

Laboratorietest

Dyrt plut för fyllig trut – med vissa risker

Många vill maxa plutet på läpparna och då är lip plumpers ett mindre invasivt sätt än fillers. Men hur fungerar de, och kan de vara skadliga? Flera produkter innehåller också allergena ämnen utan att det redovisas på förpackningen, något som kan ge livslång kontaktallergi.

Laboratorietest

Vassast i trädgården - 8 sekatörer i test

Oavsett om du är proffs i parken eller hobbyodlare hemma så är sekatören ett av trädgårdens viktigaste verktyg. Men kvalitetsverktyg kostar ofta en hel del, och de bästa sekatörerna ligger högre i pris än genomsnittet. Vinnaren i Testfaktas laboratorietest av sekatörer blir Fiskars som har utmärkt skärprestanda och är mycket ergonomisk för många timmar i trädgårdslandet.

Allergena parfymämnen

Parfymämnen är bland de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. EU har identifierat 26 allergena parfymämnen som måste anges i kosmetiska produkter om de förekommer över viss halt.

Laboratorietest

Så många lingon är det i burken

Rårörda lingon är precis vad namnet antyder – färska lingon som varsamt blandats med socker, utan tillsatser och utan uppvärmning. Men hur står sig butikernas burkar mot den traditionella metoden? Är det verkligen rårörda lingon, eller snarare vanlig sylt? Testfaktas test avslöjar stora skillnader mellan olika fabrikat
Laboratorietest

Te i påse – stora skillnader i kvalitet och pris

Svart te har högre koffeinhalt än många andra teer, och den uppiggande effekten är en av anledningarna till att det gör sig extra bra på morgonen. Men se till att välja rätt – det är stor skillnad på både smak och kvalitet, och priset varierar enormt.

Laboratorietest

Bästa bindan innehåller också mycket förnybart material

Tunn, torr och läckagefri ­är målet när tillverkarna utvecklar bindor. Men det är stora skillnader i prestanda mellan olika fabrikat visar Testfaktas stora laboratorietest av sanitetsbindor på den svenska marknaden. Flera av bindorna innehåller också stora mängder fossilbaserat material, trots att alternativ finns.

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.