Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 16 Sep, 2016
Läs senare

Trots att saltlarmen duggat tätt de senaste åren ligger svenskarna saltintag kvar på samma nivåer. Vi stoppar i genomsnitt i oss mellan tio och tolv gram salt per dag vilket är dubbelt så mycket som Världshälsoorganisationen, WHO, och Livsmedelsverket rekommenderar.

Den viktigaste förklaringen är att salthalten i våra vanligaste livsmedel helt enkelt är för hög. Testfaktas granskning visar att det kan räcka med två skinkmackor och en färdig soppa för att komma upp i en dagsranson för en vuxen person.

  – Äter man normal svensk mat får man i sig mycket salt. Tyvärr sticker vi ut jämfört med andra länder där man arbetat med aktivt med att få ned halterna. I Sverige har det varit fokus på sockret men vi borde oroa oss mer för saltet, säger Anette Jansson, dietist på Livsmedelsverket.

Samtidigt visar Testfaktas granskning att salthalterna också skiljer mycket mellan olika fabrikat av samma produkt. När det gäller rökt skinka kan ett märke innehålla två gram salt per hundra gram och ett annat fem. Majonäs kan innehålla 0,7 gram eller 1,5 gram och man hittar även stora skillnader mellan olika hamburgerbröd, Corn flakes, vita bönor och sill för att nämna några exempel.  
– Det tyder ju på att det går att minska saltinnehållet i maten om man bara vill, säger Anette Jansson.

För mycket salt ökar framförallt risken för hjärt-kärl-sjukdomar och att minska saltkonsumtionen är enligt WHO den mest effektiva metoden för att förbättra folkhälsan i världen. Studier i Danmark visar till exempel att en sänkning med 3 gram salt per dag hos den danska befolkningen skulle rädda 1 000 liv per år. Men experterna är inte helt överens – 2014 kom en stor internationell studie som visade att svenskarnas nuvarande saltintag egentligen är ganska lagom.
– Nya studier måste sättas i relation till den kunskap som redan finns. Den samlade bedömningen är ändå att saltintaget behöver sjunka, säger Anette Jansson.  

I länder som Storbritannien och Norge har myndigheter och livsmedelsindustri gått samman för att minska saltnivåerna. Men i Sverige har ett sådant gemensamt arbete ännu inte kommit gång.

– Vi har uppvaktat industrin, men de skyller på att konsumenterna inte vill ha mindre salt. Det behövs ett konsumenttryck, säger Anette Jansson på Livsmedelsverket.

Men är det verkligen upp till konsumenten? Kan inte Livsmedelsverket sätta ner foten och tvinga industrin?
– Jo, vi kan sätta högre tryck, men då behöver vi mer resurser. Om det verkligen ska fungera måste alla parter jobba gemensamt under lång tid. Det går inte att sänka halterna från en dag till en annan.

I livsmedelsbutiken är det framförallt charkuterier och färdigrätter som utgör de värsta saltfällorna. Men Anette Jansson vill även varna för maten som serveras på svenska restauranger.
– Svenska kockar använder generellt för mycket salt i maten. När kocklandslaget tävlar ute i Europa sänker de salthalten.
 

En soppa och några skinkmackor – så mycket salt får du i dig:

En färdig soppa (Felix fransk fisk): 4,5 gram
Två mackor med skinka och smör: cirka 2 gram

Totalt: 6,5 gram

Kan jämföras med WHO:s rekommenderade dagliga intag på 5 gram salt per dag och Livsmedelsverkets på 6 gram per dag. 

 

Så här skiljer sig några produkter åt (gram salt per 100 gram)


Rökt skinka
Pärssons Kallrökta: 4,8
Ica: 2,1

Hamburgerbröd
Frisco (Korvbrödbagaren): 1,4
Pågen: 0,8

Majonäs
Hellman: 1,5
Kavli: 0,7
Findus: 0,7

Majs på burk
Garant: 0,6
Green Giant: 0,5
Coop: 0,3

Köttbullar
Ica frysta Köttbullar: 2
Felix frysta ekologiska: 1,3

Vita bönor i tomatsås
Ica Basic: 1,3
Coop: 1,0
Heinz 0,6

Senapssill
Abba: 3,6
Torekov: 2

Cornflakes
Garant Ekologiska  2
Kellogs 1,25
Ica I love Eco 1

Krossade tomater
Zeta: 0,3
Mutti: 0,3
Coop: 0

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.