Trots att saltlarmen duggat tätt de senaste åren ligger svenskarna saltintag kvar på samma nivåer. Vi stoppar i genomsnitt i oss mellan tio och tolv gram salt per dag vilket är dubbelt så mycket som Världshälsoorganisationen, WHO, och Livsmedelsverket rekommenderar.

Den viktigaste förklaringen är att salthalten i våra vanligaste livsmedel helt enkelt är för hög. Testfaktas granskning visar att det kan räcka med två skinkmackor och en färdig soppa för att komma upp i en dagsranson för en vuxen person.

  – Äter man normal svensk mat får man i sig mycket salt. Tyvärr sticker vi ut jämfört med andra länder där man arbetat med aktivt med att få ned halterna. I Sverige har det varit fokus på sockret men vi borde oroa oss mer för saltet, säger Anette Jansson, dietist på Livsmedelsverket.

Samtidigt visar Testfaktas granskning att salthalterna också skiljer mycket mellan olika fabrikat av samma produkt. När det gäller rökt skinka kan ett märke innehålla två gram salt per hundra gram och ett annat fem. Majonäs kan innehålla 0,7 gram eller 1,5 gram och man hittar även stora skillnader mellan olika hamburgerbröd, Corn flakes, vita bönor och sill för att nämna några exempel.  
– Det tyder ju på att det går att minska saltinnehållet i maten om man bara vill, säger Anette Jansson.

För mycket salt ökar framförallt risken för hjärt-kärl-sjukdomar och att minska saltkonsumtionen är enligt WHO den mest effektiva metoden för att förbättra folkhälsan i världen. Studier i Danmark visar till exempel att en sänkning med 3 gram salt per dag hos den danska befolkningen skulle rädda 1 000 liv per år. Men experterna är inte helt överens – 2014 kom en stor internationell studie som visade att svenskarnas nuvarande saltintag egentligen är ganska lagom.
– Nya studier måste sättas i relation till den kunskap som redan finns. Den samlade bedömningen är ändå att saltintaget behöver sjunka, säger Anette Jansson.  

I länder som Storbritannien och Norge har myndigheter och livsmedelsindustri gått samman för att minska saltnivåerna. Men i Sverige har ett sådant gemensamt arbete ännu inte kommit gång.

– Vi har uppvaktat industrin, men de skyller på att konsumenterna inte vill ha mindre salt. Det behövs ett konsumenttryck, säger Anette Jansson på Livsmedelsverket.

Men är det verkligen upp till konsumenten? Kan inte Livsmedelsverket sätta ner foten och tvinga industrin?
– Jo, vi kan sätta högre tryck, men då behöver vi mer resurser. Om det verkligen ska fungera måste alla parter jobba gemensamt under lång tid. Det går inte att sänka halterna från en dag till en annan.

I livsmedelsbutiken är det framförallt charkuterier och färdigrätter som utgör de värsta saltfällorna. Men Anette Jansson vill även varna för maten som serveras på svenska restauranger.
– Svenska kockar använder generellt för mycket salt i maten. När kocklandslaget tävlar ute i Europa sänker de salthalten.