Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 16 Sep, 2016
Läs senare

Trots att saltlarmen duggat tätt de senaste åren ligger svenskarna saltintag kvar på samma nivåer. Vi stoppar i genomsnitt i oss mellan tio och tolv gram salt per dag vilket är dubbelt så mycket som Världshälsoorganisationen, WHO, och Livsmedelsverket rekommenderar.

Den viktigaste förklaringen är att salthalten i våra vanligaste livsmedel helt enkelt är för hög. Testfaktas granskning visar att det kan räcka med två skinkmackor och en färdig soppa för att komma upp i en dagsranson för en vuxen person.

  – Äter man normal svensk mat får man i sig mycket salt. Tyvärr sticker vi ut jämfört med andra länder där man arbetat med aktivt med att få ned halterna. I Sverige har det varit fokus på sockret men vi borde oroa oss mer för saltet, säger Anette Jansson, dietist på Livsmedelsverket.

Samtidigt visar Testfaktas granskning att salthalterna också skiljer mycket mellan olika fabrikat av samma produkt. När det gäller rökt skinka kan ett märke innehålla två gram salt per hundra gram och ett annat fem. Majonäs kan innehålla 0,7 gram eller 1,5 gram och man hittar även stora skillnader mellan olika hamburgerbröd, Corn flakes, vita bönor och sill för att nämna några exempel.  
– Det tyder ju på att det går att minska saltinnehållet i maten om man bara vill, säger Anette Jansson.

För mycket salt ökar framförallt risken för hjärt-kärl-sjukdomar och att minska saltkonsumtionen är enligt WHO den mest effektiva metoden för att förbättra folkhälsan i världen. Studier i Danmark visar till exempel att en sänkning med 3 gram salt per dag hos den danska befolkningen skulle rädda 1 000 liv per år. Men experterna är inte helt överens – 2014 kom en stor internationell studie som visade att svenskarnas nuvarande saltintag egentligen är ganska lagom.
– Nya studier måste sättas i relation till den kunskap som redan finns. Den samlade bedömningen är ändå att saltintaget behöver sjunka, säger Anette Jansson.  

I länder som Storbritannien och Norge har myndigheter och livsmedelsindustri gått samman för att minska saltnivåerna. Men i Sverige har ett sådant gemensamt arbete ännu inte kommit gång.

– Vi har uppvaktat industrin, men de skyller på att konsumenterna inte vill ha mindre salt. Det behövs ett konsumenttryck, säger Anette Jansson på Livsmedelsverket.

Men är det verkligen upp till konsumenten? Kan inte Livsmedelsverket sätta ner foten och tvinga industrin?
– Jo, vi kan sätta högre tryck, men då behöver vi mer resurser. Om det verkligen ska fungera måste alla parter jobba gemensamt under lång tid. Det går inte att sänka halterna från en dag till en annan.

I livsmedelsbutiken är det framförallt charkuterier och färdigrätter som utgör de värsta saltfällorna. Men Anette Jansson vill även varna för maten som serveras på svenska restauranger.
– Svenska kockar använder generellt för mycket salt i maten. När kocklandslaget tävlar ute i Europa sänker de salthalten.
 

En soppa och några skinkmackor – så mycket salt får du i dig:

En färdig soppa (Felix fransk fisk): 4,5 gram
Två mackor med skinka och smör: cirka 2 gram

Totalt: 6,5 gram

Kan jämföras med WHO:s rekommenderade dagliga intag på 5 gram salt per dag och Livsmedelsverkets på 6 gram per dag. 

 

Så här skiljer sig några produkter åt (gram salt per 100 gram)


Rökt skinka
Pärssons Kallrökta: 4,8
Ica: 2,1

Hamburgerbröd
Frisco (Korvbrödbagaren): 1,4
Pågen: 0,8

Majonäs
Hellman: 1,5
Kavli: 0,7
Findus: 0,7

Majs på burk
Garant: 0,6
Green Giant: 0,5
Coop: 0,3

Köttbullar
Ica frysta Köttbullar: 2
Felix frysta ekologiska: 1,3

Vita bönor i tomatsås
Ica Basic: 1,3
Coop: 1,0
Heinz 0,6

Senapssill
Abba: 3,6
Torekov: 2

Cornflakes
Garant Ekologiska  2
Kellogs 1,25
Ica I love Eco 1

Krossade tomater
Zeta: 0,3
Mutti: 0,3
Coop: 0

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.