Forskare oense om socker som biföda

Forskare oense om socker som biföda

Socker kan göra bin sjuka och bidra till bidöden, menade biodlare och forskare i en tidigare artikel från Testfakta. Men uttalandena får kritik från annat forskarhåll. – Påståendena saknar vetenskaplig grund, hävdar Ingemar Fries, professor i biodling.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 4 aug, 2016
Läs senare

Kan socker som vinterföda istället för honung göra att bin får sämre motståndskraft mot sjukdomar och därför bidra till bidöden? Ja, menar bland andra forskaren Tobias Olofsson, som intervjuades i en artikel från Testfakta i juli. Olofsson är doktor i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom upptäckten av en rad unika mjölksyrabakterier hos bin.

– Binas bakterier producerar mängder av antibiotikaliknande substanser. Det är deras naturliga skydd mot oönskade mikroorganismer och sjukdomar. Men när bina får äta bordssocker hela vintern kan inte dessa bakterier leva, och bina kan inte skydda sig själva, förklarade Tobias Olofsson i artikeln.

Men Ingemar Fries, professor emeritus i biodling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är mycket kritisk:

– Påståendena saknar vetenskaplig grund. Det finns inga belägg för att det skulle vara skadligt att för bisamhällen att utfodras med socker, säger han.

– Det är olyckligt att de här uppgifterna sprids. I värsta fall kan det leda till att biodlarna fodrar för lite eller inte alls, med omfattande bidöd som följd.

Enligt Ingemar Fries omvandlas bordssockret som biodlarna fodrar med snabbt till samma sockerarter som finns i honung, genom binas tillsatser av enzymer. Enligt honom visar också beprövad erfarenhet att honung som enda eller betydande del av vinterfodret istället kan vara direkt skadligt för bina, och bör avlägsnas. Det gäller framför allt så kallad bladhonung, som innehåller utsöndringar från bladlöss.

Men Tobias Olofsson håller fast vid att det finns stora skillnader i näringsinnehåll hos bordssocker och honung, och att man i studier kunnat se att det spelar stor roll för båda bina och deras bakterier.

– Vi är på inget sätt färdiga med vår forskning men vi har vetenskapliga publikationer som visar att mjölksyrabakterierna i samarbete med bina har utvecklat en stor potential att skydda bina mot sjukdomsbakterier. Vi är övertygade i vår uppfattning om att honung är bättre vinterföda än socker, säger han.

Problemet med att det finns honung som kan vara skadlig för bina menar Tobias Olofsson att man kan lösa på annat sätt än att utfodra med socker.

– Man kan spara ramar med honung från större delen av säsongen och ge tillbaka till bina vid sommarens slut, säger han.

Tobias Olofsson tycker att biodlare ska följa Jordbruksverkets rekommendationer för ekologisk biodling.

– Där står det att det är viktigt att lämna kvar tillräckligt med honung så att bina överlever vintern, även i Sverige.

Ingemar Fries råd till biodlare är att de ska utfodra bina inför vintern, och gärna med socker. Han tycker heller inte att det finns anledning för konsumenter att välja bort honung som gjorts av bin som matats med socker.

– Men man ska välja svensk honung, av svenska bin som pollinerar svenska växter, säger han.

Läs en längre text med kritik från Ingemar Fries och bihälsokonsulent Preben Kristiansen här: PDF icon ingemar_fries_kritik.pdf

Läs Hela Tobias Olofssons svar på kritiken här: PDF icon svar_fran_tobias_olofsson.pdf

Läs Testfaktas tidigare artikel Sockerdiet kan förklara bidöd

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.