Skaffa egna solceller – så gör du

Skaffa egna solceller – så gör du

Sugen på egna solceller? Jämför offerter från flera solcellsinstallatörer innan du bestämmer dig för vilka du vill anlita. Priserna kan variera mycket. Foto: Shutterstock

Intresset för solceller ökar stort i Sverige, och det finns många företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Men hur gör man för att få till en bra lösning? Här är expertens bästa tips på vägen mot en egen solcellsanläggning.

Martina Nyhlin Publicerad: 9 jul, 2018
Läs senare

Flera faktorer bidrar till att intresset för solceller skjutit i höjden i Sverige: Förutom att priserna på solceller har sjunkit, går det numera att få 30 procents investeringsstöd vid en solcellsinstallation i stället för tidigare 20 procent. Staten mer stöd att dela ut än tidigare, och från den första augusti behöver man inte heller bygglov för solceller längre. 

Det finns en mängd olika företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Parallellt med många nya små aktörer satsar i princip alla elbolagen nu på denna bransch. De både säljer solcellsinstallationer och erbjuder solcellsproducenter att sälja el till dem till mer eller mindre förmånliga villkor.

Hur gör man då för att sätta igång? Enligt energi- och miljökonsulten Hugo Franzén är första steget att ta kontakt med företag och be om att få offerter. 

– Solcellsinstallatören kan oftast utifrån digitala kartor ge förslag och lämna offert på en lämplig solcellsinstallation, men installatören bör göra ett hembesök innan kontrakt skrivs, säger han.

Innan man begär in en offert bör man känna till kvadratmeterytan på sitt tak, takytans ungefärliga lutning och takets riktning i förhållande till söder. Man får även uppge sin tidigare elförbrukning. 

Hugo Franzén, energi- och miljökonsult.– Mitt råd är att man väljer ut i alla fall tre olika leverantörer, lokalt och rikstäckande, stora och små och ber om offerter, så man får ett brett underlag att välja mellan. Kontakta gärna din energirådgivare för hjälp att välja! säger Hugo Franzén.

Valet mellan en stor eller liten aktör är en smaksak, tycker han.

– Finns aktörerna med på branschorganisationen Svensk solenergis hemsida och är registrerade på Elsäkerhetsverkets hemsida som elföretag så ska de vara okej. När det gäller de större företagen, som Vattenfall och E.on - så ligger de ofta lite dyrare i pris, men kan upplevas som tryggare av vissa eftersom många haft med dem att göra tidigare som elkonsumenter, säger Hugo Franzén.

När solpanelerna på taket monteras in placeras också en växelriktare i huset, som omvandlar likström till växelström. Systemet kopplas sedan upp till din dator. 

Pengar på detta tjänar man genom att man minskar mängden köpt energi. Överskottselen säljer man till elleverantörerna och dessutom får man bland annat göra vissa skatteavdrag. Hur lång tid det tar innan man tjänat in investeringskostnaden för solcellerna varierar, det beror på ränteläge och på hur priset på el utvecklas. Men man kan räkna med att avskrivningstiden är kortare än den tekniska livslängden på solcellerna, som är 25 till 30 år. 

– Man täljer inte guld med det här, men det blir en bra affär, säger Hugo Franzén.

Solceller trivs när det inte är för varmt och passar därför bra i Sverige. Nästan alla kan satsa på solceller, om inte huset ligger i total skugga.

– Däremot kommer ekonomin att variera för dig beroende på ditt läge. Har du stora öppna ytor runtomkring och södersol blir det förstås bättre än om du har ett öst- eller västläge. Men det skiljer kanske bara tio procent i ekonomi, säger Hugo Franzén.

Läs också: Långa väntetider för solcellsbidrag

Solceller i sex steg
  1. Kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare för en första genomgång med tips och råd.
  2. Gör studiebesök hos någon som redan har en solcellsanläggning.
  3. Begär in offerter. Föreningen Svensk Solenergi listar massor av olika företag som installerar solceller. Ta eventuellt hjälp av energirådgivaren igen för att välja. Små detaljer - som huruvida man sätter solceller på båda sidor av taket eller inte kan spela roll för just din solcellsanläggning, så det är bra att rådgöra kring detta. Du kan också ladda hem programmet Solekonomi och räkna själv på din anläggning. Programmet har tagits fram i ett tidigare forskningsprojekt och finns att hämta gratis: https://www.energiforsk.se/program/solel/rapporter/berakningsprogrammet-solekonomi/
  4. Du kan använda Rot-avdrag (30% av arbetskostnaden) eller söka investeringsstöd (30% av material- och och arbetskostnaden). Investeringsstödet söker du digitalt i Boverkets e-tjänster eller via en blankett som finns hos Energimyndigheten och skickas till din länsstyrelse. Investeringsstöd kan ge mer pengar, men räkna med att väntan på beslut kan bli lång. En möjlighet är också att först använda Rot-avdraget och sedan betala tillbaka det när du får investeringsstödet.
  5. Vid installationen - var noga med att leverantören kopplar ihop solpaneler, växelriktare och dator ordentligt. De kan säga att det är lätt för dig att koppla upp datorn mot systemet senare, men det tycker inte alltid du. 
  6. Välj elbolag att handla med så sköter de resten. Du är fri att välja vilken elleverantör du vill efter installationen. Alla elbolag tar emot elen men de betalar olika mycket.
Hur snabbt räknar man hem en investering av en solcellsanläggning?

Testfaktas reporter begärde in offert på en solcellsinstallation på 10 kW (34 paneler) från ett större och ett mindre företag för sitt eget suterrängradhus. Radhuset ( 72 kvadratmeter per plan) ligger i öst-/ västläge i södra Stockholm och har en elförbrukning på runt 10 000 kWh per år. 

Anläggningen beräknas producera 8362 kWh per år, varav 2821 kan användas i hushållet direkt och resten säljas till elnätet. 

Det större företagets offert var på cirka 180 000 kr och det mindre företagets offert på ca 170 000 kr. Om man räknar in ett investeringsstöd på 30 procent skulle kostnaden bli 126 respektive 119 000 kr.

• En räknekalkyl* på den billigare anläggningen gjord i programmet Solekonomi visar att den efter nio år har gett mer pengar tillbaka via gratis el och såld el än vad den kostade i inköp. (Produktionsvärdet = det man tjänar totalt på att använda egen el i stället för att köpa och på att sälja sin el är 13111 kronor per år. Investeringen 119 000 kr delat på 13 111 kr = 9).

• Uträkningen visar också att även om husägaren lånar till anläggningen med en ränta på fem procent ger investeringen i genomsnitt 3563 kr plus per år. (Kostnad för räntor och amortering = 9548 kronor per år. Produktionsvärdet minus kostnad för räntor och amortering = 3563 kr/år).

Förutsättningar för uträkningen:
Pris: 119 000 efter investeringsstöd på 30 procent. 
Ränta: 5 procent
Lånetid: 20 år 
Säljpriset för solelen (inklusive elcertifikat, skatteavdrag med mera) är 1,45 kr/kWh. 
Det beräknade värdet på den solel du använder själv i stället för att köpa el (inklusive elcertifikat): 1.80 kr/kWh.

* Räkneexemplet utgår från nu gällande regler och prisläge för köpt och egenproducerad el. Den el du fortfarande behöver köpa utöver den el du får från anläggningen och vissa elnätsavgifter ingår inte i kalkylen.

facebook Comments

Fler nyheter

Allt fler tar hjälp av nätet för att träna

Trenden att nyttja internet för att motionera viker inte och allt fler träningsformer går nu att nå hemifrån eller via mobilen. För motionären kan det bli både billigare och mer praktiskt, men det passar inte lika bra för alla, menar GIH:s expert.

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Laboratorietest

Resväskan som håller i längden – tufft test av sju modeller

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Vi har testat sju olika resväskor och det är stora skillnader på hur bra de håller.

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på pepparkakorna blir varierande bra.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa stormköket

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.