Skaffa egna solceller – så gör du

Skaffa egna solceller – så gör du

Sugen på egna solceller? Jämför offerter från flera solcellsinstallatörer innan du bestämmer dig för vilka du vill anlita. Priserna kan variera mycket. Foto: Shutterstock

Intresset för solceller ökar stort i Sverige, och det finns många företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Men hur gör man för att få till en bra lösning? Här är expertens bästa tips på vägen mot en egen solcellsanläggning.

Martina Nyhlin Publicerad: 9 jul, 2018
Läs senare

Flera faktorer bidrar till att intresset för solceller skjutit i höjden i Sverige: Förutom att priserna på solceller har sjunkit, går det numera att få 30 procents investeringsstöd vid en solcellsinstallation i stället för tidigare 20 procent. Staten mer stöd att dela ut än tidigare, och från den första augusti behöver man inte heller bygglov för solceller längre. 

Det finns en mängd olika företag som konkurrerar om att få sälja utrustning och installera den på ditt tak. Parallellt med många nya små aktörer satsar i princip alla elbolagen nu på denna bransch. De både säljer solcellsinstallationer och erbjuder solcellsproducenter att sälja el till dem till mer eller mindre förmånliga villkor.

Hur gör man då för att sätta igång? Enligt energi- och miljökonsulten Hugo Franzén är första steget att ta kontakt med företag och be om att få offerter. 

– Solcellsinstallatören kan oftast utifrån digitala kartor ge förslag och lämna offert på en lämplig solcellsinstallation, men installatören bör göra ett hembesök innan kontrakt skrivs, säger han.

Innan man begär in en offert bör man känna till kvadratmeterytan på sitt tak, takytans ungefärliga lutning och takets riktning i förhållande till söder. Man får även uppge sin tidigare elförbrukning. 

Hugo Franzén, energi- och miljökonsult.– Mitt råd är att man väljer ut i alla fall tre olika leverantörer, lokalt och rikstäckande, stora och små och ber om offerter, så man får ett brett underlag att välja mellan. Kontakta gärna din energirådgivare för hjälp att välja! säger Hugo Franzén.

Valet mellan en stor eller liten aktör är en smaksak, tycker han.

– Finns aktörerna med på branschorganisationen Svensk solenergis hemsida och är registrerade på Elsäkerhetsverkets hemsida som elföretag så ska de vara okej. När det gäller de större företagen, som Vattenfall och E.on - så ligger de ofta lite dyrare i pris, men kan upplevas som tryggare av vissa eftersom många haft med dem att göra tidigare som elkonsumenter, säger Hugo Franzén.

När solpanelerna på taket monteras in placeras också en växelriktare i huset, som omvandlar likström till växelström. Systemet kopplas sedan upp till din dator. 

Pengar på detta tjänar man genom att man minskar mängden köpt energi. Överskottselen säljer man till elleverantörerna och dessutom får man bland annat göra vissa skatteavdrag. Hur lång tid det tar innan man tjänat in investeringskostnaden för solcellerna varierar, det beror på ränteläge och på hur priset på el utvecklas. Men man kan räkna med att avskrivningstiden är kortare än den tekniska livslängden på solcellerna, som är 25 till 30 år. 

– Man täljer inte guld med det här, men det blir en bra affär, säger Hugo Franzén.

Solceller trivs när det inte är för varmt och passar därför bra i Sverige. Nästan alla kan satsa på solceller, om inte huset ligger i total skugga.

– Däremot kommer ekonomin att variera för dig beroende på ditt läge. Har du stora öppna ytor runtomkring och södersol blir det förstås bättre än om du har ett öst- eller västläge. Men det skiljer kanske bara tio procent i ekonomi, säger Hugo Franzén.

Läs också: Långa väntetider för solcellsbidrag

Solceller i sex steg
  1. Kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare för en första genomgång med tips och råd.
  2. Gör studiebesök hos någon som redan har en solcellsanläggning.
  3. Begär in offerter. Föreningen Svensk Solenergi listar massor av olika företag som installerar solceller. Ta eventuellt hjälp av energirådgivaren igen för att välja. Små detaljer - som huruvida man sätter solceller på båda sidor av taket eller inte kan spela roll för just din solcellsanläggning, så det är bra att rådgöra kring detta. Du kan också ladda hem programmet Solekonomi och räkna själv på din anläggning. Programmet har tagits fram i ett tidigare forskningsprojekt och finns att hämta gratis: https://www.energiforsk.se/program/solel/rapporter/berakningsprogrammet-solekonomi/
  4. Du kan använda Rot-avdrag (30% av arbetskostnaden) eller söka investeringsstöd (30% av material- och och arbetskostnaden). Investeringsstödet söker du digitalt i Boverkets e-tjänster eller via en blankett som finns hos Energimyndigheten och skickas till din länsstyrelse. Investeringsstöd kan ge mer pengar, men räkna med att väntan på beslut kan bli lång. En möjlighet är också att först använda Rot-avdraget och sedan betala tillbaka det när du får investeringsstödet.
  5. Vid installationen - var noga med att leverantören kopplar ihop solpaneler, växelriktare och dator ordentligt. De kan säga att det är lätt för dig att koppla upp datorn mot systemet senare, men det tycker inte alltid du. 
  6. Välj elbolag att handla med så sköter de resten. Du är fri att välja vilken elleverantör du vill efter installationen. Alla elbolag tar emot elen men de betalar olika mycket.
Hur snabbt räknar man hem en investering av en solcellsanläggning?

Testfaktas reporter begärde in offert på en solcellsinstallation på 10 kW (34 paneler) från ett större och ett mindre företag för sitt eget suterrängradhus. Radhuset ( 72 kvadratmeter per plan) ligger i öst-/ västläge i södra Stockholm och har en elförbrukning på runt 10 000 kWh per år. 

Anläggningen beräknas producera 8362 kWh per år, varav 2821 kan användas i hushållet direkt och resten säljas till elnätet. 

Det större företagets offert var på cirka 180 000 kr och det mindre företagets offert på ca 170 000 kr. Om man räknar in ett investeringsstöd på 30 procent skulle kostnaden bli 126 respektive 119 000 kr.

• En räknekalkyl* på den billigare anläggningen gjord i programmet Solekonomi visar att den efter nio år har gett mer pengar tillbaka via gratis el och såld el än vad den kostade i inköp. (Produktionsvärdet = det man tjänar totalt på att använda egen el i stället för att köpa och på att sälja sin el är 13111 kronor per år. Investeringen 119 000 kr delat på 13 111 kr = 9).

• Uträkningen visar också att även om husägaren lånar till anläggningen med en ränta på fem procent ger investeringen i genomsnitt 3563 kr plus per år. (Kostnad för räntor och amortering = 9548 kronor per år. Produktionsvärdet minus kostnad för räntor och amortering = 3563 kr/år).

Förutsättningar för uträkningen:
Pris: 119 000 efter investeringsstöd på 30 procent. 
Ränta: 5 procent
Lånetid: 20 år 
Säljpriset för solelen (inklusive elcertifikat, skatteavdrag med mera) är 1,45 kr/kWh. 
Det beräknade värdet på den solel du använder själv i stället för att köpa el (inklusive elcertifikat): 1.80 kr/kWh.

* Räkneexemplet utgår från nu gällande regler och prisläge för köpt och egenproducerad el. Den el du fortfarande behöver köpa utöver den el du får från anläggningen och vissa elnätsavgifter ingår inte i kalkylen.

facebook Comments

Fler nyheter

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Så fixar du krislådan

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Testfakta listar vad du behöver och vad det kostar.

Kasta inte pengarna i toaletten

Har du dåligt med pengar efter semestern? Se till att du inte kastar dem i toaletten. Testfakta har undersökt vilket toapapper som ger mest valuta för pengarna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.