Tillfället gör tjuven heter det. En mörk eftermiddag i november kan vara ett sådant. De senaste åren har villainbrotten fått en allt mer säsongsbetonad prägel, visar ny statistik från BRÅ. Flest villainbrott anmäls i november, tätt följt av oktober och december.
Bostadsinbrotten har ökat kontinuerligt sedan 2006, även om det skedde en liten minskning under förra året. Fler inbrott har också inneburit fler sålda larm för larmbolagen. Huruvida larmen verkligen skrämmer bort tjuven är dock omtvistat. Branschen själva hävdar att olarmade villor löper tre gånger så stor risk som larmade att få inbrott. Någon officiell rapport på detta finns däremot inte, och när försäkringsbolaget IF studerat de bostäder de själva försäkrat går det inte att se någon högre inbrottsfrekvens i olarmade villor.
På IF ser man ändå positivt på hemlarm och de kunder som skaffar ett godkänt sådant får rabatt på sina försäkringspremier.
– Vi tror att det fyller en avskräckande funktion. Det är svårt att veta vad som döljer sig bakom statistiken, säger Daniel Claesson, pressansvarig på IF.
Lotta Mauritzson på Stöldskyddsföreningen ser däremot en risk i att den som installerar larm invaggas i en falsk trygghet.
– Larmet i sig hindrar ju ingen att ta sig in i huset. Om det är det man vill uppnå är det mycket viktigare med det mekaniska skyddet som lås på dörrar och fönster liksom grannsamverkan. Studier har visat att grannsamverkan minskar risken för inbrott med hela 25 procent, säger hon.
Samtidigt finns det många andra bra funktioner kopplade till dagens hemlarm. Varningssystem för brand och vattenläckor kan till exempel vara extra användbart om du är bortrest eller om det handlar om ett fritidshus du inte besöker så ofta.
Men smakar det så kostar det. För ett fullserviceskydd med uppkopplad larmcentral får du punga ut med flera tusen kronor i installationskostnad plus några hundra kronor i månadsavgift.
Enligt Stefan Tärnell som driver jämförelsesajten larmkollen.se är det svårt att jämföra olika larm på marknaden eftersom kostnadsuppläggen skiljer sig åt.
– Det är bra att räkna på vad totalkostnaden blir efter fem eller tio år. En månadskostnad som varierar med någon hundralapp blir många tusenlappar på några år, säger han.
Det går att komma ned i pris genom att skaffa ett larm utan direktuppkoppling till en larmcentral. Då går larmet i stället till din mobil och du får själv ringa efter väktare.
– Man kan ifrågasätta värdet på att ha väktare som åker ut eftersom de sällan hinner avbryta ett pågående inbrott. Däremot kan larmcentralen ha lättare att avgöra om det är falsklarm eller agera på eventuell brand eller vattenläckage.
Stefan Tärnell tycker att man ska se över sina behov noggrant innan man bestämmer sig för vilken nivå man ska lägga sig på och vilken typ av larm man ska välja.
– Bor man i ett tätbefolkat villaområde med grannsamverkan kanske man inte behöver ett direktuppkopplat larm. Då kan det bästa alternativet vara ett larm med enbart starka sirener, säger han.
