Företagens sociala profilering – ansvar eller slug pr?

Företagens sociala profilering – ansvar eller slug pr?

Hamburgerkedjan Max bojkottade fruktjätten Dole efter att företaget stämt den svenske dokumentärfilmaren Fredrik Gertten. Handlar det om att ta ansvar eller smart marknadsföring?

Martin Hansson Publicerad: 16 Okt, 2009
Läs senare

Bojkotter av produkter och företag har skett många gånger genom historien: Franska viner efter kärnvapenprovsprängningarna utanför Nya Zeeland på nittiotalet. Shell som var verksamma i Sydafrika under apartheidtiden. Israeliska frukter som odlats på ockuperad palestinsk mark.
   Det sker nästan alltid på initiativ av organisationer, aktivister eller olika opinionsbildare. Men de senaste veckorna har vi sett exempel på att även svenska företag går ut och tar ställning aktivt. Hamburgerkedjan Max bojkott av Doles fruktsallad fick stor uppmärksamhet, och kort efter utspelet krävde även ICA ett möte med fruktjätten. 
– Att företag väljer bort underleverantörer på grund av miljömässiga eller sociala skäl är inget nytt. Men att man går ut så här aktivt i media är mer ovanligt, säger Michele Micheletti, professor i statsvetenskap som forskat på politisk konsumtion.

Bråket  handlade om fruktföretaget Doles stämning av den svenske dokumentärfilmaren Fredrik Gertten. Hans film ”Bananas” skildrar Doles nonchalans mot plantagearbetarna i Nicaragua. Dole har nu dragit tillbaka stämningen mot Gertten efter ett möte med de tre största svenska livsmedelskedjorna. 

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"6965","attributes":{"alt":"","title":"","class":"media-image","typeof":"foaf:Image","wysiwyg":1}}]]
Michele Micheletti.

Att reaktionerna från svenska företag blev så stora kan delvis förklaras av  de speciella förutsättningarna, där ett stort amerikanskt företag försöker tysta en svensk filmare.  


– Max bojkott ligger helt rätt i tiden med tanke på den yttrandefrihetsdebatt vi haft här i Sverige efter Ipred och Pirate Bay.


Michele Micheletti tror att vi kommer att få se fler sådana här initiativ i framtiden. Att profilera sig som socialt och miljömässigt ansvarstagande har blivit allt viktigare för företagen. Ica har till exempel storsatsat på sin ”I love Eco”-kampanj, och Max har ”klimatinventererat” verksamheten med bland annat koldioxidmärkta menyer och vindkraftel till restaurangerna. Men det räcker inte – den som lovar mycket får också mer att leva upp till. Annars riskerar man att bli beskylld för att hyckla och bedriva falsk marknadsföring. Max bojkott kan vara ett sätt att verkligen visa var man står.
– För något år sedan stämde en amerikansk aktivist Nike för att skoföretaget inte alls levde upp till hur man framställde sig i olika annonser och kampanjer. Här tvingades Nike till en förlikning i domstol.

Är då Max utspel ett bevis för att konsumenterna har fått mer att säga till om? Och att varumärkesbyggande i sig leder till mer ansvarsfulla företag. 
– Självklart handlar det i slutändan om försäljning och pengar. Men ett varumärke är inte längre bara smak, utseende och stil. Rättvise- och miljöfrågor blir allt viktigare i slaget om kunderna, säger Michelle Micheletti.

Vänsteraktivisten och globaliseringskritikern America Vera Zavala är dock inte särskilt förhoppningsfull.
– Det är jättebra att Max bojkottar Dole. Men frågan är om det verkligen hjälper bananarbetarna i Latinamerika att få en drägligare tillvaro och bättre arbetsvillkor. 

Hon tror att konsumenterna har blivit mer medvetna, men har inte mycket till övers för företagens sociala och miljömässiga profilering.
– Jag tycker framförallt att det är skitsnacket som har ökat. Det har vuxit fram en pr-marknad kring de här frågorna. Miljötänk och social profilering är en lek med kunderna som ibland slår positivt som i det här fallet. Samtidigt är det allmänt känt att Max anlitat papperslösa städare till väldigt låga löner.

För Max blev tv-programmet ”Uppdrag gransknings” avslöjande om att Sveriges tre största hamburgerkedjor använde sig av oseriösa städföretag en riktig väckarklocka.
– Jag låg vaken många nätter och mådde dåligt. Vi vill aldrig hamna i en sådan situation igen och har blivit ännu mer nogräknade med vilka vi göra affärer, säger företagets vd Richard Bergfors.

Men han vill inte hålla med om att det bara handlar om smart marknadsföring och goodwill.
– Visst påverkas varumärket och i slutändan vår försäljning av hur vi sköter våra affärer. Men det här handlar i första hand om att vi vill vara stolta över det vi gör. Vi vill tjäna pengar, men vi vill göra det på ett schyst sätt, säger Richard Bergfors.
 

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.