Håll koll på febern med rätt termometer

Håll koll på febern med rätt termometer

Test av febertermometrar på APL:s laboratorie. Foto Rickard Kilström
Foto: Rickard Kilström
Foto: Rickard Kilström
Foto: Rickard Kilström
Foto: Rickard Kilström
Laboratorietest

Nya modeller av napp- och panntermometrar är som gjorda för småbarnsföräldrar med sjuka barn. Men Testfaktas laboratorietest avslöjar brister i de nya produkterna.

Laboratorietest
Tobias Rydergren
Tobias Rydergren Publicerad: 4 Feb, 2012
Läs senare

Det finns två grundkrav på en febertermometer. Den ska dels visa rätt temperatur, dels ge ett tillförlitligt resultat varje gång den uppmäter feber.

Ett annat önskemål från konsumenterna är att det ska gå snabbt att få resultatet. Det en fördel som lyfts fram på pann- och örontermometrarna.

Testfakta gav det statliga läkemedelsbolaget APL:s medicintekniska laboratorium uppdraget utvärdera tio febertermometrar från de största tillverkarna på den svenska marknaden.

Det första testmomentet var att fastställa om termometrarna ger ett resultat på den tid som angivits. Resultatet visar att både öron- och panntermometrarna fungerar mycket bra. Alla ger svar på mindre än fyra sekunder, vilket stämmer bra överens med vad som utlovas på förpackningarna.

[PDF]

De termometrar som mäter i mun, armhåla eller stjärt tar längre tid. Allra längst tid, mellan 3,5 och 4,5 minuter, tar napptermometern. Det är också betydligt längre tid än vad som angivits i bruksanvisningen.

Men det är inte den långa tiden som är det stora problemet med napptermometerar, enligt Jakub Srebro, specialist på medicintekniska produkter på APL.

– Jag är mycket tveksam till själva produkten, trots att testet visar att de säkert fungerar bra som termometrar. Ett barn kan av misstag använda termometern som en vanlig napp. Därför är det viktigt att den även uppfyller säkerhetskraven som ställs på nappar.

Någon dokumentation om säkerheten som napp finns inte. Topcom friskriver sig med att barnet ska övervakas när temperaturen tas, vilket indikerar att den kanske inte uppfyller kraven. För Tiqs napptermometern nämns inget om varken nappstandarden eller några varningar.

Nästa testmoment var att undersöka om temperaturen som termometern visar är korrekt. I testmomentet visade termometrarna som mäter i mun, armhåla och stjärt korrekt temperatur. Däremot visade flera av pann- och örontermometrarna skillnader på upp till 0,6 grader från temperaturen mätt i munnen.

Även om avvikelserna är relativt stora för de snabba termometrarna finns det ett större problem med panntermometrar. Jakub Srebro är mycket skeptisk till termometertypen som mäter hudtemperaturen.

– Hudtemperaturen brukar ligga på mellan 33 till 35 grader. Termometrarna räknar sedan om den till kärntemperaturen. Sambandet mellan hudtemperatur och kärntemperatur är komplicerat och individuellt. Samma person kan ha en hudtemperatur som varierar på olika sätt jämfört med kärntemperaturen beroende på hans aktuella hälsotillstånd.

Det kan vara allvarligt vid riktigt hög feber. Då lägger kroppen all energi på att hålla vitala organ igång och huden kan kylas ner och man kallsvettas. Hudtemperaturen kan då avvika ganska kraftigt från temperaturen inne i kroppen, kärntemperaturen.

– Skulle jag vara lite raljant fungerar panntermometrarna ungefär lika bra som att lägga handen på pannan, säger Jakub Srebro.

Trots invändningarna visade det sig i testet att Microlifes panntermometer var den som fick det bästa testresultatet jämte Braun high-speed.

– Microlife fungerar väldigt bra som termometer och är både snabb och väldigt bekväm att använda. Men som jag konstaterat tidigare när det gäller panntermometrar är det inte självklart att de mäter kärntemperaturen, det vill säga febertemperaturen, korrekt.

Det avslutande testmomentet undersökte om termometrarna ger samma resultat vid upprepade mätningar. I momentet klarar alla termometrar utom två att ge ett resultat som håller sig inom en tiondels grads marginal. Endast Clas Ohlson och Brauns örontermometer gav något högre avvikelser.

Anmärkningsvärt är att Brauns termometer avviker, eftersom den på förpackningen utlovar att den är mer noggrann än både rektala termometrar och panntermometrar.

– Örontermometrar kan inte kalibreras noggrannare än plus minus 0,2 grader, så det är frågan vad de har för täckning i ett sådant påstående, säger Jakub Srebro.

Testfakta har också granskat märkningen och bruksanvisningarna för produkterna. Det finns stora brister hos Jula och Topcom.

– Om leverantören slarvar med så basala saker som märkning och adress till tillverkaren så bör man vara vaksam. Håller de inte rätt på det här, hur säker kan man vara på att allt annat är rätt, frågar sig Jakub Srebro.

Testets billigaste termometer från Jula fick dessutom in en vattendroppe under displayfönstret. Trots det klarade den att ge rätt temperatur, men om en termometer tar in vatten finns risk att elektroniken påverkas.

För att sammanfatta testresultatet har alla termometrar klarat testet med godkänt resultat. Samtliga termometrar är också mycket enkla att använda och att rengöra.

De generella brister som påpekats på napp- och panntermometrar gör att Jakub Srebro anser att konsumenten bör välja antingen en traditionell direktvisande termometer eller en örontermometer.

– Båda typerna ger ett pålitligt resultat. En örontermometer är snabbare och smidigare, men kostar samtidigt betydligt mycket mer.

Fakta

Följande termometrar har testats:
Braun High speed thermometer
Braun Thermoscan IRT 4520
Omron Gentle temp 510 flex temp smart
Topcom Baby soother theromoter 110
Topcom Ear&Forehead thermometer 301
Tiq Super Soother
Clas Ohlson IR Forehead and Ear thermometer 34-7014
Microlife NC 100 non contact
Jula Viking Digital febertermometer
Telfo febertermometer

Mättid:

Alla termometrar har haft en angiven mättid på förpackningen eller i bruksanvisningen. Denna angivna tid har sedan jämförts med den tid som uppmättes vid laboratorietestet. Har testtiden överskridit den angivna tiden har termometern fått ett lägre betyg. I betyget ingår även hur längden av den totala mättiden. Ju längre mättid desto lägre betyg.

Avvikelse i mättiden har vikten 20 procent i totalbetyget.

Mätnoggrannhet:

Termometrarna som mäter temperaturen oralt, rektalt eller i armhålan har testats i vattenbad med temperaturerna 35, 37, 39 och 41 graders temperatur, en standardmetod för att undersöka denna termometertyp. Termometrarnas angivna temperatur har sedan jämförts med temperaturen i vattenbaden.

Termometrar som mäter feber på huden eller i örat här jämförts mot en referenstermometer i munhåla. Skillnaden mellan de två termometrarna har sedan utgjort mätvärdet för noggrannhet.

Detta testmoment har viktats till 40 procent av totalbetyget.

Repeterbarhet:

Temperaturen har uppmätts tre gånger på avsett mätställe på en och samma individ. Avvikelsen i resultaten har sedan noterats. En avvikelse på plus minus 0,1 grad, har gett högsta betyg, medan en avvikelse på 0,2 i någon av mätpunkterna har gett betyget 3. Detta testmoment har viktats till 40 procent av totalbetyget.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.