Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Foto: Shutterstock

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 Nov, 2018
Läs senare

Läs också: PFAD kan försvinna efter regeringsbeslut

För att minska koldioxidutsläppen från fordonsindustrin är drivmedelsbolagen tvingade att öka andelen förnybara råvaror i sina produkter. På många tankstationer kan man i dag välja mellan vanlig diesel och biodiesel där andelen förnybart är högre. Men är det verkligen alltid bättre för miljön att tanka med biodiesel?

Testfaktas jämförelse av innehållet i drivmedelsbolagens olika dieselprodukter visar att det förnybara innehållet i många fall innehåller palmolja eller rester från palmoljeindustrin (PFAD) – en kritiserad industri som bidrar till att regnskog skövlas och leder till stora koldioxidutsläpp när man dikar ut nya våtmarker för palmoljeplantagen. Enligt vissa beräkningar kan bränsle med hög andel PFAD eller palmolja i slutändan leda till större koldioxidutsläpp än fossil diesel.

– Drivmedelsbolagen säljer in de här produkterna som mer hållbara, men berättar inte om avigsidorna. Frågan är om man inte skulle kunna dra dem inför marknadsdomstolen, säger Martin Prieto Beaulieu, talesperson för föreningen Gröna bilister.

De uppgifter som Testfakta har fått in från bolagen visar att andelen PFAD och palmolja varierar i de olika produkterna – från 77 procent PFAD av det förnybara innehållet i ST1:s Renewable Diesel ned till 14 procent i Cirkle K:s Miles Diesel Bio och inget alls i Preems produkter. ST1 Diesel och Shell Citydiesel har både PFAD och palmolja.

[PDF]

Enligt Erica Samuelsson, informationschef på ST1, skulle det vara svårt att uppfylla kraven på minskade utsläpp utan att använda dessa råvaror. Efterfrågan av biokomponenter är helt enkelt större än tillgången.

– All palmolja vi använder är dessutom certifierad och går att spåras till plantagen. Arbetet pågår för att göra även PFAD spårbart till plantagen, säger hon.

Magnus Nilsson, tidigare talesperson för trafikfrågor på Naturskyddsföreningen och numera fristående miljökonsult, kan förstå att drivmedelsbolagen har svårt att hitta bra alternativa råvaror till sin biodiesel. Men han menar att det i längden inte är försvarbart att använda palmolja och PFAD, även om den kommer från en certifierad odling.

– Problemet är att den palmolja drivmedelsbolagen nu köper upp, odlas på marker som tidigare nyttjats för palmolja till livsmedelsindustrin. Men livsmedelsindustrin vill fortfarande ha palmolja och för att tillgodose deras behov måste nya arealer odlingsmark dikas ut, vilket leder till stora koldioxidutsläpp. Det kallas för indirekt markanvändningspåverkan, säger han.

Hur ska man då tänka som vanlig bilist? Enligt Martin Prieto Beaulieu på Gröna Bilister är det inte en helt lätt fråga.

– Biodiesel på svensk tallolja är så klart ett bättre alternativ än biodiesel gjord på palmolja eller PFAD från Indonesien. Men vi måste inse att biodiesel inte är hela lösningen eftersom råvarorna inte räcker till. Vi behöver dels komplettera med andra drivmedel som biogas och el, och dels minska bränslebehovet i stort genom att effektivisera hela transportsektorn, säger han.

Kan det vara bättre att köra på fossil diesel än diesel som innehåller PFAD eller palmolja?

– Det är svårt att säga vad som är bäst för klimat och miljö – eller snarare vad som är minst dåligt. Men som palmoljeindustrin ser ut i dag är PFAD och palmolja inte hållbara råvaror. Därför skulle jag välja bort diesel med PFAD eller palmolja för att visa drivmedelsbolagen att vi konsumenter inte accepterar det.

Fakta om jämförelsen

Testfakta har jämfört innehållet i förnybar diesel hos de största drivmedelsbolagen.  All information om andelen PFAD och palmolja kommer från företagen själva och vi har bett om innehållet i dieselprodukter som företagen marknadsför till vanliga dieselbilsägare. Vi har valt att inte redovisa dieselpriserna i eftersom dessa kan skilja sig lokalt och över tid.

Fakta om reduktionsplikten

Reduktionsplikten infördes under den förra regeringen för att främja användningen av biodrivmedel. Alla drivmedelsleverantörer behöver minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med 40 procent fram till 2030.

Fakta om palmolja

* Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen. Palmolja kan användas både som livsmedel och som råvara för bränslen. De största exportörerna av palmolja är Indonesien och Malaysia.
* Som råvara är palmolja extremt produktiv. På bara ett hektar kan man producera enorma mängder palmolja. Exempelvis raps kräver helt andra arealer för samma mängd energi.  
* Problemet är att efterfrågan överstiger tillgången vilket leder till att nya våtmarker dikas ut med stora koldioxidutsläpp som följd. Dessutom hotas ekosystemen och olika djur- och växtarter när regnskogen skövlas. * För att palmolja ska få användas i drivmedel inom EU och Sverige måste den vara certifierad och spårbar. 

Fakta om PFAD

* PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en restprodukt från palmoljeindustrin som kan användas i bränsle.
* Eftersom PFAD är klassat som restprodukt har man hittills inte behövt räkna in koldioxidutsläpp från själva odlingen, vilket gjort råvaran väldigt attraktiv att använda. Dessutom har det inte funnits samma spårbarhetskrav som för palmolja.
* PFAD har skattemässigt klassats som avfall och därför fått skattelättnader vilket gjort den billig för industrin att använda.
* Regeringen har beslutat om en omklassificering av PFAD från restprodukt till biprodukt. Det innebär i praktiken att råvaran får samma spårbarhetskrav som palmolja och att den blir mindre ekonomiskt fördelaktig att använda. Beslutet börjar gälla från och med 1 juli 2019.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Rusta färdigblandad spolarvätska -18°C

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas färdigblandade spolarvätska. Testet som utförts av tyska Dekra visar att spolarvätskan presterar genomgående bra och uppfyller med god marginal kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Billigt papper kan ge stopp i toaletten

Ett bra toalettpapper ska hålla ihop, vara mjukt och lösas upp när det väl hamnar i avloppet. Testfaktas laboratorietest av nio vanliga fabrikat visar på stora skillnader, inte minst när det gäller upplösning där det billigaste tog tio gånger längre tid att lösas upp.

Laboratorietest

Sladdlös tappar sugen snabbt

Sladdlöst låter väl bekvämt, men det kan snabbt vara över. 

Testfaktas laboratorietest av sju batteridrivna dammsugare visar att en av dem inte klarar mer än sex minuters drift efter full laddning.

– Med den klarar man knappast dammsuga ett rum innan man måste avbryta, säger Albrecht Liskowsky ansvarig testledare på det tyska laboratoriet.

 

Laboratorietest

Billiga mascaran fixar fransarna lika bra som lyxmärket

När Testfakta laboratorietestade tio vattenfasta mascaror blev visserligen en av de dyraste produkterna, Lancôme Hypnôse, testvinnare men med knapp marginal till en av de billigaste.

 

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Rusta kaffebryggare Kitchen Gear

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas kaffebryggare Kitchen Gear. Rustas kaffebryggare har testats tillsammans med jämförbara bryggare från Braun och Coline. Kaffebryggaren från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.