Bollen är inte alltid rund

Bollen är inte alltid rund

Laboratorietest

Förutom problem med att hålla luften visar laboratorietestet att bollarna inte alltid är runda.

Laboratorietest
Fredrik Nejman Foto: Marie Agerhäll Publicerad: 12 apr, 2007
Läs senare

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta olika typer av fotbollar. Alltifrån en billig boll från bensinmacken för betydligt under 100-lappen till den officiella EM-bollen Roteiro för 900 kronor.
Det första testet slår hål på är sportklyschan nummer ett – bollen är rund.

– Ingen boll är riktigt rund. Det är tekniskt omöjligt att tillverka en klotrund fotboll. Materialet är inte homogent, säger Rainer Mehler, testansvarig på sportlaboratoriet LGA i tyska Nürnberg.
Bollarna har mätts med en mätutrustning på 16 olika ställen för att se om de är runda. Närmast rundhet kom Umbros Centaurus där de tre testade bollarna avvek med i genomsnitt 0,65 procent. Klart godkänt med tanke på att Internationella fotbollförbundet, FIFA, tillåter en avvikelse på två procent.
Det klarade alla bollar utom Intersports lågprisboll Pro Touch, som däremot var bäst på att hålla tätt.
Efter tre dygn hade bollen endast tappat knappa åtta procent i lufttryck. Att jämför med bollarna från Umbro och KWB, som tappade över 28 procent.
– I och med det så klarar de inte Fifas krav på maximala 25 procent, säger Rainer Mehler.
I de två andra moment som undersöktes i det tyska laboratoriet gick det bättre för bollarna. Samtliga åtta fotbollar klarade kraven både för studs och vattentäthet.
Bäst i test?
Med knapp marginal blev det Nike T90 som klarade sig lite bättre än den sex gånger så dyra Roteiro.
Är det någon idé att köpa en lyxboll för 900 kronor?
– Det beror på. Vi har bara mätt teknisk prestanda, varken slitstyrka eller känsla. Och känsla går knappast att mäta. Det är helt subjektivt, säger Rainer Mehler.
Fyra av bollarna har någon form av garanti. Mest generös är den som Nike ger – två år på sömmar och rundhet.
Av de halvmiljonen fotbollar som säljs i sportaffärer i Sverige varje år kommer flest från Adidas och Nike. Strax under dem kommer märken som Puma och Umbro plus sportkedjornas egna varumärken. Dessutom säljs något 100 000-tal bollar på bensinmackar, leksaksaffärer och varuhus av helt andra märken.
Tillverkas i Asien
Att säga att Adidas är en tysk boll och Nike är från USA är att luras. I stort sett alla fotbollar görs idag i Asien. Inte sällan under mycket dåliga arbetsförhållande och av barnarbetare.
Av de testade bollarna är det bara Umbro som säger att bollen tillverkas utan barnarbetskraft.
På Föreningen för Rättvisemärkt säger man att fotbollsbranschens intresse för frågan är ljum.
– Det hände lite när det var stor uppmärksamhet kring barnarbete för några år sedan. Umbro-bollen är ett resultat av det. När vi tar upp frågan med sporttillverkarna säger de att det inte finns någon större efterfrågan från konsumenterna. Men vi jobbar på att öka medvetenheten bland idrottsklubbar. Så i framtiden hoppas vi på fler Rättvisemärkta fotbollar, säger Katarina Rosenqvist, vd för Rättvisemärkt i Sverige.

Fakta

Åtta olika sorters fotbollar testades på LGA i Nürnberg. LGA är ett av få testlaboratorium som är auktoriserat av Internationella fotbollförbundet, FIFA.

För att få ett så rättvisande resultat som möjligt testades tre bollar av varje sort.

Testet delades in i fyra olika moment:

• Rundhet. Varje boll mättes med ett mätinstrument på 16 olika ställen. Skillnaden mellan högsta och lägsta diametern får skilja högst två procent för att bollen ska klara Fifas krav.
• Tryckförlust. Varje boll pumpas upp till samma tryck. Man låter bolarna ligga i tre dygn innan man kollar trycket igen. Fifa godtar en tryckförlust på högst 25 procent.
• Vattenabsorption. Bollen placerades i ett vattenbad och utsattes för både tryck och rörelse 250 gånger. Vikten mättes för och efter proceduren. För att klara Fifas krav får bollen suga åt sig så mycket vatten att den ökar med 15 procent i vikt.
• Studs. Alla bollar släpptes tio gånger från två meters höjd. Sedan mättes snittstudsen för varje bollsort. För att hålla Fifa-kravet ska studsen ligga mellan 115 och 155 centimeter.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa valet för semestern - tufft test av resväskor

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Testfakta har testat 9 olika modeller av mellanstora resväskor och resultatet överraskar. Bäst i test blir Rusta, som också är en av testets billigaste resväskor.

Laboratorietest

Bubblare vinner över färdig cola

Sockerfri colaläsk är den absolut vanligaste typen av läsk i Sverige, över 341 miljoner liter såldes förra året. Testfakta har genomfört ett stort smaktest av sju olika sorters färdigköpt sockerfri colaläsk och en hemmakolsyrad, och resultatet överraskade.

Laboratorietest

En pergola för alla väder

En pergola ska klara av både sol, regn, snö och vind och pryda sin plats i trädgården under många år – men alla gör det inte lika bra. I Testfaktas stenhårda laboratorietest vinner Pergolux slitagetåliga modell tack vare en stabil konstruktion.

Laboratorietest

Dyrt plut för fyllig trut – med vissa risker

Många vill maxa plutet på läpparna och då är lip plumpers ett mindre invasivt sätt än fillers. Men hur fungerar de, och kan de vara skadliga? Flera produkter innehåller också allergena ämnen utan att det redovisas på förpackningen, något som kan ge livslång kontaktallergi.

Laboratorietest

Vassast i trädgården - 8 sekatörer i test

Oavsett om du är proffs i parken eller hobbyodlare hemma så är sekatören ett av trädgårdens viktigaste verktyg. Men kvalitetsverktyg kostar ofta en hel del, och de bästa sekatörerna ligger högre i pris än genomsnittet. Vinnaren i Testfaktas laboratorietest av sekatörer blir Fiskars som har utmärkt skärprestanda och är mycket ergonomisk för många timmar i trädgårdslandet.

Allergena parfymämnen

Parfymämnen är bland de vanligaste orsakerna till kontaktallergi. EU har identifierat 26 allergena parfymämnen som måste anges i kosmetiska produkter om de förekommer över viss halt.

Laboratorietest

Så många lingon är det i burken

Rårörda lingon är precis vad namnet antyder – färska lingon som varsamt blandats med socker, utan tillsatser och utan uppvärmning. Men hur står sig butikernas burkar mot den traditionella metoden? Är det verkligen rårörda lingon, eller snarare vanlig sylt? Testfaktas test avslöjar stora skillnader mellan olika fabrikat
Laboratorietest

Te i påse – stora skillnader i kvalitet och pris

Svart te har högre koffeinhalt än många andra teer, och den uppiggande effekten är en av anledningarna till att det gör sig extra bra på morgonen. Men se till att välja rätt – det är stor skillnad på både smak och kvalitet, och priset varierar enormt.

Laboratorietest

Bästa bindan innehåller också mycket förnybart material

Tunn, torr och läckagefri ­är målet när tillverkarna utvecklar bindor. Men det är stora skillnader i prestanda mellan olika fabrikat visar Testfaktas stora laboratorietest av sanitetsbindor på den svenska marknaden. Flera av bindorna innehåller också stora mängder fossilbaserat material, trots att alternativ finns.

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.