För många är den inlagda sillen en av de absolut viktigaste rätterna på julbordet. Det är också en av de hälsosammaste inslagen.
– Fiskfett är den bästa källan till omega 3 och omega 6. Det är överhuvudtaget bra att äta fisk, säger Eva-May Ohlander som är näringsexpert på Livsmedelsverket.
På uppdrag av Testfakta har laboratorieföretaget Analycen undersökt åtta vanliga fabrikat av löksill på burk.
Enligt Livsmedelsdatabasen 2004 innehåller sill mer omega 3 än norsk odlad lax. Testfaktas analys visar dock att det är stora skillnader i fetthalt och fettsammansättning mellan olika fabrikat av löksill.
– En sill kan ha fem procent fett, men också 25 procent. Fetthalten varierar beroende på när på året fisken har tagits upp. Sillarna är fetast på hösten, säger Ilona Miglavs som är marinbiolog och utbildningsansvarig på Svensk Fisk.
Fleromättat fett är hälsosammare än mättat fett och anses kunna minska risken för hjärtkärlsjukdomar genom att minska halten av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet. De viktigaste fleromättade fetterna är omega 3 och omega 6.
– Det spelar egentligen ingen roll om fisken är stekt eller inlagd, säger Eva-May Ohlander.
Gäller det även gravida?
– Mycket sill på julbordet är bra för alla. Vi brukar få frågor från gravida om de kan äta inlagd sill med tanke på att den är rå. Men eftersom den är inlagd i både salt och ättika är det ingen risk.
För att ta reda på löksillens näringsvärde undersöktes vatten-, fett- och proteinhalten samt sammansättningen av fettsyror. Det sista visar på fördelningen mellan mättade, enkelomättade och fleromättade fetter.
Högst halt av omega 3 innehöll Falkeskogs och Eldorados löksill. Falkeskogs hade också den lägsta vattenhalten.
Även var sillen har fiskats kan ha betydelse för fetthalten.
– Ju saltare vatten, desto fetare sillar. Sillen i Östersjön är till exempel betydligt magrare än sillen i Västerhavet och Nordsjön, säger Joakim Hjelm som är chef för havsfiskelaboratoriet i Lysekil.
Samtidigt som det nästan dagligen kommer nya larmrapporten om bristen på torsk är det riklig tillgång på sill.
– Tillgången varierar dock. Det ser bra ut i till exempel västra Östersjön, Kattegatt och Norska havet, medan det är betydligt sämre ställt med sillen i östra delen av Östersjön. I Skagerack är det lite vacklande, säger Joakim Hjelm.
Samtliga fabrikat i vår undersökning anger Nordostatlanten som fångstzon.
Innan Testfakta kontrollvägde om burkarna verkligen innehåller så mycket sill som det anges på etiketterna lät vi sillbitarna rinna av under två minuter. Därefter plockades de rena från lök och kryddor.
Inget av de undersökta fabrikaten visade på någon anmärkningsvärd skillnad mellan deklarerad och uppmätt vikt. Däremot var det stora skillnader på konsistensen. Sillbitarna från Falkeskog, Abba och ICA upplevdes till exempel som fastare i köttet.
Varför varierar konsistensen?
– Konsistensen kan beror på flera olika saker, till exempel kvalitén på sillen, hanteringen och lagens sammansättning, säger Ilona Miglavs vid Svensk Fisk.
Den mikrobiologiska analysen visar att samtliga märken med god marginal klarar gränsvärdet för hur hög bakteriehalten får vara.
