Ogräsmedel och allergener i boxvinerna

Ogräsmedel och allergener i boxvinerna

Foto: Testfakta/ Daniel Rosik
Laboratorietest

Ditt boxvin kan innehålla gifter för ogräsbekämpning.
Testfaktas laboratorietest visar att flera populära boxviner innehåller spårmängder av bekämpningsmedel, skadliga tungmetaller och höga halter av allergena ämnen.

Laboratorietest
Text: Håkan Lövström Publicerad: 13 Dec, 2021
Läs senare

Inför storhelgerna ökar Systembolagets försäljning markant. Det är säkert många som satsar på att köpa hem något av de boxvin som blivit storsäljare i Sverige.
Förutom olika druvor, regioner och smak – skiljer det något när det gäller tillsatser och renhet från oönskade ämnen i de olika vinerna? Testfakta har låtit Eurofins Food & Feed Testing i Lidköping testa fyra röda och fyra vita viner som alla finns på Systembolagets topplistor över storsäljare.

Testerna visar på spårmängder av bekämpningsmedel (pesticider) i alla utom ett av vinerna, det ekologiska vinet Gosa. Inget av vinerna låg över gällande gränsvärden men testet visar på stora skillnader, speciellt när det gäller det omstridda ämnet glyfosat som enligt den internationella cancerorganisationen (IARC) är cancerframkallande.

[PDF]

Högst halt av glyfosat innehöll det kaliforniska vinet Ruby Zin med 28 mikrogram per liter jämfört med inga eller endast några få mikrogram för till exempel de ekologiska vinerna.
Som jämförelse kan nämnas att gränsvärdet för dricksvatten är 0.1 mikrogram per liter. Nu dricker man inte vin som vatten men det är ändå anmärkningsvärt stora skillnader, och i fallet Ruby Zin 280 gånger över gränsvärdet för dricksvatten.

— Gränsvärdet för bekämpningsmedel i dricksvatten är satt på en generellt mycket låg nivå. Det är baserat på försiktighetsprincipen utifrån att man inte kan undvika att få i sig upp till ett par liter om dagen, förklarar Anneli Widenfalk toxikolog på Livsmedelsverket.

— Livsmedelsverkets bedömning är att de halter av pesticider som uppmätts i vin är så låga att de inte innebär någon hälsorisk för konsumenter. Man skulle behöva dricka så stora mängder av vin för att komma upp i de doser som skulle kunna ge hälsoeffekter på en människa att man redan skulle ha blivit alkoholförgiftad, säger Anneli Widenfalk.

Förutom pesticider visade analysen även på stora skillnader i innehåll av bly och arsenik. Romarna använde visserligen bly som konserveringsmedel i vin men de rester som vårt test visar på kommer mest sannolikt från odlingsjorden eller produktionsutrustningen.

Inget av vinerna ligger över gränsvärdet för livsmedel men långt över gränsen på 1 mikrogram per liter som tillåts i dricksvatten.

När det gäller alkoholhaltiga drycker som vin finns inga krav på innehållsdeklaration. Om vinet däremot är alkoholfritt måste innehållet deklareras, enligt samma föreskrifter som gäller livsmedel.
För den som är allergisk är det oftast viner med högre halter av sulfit (svaveldioxid) som orsakar problem. En sulfitkänslig astmatiker reagerar redan vid 20 milligram per liter, vilket motsvarar cirka ett standardglas (15 cl) av flera av de vita vinerna i vårt test. Allra högst ligger det vita italienska vinet Il Nostro med 146 milligram.

I Sverige finns det ett krav på det ska skrivas på förpackningen att vinet innehåller sulfit om det innehåller över 10 milligram per liter, vilket de flesta viner gör. Men det finns Inget krav på att producenten ska uppge hur mycket sulfit som vinet innehåller.

Fakta om testet

Testfakta har låtit analysera några av de populäraste boxvinerna i Systembolagets sortiment.

Den kemiska analysen är utförd av det oberoende livsmedelslaboratoriet Eurofins Scientific som undersökt förekomsten av pesticider, histaminer, svaveldioxid (sulfiter) och giftiga metaller/halvmetaller.

Följande viner har analyserats:

Röda viner

  • Gosa

  • Castillero del Diablo

  • Ruby Zin

  • Lindemans

Vita viner

  • Chill Out

  • Chapel Hill

  • Tre Apor

  • Il Nostro

Den kemiska analysen omfattar följande:

Svaveldioxid (sulfiter)
Kan finnas naturligt i vin men tillsätts ofta för att avdöda den naturliga jästen och för att göra vinet mer hållbart och förhindra oxidering efter buteljering. Svaveldioxid kan ge allergiska reaktioner och andningsbesvär. Särskilt astmatiker bör vara försiktiga.
Gränsvärdet för sulfiter i röda torra viner är 150 mg per liter (mg/l) och för vita torra viner 200 mg per liter (mg/l). Känsliga astmatiker reagerar redan på intag från 20 mg, vilket motsvarar cirka ett standardglas (15 cl) av flera av de vita vinerna i vårt test.
Svaveldioxid tillsatt i livsmedel och i koncentrationer över 10 mg per kilo (mg/kg) eller 10 mg per liter (mg/l) ska deklareras med angivande av totalt innehåll. Alkoholhaltiga viner måste märkas med ”innehåller sulfiter” om det totala innehållet överskrider 10 milligram per liter, men totalhalten behöver inte anges.

Histaminer
Finns i olika halter i röda viner och särskilt de som lagrats länge på fat. Halterna i de testade vinerna får betraktas som relativt låga. Histaminer kan ge migrän och rodnad hos känsliga personer.

Pesticider
Pesticider (bekämpningsmedel) används i olika utsträckning för att skydda vinrankor och druvor från angrepp av ogräs och skadeinsekter. Laboratorieanalysen omfattar drygt 500 olika typer av pesticider som kan användas vid odling. En av analyserna är för det omdebatterade ogräsmedlet glyfosat. År 2015 slog WHO:s särskilda cancerforskningsmyndighet IARC fast att glyfosat troligen är cancerframkallande. Gränsvärdet för glyfosat i dricksvatten och grundvatten är 0,1 mikrogram per liter (µg/l). Alla viner utom ett visade värden på långt över denna gräns, inklusive det ekologiskt märkta vinet Il Nostro.

Metaller och halvmetaller
Laboratoriet analyserade förekomsten av bly, arsenik och koppar i vinerna. Flera av vinerna innehåller halter av bly och arsenik över gränsvärdet för dricksvatten (10 µg/l) och kommer sannolikt från föroreningar i odlingsjorden och/eller från utrustning som används vid produktionen. Koppar, i formen av kopparsulfat, används som fungicid (svampgift) vid odlingen av druvorna. De halter av koppar som finns i de analyserade vinerna anses inte utgöra någon hälsorisk.

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.