Grillarna som ger högst halt av cancerämne

Grillarna som ger högst halt av cancerämne

Laboratorietest

Valet av grillmetod påverkar risken att få i sig cancerframkallande ämnen. Sämst är gasolgrillen, som ger tre gånger så hög halt som en klotgrill. Det avslöjar Testfaktas laboratorieundersökning av fem olika grillmetoder.

Laboratorietest
Susanne Ståhl Mikael Bergling Publicerad: 21 jul, 2007
Läs senare

Sommaren är - trots regnet som varit - grillningens högsäsong. Grilldofterna sprider sig ute i naturen, från trädgårdar och balkonger. Något som blivit allt populärare är gasolgrillen. Den marknadsförs som bekväm och lätt att använda, men det finns en avigsida till enkelheten.
Testfakta.se har undersökt hur pass bra några av de vanligaste grillmetoderna är ur hälsosynpunkt. Fem typer av grillar har testats: kolgrill med lock (klotgrill), kolgrill utan lock, koleldad vertikalgrill, gasolgrill med lock och vanlig elugn med grillelement.
Det som framför allt har undersökts är i vilken utsträckning de olika metoderna ger upphov till cancerframkallande ämnen, så kallade polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
– Flera av PAH-substanserna är enligt EU misstänkt cancerogena, säger kemisten Sören Wretling vid Livsmedelsverket.
Högst halt hittades i det gasolgrillade köttet, cirka 18 mikrogram per kilo. Det var klart sämst. Bäst, det vill säga lägst halt, innehöll köttet som grillats i vertikalgrillen, cirka 0,8 mikrogram per kilo. Det är ungefär lika mycket som från den vanliga elugnen.
Som jämförelse kan man säga att en kotlett på 150 gram som gasolgrillas innehåller lika mycket PAH som en medelsvensk får i sig på en hel dag.
    Testerna utfördes av Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). För att kunna jämföra de olika grillmetoderna rättvist mättes under testet kontinuerligt de marinerade fläskkotletternas innertemperatur, grilltemperatur och hur mörka de var.
Till kolgrillarna användes briketter som tändes med tändvätska.
– Vi har försökt att göra testet så likt en vanlig grillning hemma som möjligt, men ändå rättvist. Vi såg till exempel till att all kol var askgrå innan vi lade på köttet, vilket många inte gör. Är man otålig och lägger på köttet för tidigt bränns det, vilket innebär risk för högre och sämre värden, säger Ulla-Karin Barr som är civilingenjör och projektledare vid SIK.
    För att ta reda på hur mycket PAH kotletterna innehöll efter grillning skickades de till Livsmedelsverket där de maldes ner och analyserades. Vertikalgrillen placerade sig bäst tillsammans med elugnen, klotgrill med och utan lock placerade sig i mitten och gasolgrillen sist. Enligt testet ger klotgrill med lock ett lägre PAH-värde än en kolgrill utan lock.
– Ingen av de testade metoderna ger höga halter, men att gasolgrillning ger högst PAH har vi även sett i andra studier. Det finns idag inget samlat gränsvärde för PAH i livsmedel, däremot för Bensapyren som ingår i PAH. Gränsvärdet är fem mikrogram vilket ingen av de analyserade kotletterna kommer upp i, säger Sören Wretling.
Innebär det att ingen av metoderna är farlig?
– Så är det, även om det självklart är bra att hålla så låg halt av PAH som möjligt, säger Sören Wretling.
    Vad kan då skillnaderna bero på? Det finns inget exakt svar på det, men det kan ha med förbränningen att göra.
– Ju högre värme desto mer fullständig förbränning sker och desto mindre rester av PAH blir det, säger Carl-Henrik Eriksson, kemist på Kemikalieinspektionen.
Ju högre värme man grillar på desto mindre PAH i köttet alltså. Men man får inte bränna köttet. Droppar det fett eller marinad på glöden kan den då flamma upp och bränna köttet med ökad halt av PAH som följd.
– Det är viktigt att aldrig grilla över öppen eld. Så fort det slår upp öppna lågor sotar köttet och då bildas de här ämnena, säger Sören Wretling.
Vad är farligast?
– Farligast är att grilla korv över öppen eld. Det ger de högsta värdena. säger Sören Wretling.
Även om gasolgrillen gav sämst resultat, finns det en fördel med den.
– En fördel med gasolgrillen jämfört med traditionella kolgrillar är att den ganska snabbt blir färdig att grilla på, vilket kan innebära minskad risk för att man bränner köttet, menar Ulla-Karin Barr.
    Enligt en amerikansk studie som nyligen publicerades i tidskriften Epidemiology, löper den som under lång tid äter mycket hårt grillad mat ökad risk för bröstcancer. Den troligaste orsaken är att det vid höga temperaturer bland annat bildas just PAH.

Fakta

  • Testet omfattar följande grillmetoder: kolgrill med lock (klotgrill), kolgrill utan lock, koleldad vertikalgrill, gasolgrill med lock (grillgaller) och vanlig elugn med grillelement.
  • Institutet för Livsmedel och Bioteknik (ett dotterbolag till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) har svarat för de praktiska grilltesterna och Livsmedelsverket för analysen av köttet.
  • Testet har genomförts med utskuren fläskkotlettrad, cirka 155 gram per skiva. Kotletterna har marinerats över natten i en blandning av Carl P:s marinad och Knorrs grillkrydda.
  • Till klot- och vertikalgrillarna användes briketter (Landmann Barbecue) och tändvätska (T-gul).
  • Samtliga tester avbröts vid centrumtemperatur 69-72°C

Så grillades köttet på gasolgrillen:

Under lock. Två lågor på max under de
första minuterna för att skapa yta/färg på båda sidorna. Därefter sänkt till
knappt halv låga för att inte bränna köttet innan centrumtemperatur hade
uppnåtts. Temperaturen under locket
låg på 280-330°C (full låga) respektive 230-250°C (knappt halv låga)

Så grillades köttet i vertikalgrillen: Briketterna ordentlig glödande innan
köttet grillades. Temperaturen vid
halstret var 160-170°C.


Så grillades köttet i klotgrillen med och utan lock:
Briketterna var ordentlig glödande innan köttet lades på. Temperaturen under
locket innan köttet lades på var över 400°C vid testet utan lock.
Temperaturen under locket var 250 -280°C vid testet med lock.

Så grillades köttet i elugnen:
Temperturen i ugnen var 220 -
230°C med grillelement på
under grillning.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Så många lingon är det i burken

Rårörda lingon är precis vad namnet antyder – färska lingon som varsamt blandats med socker, utan tillsatser och utan uppvärmning. Men hur står sig butikernas burkar mot den traditionella metoden? Är det verkligen rårörda lingon, eller snarare vanlig sylt? Testfaktas test avslöjar stora skillnader mellan olika fabrikat
Laboratorietest

Te i påse – stora skillnader i kvalitet och pris

Svart te har högre koffeinhalt än många andra teer, och den uppiggande effekten är en av anledningarna till att det gör sig extra bra på morgonen. Men se till att välja rätt – det är stor skillnad på både smak och kvalitet, och priset varierar enormt.

Laboratorietest

Bästa bindan innehåller också mycket förnybart material

Tunn, torr och läckagefri ­är målet när tillverkarna utvecklar bindor. Men det är stora skillnader i prestanda mellan olika fabrikat visar Testfaktas stora laboratorietest av sanitetsbindor på den svenska marknaden. Flera av bindorna innehåller också stora mängder fossilbaserat material, trots att alternativ finns.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.