Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

Bild på ett barn som äter soppa.
EU oroar sig för att vi får i oss för mycket glutamat. Livsmedel som innehåller jästextrakt verkar däremot inte vara något problem, visar Testfaktas test. Foto: Shutterstock.
Laboratorietest

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 15 Okt, 2018
Läs senare

Smakförstärkaren glutamat och dess eventuella hälsorisker har debatterats under många år. Men myndigheterna har inte funnit stöd för att sätta någon begränsning för hur mycket man kan äta – fram tills nyligen. Förra året gjorde den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa en ny riskvärdering av glutamat som resulterade i nya rekommendationer om vad som är ett acceptabelt dagligt intag: 30 milligram per kilo kroppsvikt och dag.

– Det finns studier på djur som visar att ämnena i höga doser kan påverka hjärnans och nervsystemets utveckling. Den nya rekommendationen är satt utifrån dessa studier, med väldigt stor säkerhetsmarginal, säger Agneta Oskarsson, professor emerita i livsmedelstoxikologi vid SLU och en av deltagarna i expertpanelen. 

I studier har även andra effekter observerats hos människor, till exempel huvudvärk och ökat blodtryck. 

Glutamat är saltformen av ämnet glutaminsyra, som är en aminosyra. Den finns naturligt i många livsmedel och kan uppträda i flera former: både bunden i matens proteiner och fri. Det är den fria glutaminsyran som kan vara skadlig i för höga doser eftersom den tas upp i blodet mycket snabbare. 


Frågan är hur mycket fri glutaminsyra olika livsmedel innehåller? När tillsatsen glutamat används i ett livsmedel måste det skrivas ut i ingrediensförteckningen. Men för att boosta smaken är det också vanligt att livsmedelstillverkare istället för glutamat - som många konsumenter är misstänksamma mot - adderar jästextrakt eller andra ingredienser som naturligt har ett högt glutaminsyrainnehåll. 

[PDF]

Bland annat svenska Livsmedelsverket har pekat på att till exempel jästextrakt innehåller glutaminsyra, vilket gör det extra svårt för konsumenten att veta hur mycket det egentligen finns i maten.

För att ta reda på hur det förhåller sig har Testfakta låtit analysera ett antal produkter - chips, färdiglagade köttbullar, soppa och buljong, både med och utan tillsatt glutamat eller jästextrakt. 

Resultaten tyder på att det framför allt är tillsatt glutamat - inte jästextrakt - som är problemet. 

För ett barn på 25 kilo räcker det med att äta drygt två portioner av Knorrs köttsoppa med tillsatt glutamat för att hamna över acceptabelt dagligt intag, ADI. Den andra köttsoppan från Findus utan glutamat, men med jästextrakt, kräver nästan 18 portioner.

 De övriga analyserade livsmedlen med jästextrakt bidrar inte heller med några högre nivåer – det skulle krävas att man åt mycket stora mängder för att överstiga acceptabelt dagsintag. 

Svenska Livsmedelsverket vill ändå inte avfärda jästextrakt som problem utifrån Testfaktas resultat.

– Det känns lite vanskligt med tanke på att ni endast tittat på några få livsmedel.  
Alla glutaminkällor kan innebära ett problem och öka risken för att intaget överskrider ADI, säger Nils-Gunnar Ilbäck på Livsmedelsverket.

Efsas expertpanel har föreslagit att tillsatsen glutamat ska begränsas i vissa livsmedel, däribland soppor. Frågan diskuteras i EU-kommissionen. 

Vad har Livsmedelsverket för råd till konsumenter?

– Vi har idag inga råd om att undvika glutamat. Men detta kan komma att ändras beroende på utfallet av diskussionerna i Kommissionen, säger Nils-Gunnar Ilbäck.

Fri och bunden glutaminsyra

Glutamat är saltformen av ämnet glutaminsyra. Glutaminsyra är en aminosyra som finns naturligt i många livsmedel. Men när det förekommer naturligt är ämnet till stor del bundet i matens proteiner och måste smältas i våra magar innan den kan tas upp i blodet. När glutaminsyra och glutamat används som tillsats för att höja smaken handlar det om fri glutaminsyra, som direkt kan tas upp i blodet.  
Koncentrationen i blodet kan då öka snabbt och nå hjärnan i koncentrationer som är högre än normalt.

Så sattes ADI

I djurstudier har forskare kunnat konstatera att hjärnan och nervsystemets utveckling påverkas negativt vid mycket höga doser glutamat. ADI-värdet baseras på den högsta nivå där man i studierna inte kunnat se någon påverkan (en så kallad No Observed Adverse Effect Level, NOAEL) vid 3,200 mg/kg kroppsvikt och dag. Detta värde divideras sedan med osäkerhetsfaktorn 100, vilket ger ett ADI på 30 mg/kg kroppsvikt och dag. Andra effekter som observerats hos människor, till exempel huvudvärk och ökat blodtryck, har uppträtt vid halter över ADI-nivån.

Ovanligt höga halter i ekobuljongen

Biofoods grönsaksbuljong som enligt ingredienslistan är fri från både jästextrakt och tillsatt glutamat innehåller ovanligt höga halter fri glutaminsyra. Enligt laboratoriet brukar man bara se sådana nivåer i produkter med tillsatt glutamat. Omtester har gjorts som visar samma svar. Testfakta har kontaktat Biofood som svarar att de kontaktat sin leverantör och är helt säkra på att inget tillsatt glutamat finns i produkten, utan hänvisar förekomsten till naturliga ingredienser som lök, svamp, med mera.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.