Testfakta Research har på uppdrag av Fiskars Sweden AB utfört ett jämförande laboratorietest av grensaxar med större klippningskapacitet. Syftet var att jämföra kvalitet och prestanda för ett representativt urval av konkurrerande fabrikat på den svenska marknaden. 

Laboratorietestet utfördes av det brittiska oberoende laboratoriet CATRA i brittiska Sheffield, som är specialiserad på att testa kniv, skärblad och andra typer av skärverktyg. Test av snittytorna gjordes av SMP Svensk Maskinprovning i Umeå. 

Testet baserades till stora delar på standarden BS5708:1979.

I testet ingår nio olika grensaxar, alla sidoskär och med en deklarerad klippningskapacitet på 35 - 50 mm:  

• Clas Ohlson 31-5419

• Felco 220

• Fiskars LX98

• Gardena Comfort 780 B

• Gardol 26” Bypass

• Hornbach For_q Grensax 715mm

• Jula Hard Head Grensax

• Plantagen Grensax 70 cm 

• Wolf Garten RR 750 Power Cut                                                                             

Kriterier för urvalet har varit grensaxar från de större tillverkarna och butikskedjorna på den svenska marknaden. Från varje fabrikat har den modell som ligger närmast 50 mm i klippkapacitet valts ut för testet. Grensaxar med teleskophandtag samt grensaxar som specifikt är riktade mot yrkesanvändare exkluderades. Om fabrikaten inte hade en modell med 50 mm deklarerad kapacitet eller högre så valdes modellen närmast under 50 mm.

Fem prover av varje grensax köptes in av Testfakta Research i april 2018. 

Testet fokuserar på klippningseffektivitet (hur mycket kraft som krävs), snittyta, skärbladens styrka (hårdhet) och uthållighet, konstruktionskvalitet överlag samt hanterbarhet och ergonomi. Utvärderingen baseras på resultat från tekniska mätningar och användartester. 

Laboratorietestet

Testet omfattar följande delar: 

A. Klippningseffektivitet 

B. Snittyta

C. Konstruktion och säkerhet 

1) Skärbladens hårdhet och uthållighet

2) Konstruktionens hållbarhet

3) Säkerhet

4) Korrosionsmotstånd

D. Hantering och ergonomi

A. Klippningseffektivitet 

Utvärdering av klippningseffektiviteten baserades på resultat från två olika tester: 

• Teknisk mätning av tryckkraft

• Paneltest med klippning av pinnar i stigande tjocklek

Alla mätningar utfördes på provpinnar (rundstav) av hårdare träslag i olika tjocklekar.

Den tekniska mätningenav tryckkraften mäter den mekaniska kraften som krävs för att klippa en provpinne. I testet spänns det undre handtaget fast och sedan ökas trycket successivt på det övre handtaget tills provpinnen klipps av. Den kraft som krävs för att klippa provpinnen registreras i Newton.

I paneltestetfick fyra försökspersoner klippa provpinnar i stigande tjocklek (30, 38, 43 och 50 mm) med samtliga 9 grensaxar. Antalet klarade klipp, av totalt 16 möjliga, registrerades för varje grensax. 

Panelmedlemmarna var ingenjörer från laboratoriet:

• Medelstor (medelstark) man

• Mindre (svagare) man

• Medelstor (medelstark) kvinna

• Medelstor (medelstark) kvinna

B. Snittyta 

Test och utvärdering genomfördes av SMP Svensk Maskinprovning i Umeå. Fyra provsnitt gjordes med varje grensax på färska björkgrenar som var mellan 18-25 mm tjocka. Snittytan granskades under lupp (8x förstoring). Kriterierna var om snittytan var slät och mjuk, om det var rena snitt utan sprickor eller ihoppressade fibrer, samt om flisor eller fransar förekom. 

C. Konstruktion och säkerhet

1) Skärbladens hårdhet/ uthållighet

Utvärdering av skärbladens hårdhet/ uthållighet baseras på resultat av fyra olika tester: 

• Metallens sammansättning/legering (Denna mätning är ej betygsatt)

• Skärbladets hårdhet

• Skador efter klippning av provpinnar

• Skador efter klippning av ståltråd

Metallens sammansättningpåverkar stålets hårdhet. Sammansättningen i skärbladen analyserades och andelen kol, mangan, krom, nickel och volfram kvantifierades.

Skärbladens hårdhetmättes mitt på bladet och mindre än 3 mm in från eggen. Mätningen gjordes med en Vickers Hardness testutrustning. Mätvärdet anges i Hv och ju högre värde desto hårdare stål. Gränsen för godkänt enligt standarden går vid 450 Hv, vilket alla grensaxar uppfyllde med råge. 

Skador på skärbladenefter alla klippmoment av provpinnar undersöktes i mikroskop och hack, sprickor och slitage noterades. 

För att accelerera påfrestningen på skärbladen avslutades testet med klipp av 1,2 och 2,0 mm tjock ståltråd. Skador efter klippningen undersöktes i mikroskop och hack, sprickor och slitage noterades. 

2) Konstruktionens hållbarhet

Utvärdering av konstruktionens hållbarhet baserades på tre olika tester: 

• Belastningstest 60N (standardprovning)

• Maximalt belastningstest (60kg)

• Falltest 

I belastningstest 60N utsattes handtaget för ett tryck på 60N (cirka 6 kg). Detta är vad standarden kräver att en grensax ska klara utan att gå sönder.

I det maximala belastningstestetplacerades en aluminiumstav på 20 mm mellan skärbladen. Trycket på handtaget ökades till dess att aluminiumstaven klipptes eller grensaxen gick sönder. Samtliga grensaxar klarade ett tryck på 60 kg, vilket är avsevärt mer än en normal person kan uppnå i tryckkraft. Ingen av grensaxarna fick några skador av provningen.

I falltestetsläpptes grensaxarna 10 gånger från 150 cm höjd på ett betonggolv. Grensaxarna släpptes kontrollerat för att undvika att spetsen på skärbladen träffade betonggolvet först. Samtliga grensaxar fick kosmetiska skador som inte påverkade funktionen. Tre grensaxar fick större skador varav en fick skador som påverkade grensaxens funktion.

3) Säkerhet

Användarsäkerhet utvärderades med avseende på följande: 

• Risk för att komma åt skärbladen i stängd position

• Skarpa kanter, hörn och andra skaderisker

• En av grensaxarna fick anmärkning för att främre delen av skärbladet var exponerat i stängd position.

4)  Korrosionsmotstånd 

Grensaxarna utsattes för en saltspraylösning under 48 timmars tid. Samtliga grensaxar fick korrosionsskador av varierande nivå.

D. Hantering och ergonomi

Utvärdering av hantering och ergonomi gjordes av laboratoriets expertpanel som bestod av fyra testingenjörer. Följande aspekter utvärderades på en skala från 1 - 5: 

• Friktion/ smidighet

• Stabilitet/ vridning

• Handtagets komfort

• Generell ergonomi

• Hur den är att klippa med

Betygsättning och viktning av testresultaten

Resultaten av testets olika delar betygsattes på en skala från 1 - 5 där 5 är bäst. Betygsättningen baseras på laboratoriets bedömning av testresultaten. Viktningen och betygsättningen av de olika testresultaten gjordes i samråd med laboratoriet. 

Betygen för de olika delarna av testet har viktats ihop till ett totalbetyg med följande fördelning: 

A. Klippningseffektivitet 40%

Delmomenten teknisk mätning av tryckkraft och paneltest. Resultaten från teknisk mätning och paneltest har viktats med 40 respektive 60%. 

I betygsättningen har tagits hänsyn till de grensaxarna som anger en klippkapacitet under 50 mm.

B. Snittyta 20%

Delmomenten slät och mjuk snittyta, rena snitt, inga sprickor eller ihoppressade fibrer, samt jämn kant där inga flisor eller fransar får förekomma ingår i bedömningen.

C. Konstruktion och säkerhet 20%

Delmomenten skärbladens hårdhet och uthållighet, konstruktionens hållbarhet, säkerhet och korrosionsmotstånd. Resultaten för skärbladens hårdhet och uthållighet och konstruktionens hållbarhet väger tyngst med 33 respektive 33%. 

D. Hantering och ergonomi 20%

Utvärdering av friktion/ smidighet, stabilitet/ vridning, handtagets komfort, generell ergonomi och hur den är att klippa med. Resultatet från bedömningen av generell ergonomi väger tyngst med 40%.

• Grensaxar med sidoskär fungerar på samma sätt som en sax – skärbladen passerar varandra. Grensaxar med sidoskär kan klippa nära stammen och rekommenderas när man vill uppnå ett rent snitt. Rena snittytor minskar risken för angrepp från svamp och bakterier, som Testfakta Editorial skrev om i samband med ett tidigare test av sekatörer. Färska grenar klipps bäst med denna typ av grensax. 

• Den andra typen av grensax fungerar med mothållsteknik. Här klipper det övre skärbladet mot den bredare ytan av det undre bladet. Grensaxar med mothåll lämpar sig bäst för att klippa döda eller torra grenar.