Ny däckmärkning får kritik

Ny däckmärkning får kritik

Nu lanseras ett nytt märkningssystem inom EU som ska hjälpa konsumenterna att välja miljövänligare och säkrare däck. Men märkningen får kritik för att inte passa vårt nordiska klimat.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 1 Nov, 2012
Läs senare

Den 1 november infördes ett nytt märkningssystem för bildäck inom Europa.  På samma sätt som vitvaror delas in i olika energiklasser graderas däcken utifrån hur energieffektiva de här, hur bra de presterar på vått underlag samt hur mycket buller de ger ifrån sig.

– Tanken är att få fokus på bränsleanvändningen när det gäller bil- buss- och lastbilstrafiken. Samtidigt blir det här en bra hjälp för konsumenterna som får en objektiv information om hur väl ett visst däck presterar i jämförelse med andra, säger Anders Hallberg på Energimyndigheten, tillsynsmyndighet för den nya däckmärkningen.  

Däckens energieffektivitet klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Bedömningen bygger på tester av däckens rullmotstånd – ju mindre rullmotstånd desto mindre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Den enskilde bilägaren kan alltså både spara miljö och pengar genom att välja rätt däck.  

– Vi räknar med att man kan spara upp till fem procent i bensinkostnader genom att välja A-klassade däck jämfört med G-klassade. Men det är möjligt att det handlar om ännu mer, säger Anders Hallberg. 

Även däckets grepp på vått underlag graderas från A till G. Här räknar man med att en bil med enbart A-klassade däck kan få upp till 30 procents kortare bromssträcka än en bil med G-klassade däck. Bullernivån bedöms enligt en skala med en, två och tre vågor, där en våg motsvarar lägst ljudnivå.

En förhoppning med den nya märkningen är att den ska få tillverkarna att göra bättre däck. Ett bildäck är alltid en kompromiss där miljö och säkerhet står i ett slags motsatsförhållande till varandra. Hög friktion ger till exempel bra väglag, men större bränsleförbrukning.
– Vi hoppas att märkningen ska driva på den tekniska utvecklingen på samma sätt som den gjort i vitvarubranschen. Redan i dag finns däcktillverkare som säger att de har däck med både A i väggrepp på vått underlag och energieffektivitet, men det handlar om konceptdäck som fortfarande är på experimentstadiet, säger Anders Hallberg.    

Inom däckbranschen är man positiva till den nya märkningen, enligt Anders Hallberg. Men alla är inte lika nöjda. Enligt Motormännens Riksförbund är det bra att energiförbrukningen lyfts fram. Men organisationen tycker att märkningen är förvirrande och att det är för lite fokus på säkerheten. Risken är att konsumenter förblindas av ett däck är tystgående och miljövänligt och glömmer bort trafiksäkerheten, anser man.

Ett annat problem är att nordiska vinterdäck bedöms på samma sätt som de europeiska trots att de är specialutvecklade för nordiska väderleksförhållanden. Dubbdäck finns inte med alls i systemet.
– Det är inte bra om folk köper europeiska vinterdäck för att de får bra omdömen i märkningen i stället för nordiska vinterdäck eller dubbdäck som vi vet är mycket trafiksäkrare på halt väglag, säger Milos Kosijer, tekniker på Motormännen. 
– Märkningen ger bra information om energiförbrukningen, men jag råder konsumenter att fortsätta läsa motortidningarnas däcktester. Det gäller särskilt när man ska köpa nya vinterdäck.

På Energimyndigheten är man medvetna om bristerna, och säger att man hoppas kunna komplettera med en särskild nordisk märkning för is och snö.
– Så fort vi har hittat metoder för hur testet ska gå till kommer vi att föreslå en sådan komplettering. Fram till dess måste konsumenter hitta kompletterande information om vinterdäck på annat håll, säger Anders Hallberg.

Men det är inte bara innehållet i märkningen som har fått kritik, utan även testmetoderna. Daniel Bott, testledare för det tyska testinstitutet Adac:s däcktester som publiceras i konsumentmagasin över hela Europa, är mycket skeptisk. Enligt honom kan däck prestera olika beroende på de yttre förhållandena som testet sker under.
– Även om EU har gett en vägledning om vilka testbanor tillverkarna måste använda, så är reglerna tillräckligt vaga för att producenter som ligger på gränsen mellan två betyg medvetet kan välja vissa banor för att på så sätt få bättre poäng än de skulle ha fått på andra banor, säger han till den danska konsumentsajten Taenk.    

Anders Hallberg på Energimyndigheten har inte hört talas om kritiken, men håller med om att det kan finnas en viss mätosäkerhet i testmetoden.

– Visar det sig att det finns kryphål så får man täppa till det och definiera hårdare hur provningarna ska gå till. Det kommer också finnas en marknadskontroll där vi begär in underlag från tillverkarna. Och finns det misstankar om att något inte är som det ska så kan vi även göra egna tester av enskilda däck, säger han.

Fakta

Detta ingår i den nya märkningen av däck

Energieffektivitet
Klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Energieffektiviteten bedöms genom att mäta däckens rullmotstånd vilket påverkar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Bromsning på vått underlag
Klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Däcken testas mot ett referensdäck och skillnaden i bromssträcka avgör vilken klassning däcket får.

Bullernivå
Ljudnivån mäts utanför bilen och graderas enligt en skala med en, två eller tre vågor. En våg motsvarar lägsta ljudnivån och tre vågor högsta tillåtna ljudnivån. Dessutom anges ljudnivån som däcket ger upphov till i decibel.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Billigt papper kan ge stopp i toaletten

Ett bra toalettpapper ska hålla ihop, vara mjukt och lösas upp när det väl hamnar i avloppet. Testfaktas laboratorietest av nio vanliga fabrikat visar på stora skillnader, inte minst när det gäller upplösning där det billigaste tog tio gånger längre tid att lösas upp.

Laboratorietest

Sladdlös tappar sugen snabbt

Sladdlöst låter väl bekvämt, men det kan snabbt vara över. 

Testfaktas laboratorietest av sju batteridrivna dammsugare visar att en av dem inte klarar mer än sex minuters drift efter full laddning.

– Med den klarar man knappast dammsuga ett rum innan man måste avbryta, säger Albrecht Liskowsky ansvarig testledare på det tyska laboratoriet.

 

Laboratorietest

Billiga mascaran fixar fransarna lika bra som lyxmärket

När Testfakta laboratorietestade tio vattenfasta mascaror blev visserligen en av de dyraste produkterna, Lancôme Hypnôse, testvinnare men med knapp marginal till en av de billigaste.

 

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Rusta kaffebryggare Kitchen Gear

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas kaffebryggare Kitchen Gear. Rustas kaffebryggare har testats tillsammans med jämförbara bryggare från Braun och Coline. Kaffebryggaren från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.