Mer panering än fisk i fiskpinnen

Mer panering än fisk i fiskpinnen

Laboratorietest

Fiskpinnen består ofta av mer panering än fisk. Det avslöjar ett laboratorietest av åtta sorter som Testfakta har gjort.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 26 Apr, 2008
Läs senare

Fiskpinnen är en kär stamgäst vid svenskarnas matbord, vilket också rimmar bra med Livsmedelsverkets rekommendation om tre måltider med fisk i veckan. Men en nackdel med fiskpinnarna är paneringen.
– Ur det perspektivet är ju inte fiskpinnar någon bra variant av fisk. Det är ofta lite fiskkött i dem och sedan blir det i och med paneringen och tillagningen mycket fett. Då är det bättre att äta en större portion rent fiskkött, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Men, tillägger hon, om barn vägrar äta annan fisk kan ju fiskpinnarna vara det enda alternativet.

I februari köpte Testfakta in åtta vanliga sorters fiskpinnar från större livsmedelsbutiker i Stockholmsregionen. Paketen skickades till livsmedelslaboratoriet Eurofins i Lidköping och till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås för artbestämning, näringsanalys och vägning av fisk respektive panering.

Det blev ett grundligt bottennapp; alla testade fiskpinnar innehöll mer panering än fisk. Minst fisk, 42 procent, innehöll Findus torskfiskpinnar. Mest fisk, 49 procent, fanns det i City Gross Royal Arctic.

På Findus är man kritisk till testresultatet.
– Man kan inte mäta på det sättet. Det finns ingen vedertagen metod för att mäta det här. Resultatet beror helt på hur man tinar och skalar av paneringen. Frågan är också om man inte får en vätskevandring till paneringen när man tinar fisken inför mätningen, säger Inger C Larsson, utvecklings- och kvalitetsansvarig på Findus som menar att deras egen mätning, före panering, leder till en högre andel fisk.

På Sveriges Tekniska Forskningsinstitut håller man till viss del med, men säger samtidigt att värdena för de olika märkena är jämförbara.
– Jag tyckte att det var rätt anmärkningsvärt att de var så mycket panering i fiskpinnarna. Men vi misstänker ju att paneringen sugit åt sig vatten från fisken och att det delvis är därför som paneringen väger mer. Men det är lika för alla sorter i testet, säger Helena Lindman, testansvarig på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

En annan aspekt som undersöks i testet är skillnader i näringsvärde. Här är skillnaden stor. Findus Original är fetast, medan Willys fiskpinnar innehåller minst fett. Att Findus båda produkter är fetare än genomsnittet har dock en förklaring.
– Vi sprayar på fett, bra vegetabilisk olja, och när man sedan ska steka fiskpinnarna lägger man dem i pannan utan fett, säger Inger C Larsson på Findus.
    Mest fisk för pengarna får man om man köper fiskpinnar av märkena Royal Arctic, X-tra eller Euroshopper. Om man tänker fisk som fisk, vill säga. Pinnarna i testet innehåller allt från ospecificerat vitfiskkött och Alaska pollock till hackad sej och torsk.

Att torskbeståndet är hotat och omdebatterat har nog få konsumenter missat. Så hur är det med Findus och Euroshoppers torskfiskpinnar? I såväl Findus som ICA:s fiskpinnar av märket Euroshopper kommer torsken från Nordostatlanten, ett stort fångstområde som bland annat innefattar Barents hav och Kattegatt. I Kattegatt är torsken hotad, medan situationen ser bättre ut för Barents hav-torsken. Världsnaturfondens fiskguide ger dock Barents hav-torsken gult ljus, alltså mellan grönt och rött, eftersom det kan vara såväl hotad norsk kusttorsk som ohotad nord-arktisk torsk man får i nätet.

På Findus menar man att de två går att skilja åt.
– All vår torsk kommer från Barents hav. Vi kan garantera att det inte är den hotade norska kusttorsken utan endast nord-arktisk torsk, säger Inger C Larsson.

På Icas presstjänst kommenterar man så här: ”Torsken i fiskpinnarna är nord-arktisk torsk. Den norska kusttorsken lever bara i de norska fjordarna, går möjligtvis ut i fjordmynningarna för att hitta föda, men de stora trålarna som fiskar torsken går inte in i fjordarna.”

På Världsnaturfonden pekar man på det omöjliga med sådana garantier.
– Det är i dag inte möjligt att skilja på kusttorsken och den nord-arktiska torsken. Det pågår också mycket illegalt fiske även om det har minskat på senare tid. Men tillverkarna har ju lanserat torsken från Barents hav som ett alternativ till Östersjötorsken, så de vill såklart få det att framstå som att det är säkert, säger Marie von Zeipel, pressansvarig på Världsnaturfonden.

Flera av märkena i testet innehåller Alaska pollock, en fisksort som även den hotas av tjuvfiske. Världsnaturfonden ger den okej så länge den bär MSC-märket, miljömärkningen för fisk. Men av testets fyra fiskpinnesorter med Alaska pollock är det bara Findus som är MSC-märkt.

Fakta

*I den kemiska analysen maldes fiskpinnar från tre olika paket av varje sort ner till en massa som analyserades för sitt näringsinnehåll. En viktig del var att mäta hur mycket av pinnarnas energi som kommer från fett. Sett under en hel dag rekommenderar Livsmedelsverket att energiprocenten från fett inte överstiger 30 procent.

* Genom att analysera fiskens proteinmönster kan man fastställa vilken fiskart som pinnarna innehåller. Men eftersom proteinmönstret påverkas av uppvärmning i tillverkningsprocessen har laboratoriet inte kunnat artbestämma mer än tre av åtta fabrikat. För X-tra, Findus torskpinnar och Lidls Ocean Trader påvisades den deklarerade arten.

* Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har undersökt vikten på fiskpinnarnas olika beståndsdelar. För att mäta andelen fisk har SP separerat paneringen från fisken i tinat tillstånd och vägt de olika delarna. De redovisade värdena i tabellen är genomsnittliga värden för fiskpinnar från tre olika paket av varje fabrikat.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Tänk på städningen när du väljer golv

Dags att lägga nytt golv? Gå inte bara på utseendet - titta också på hur golvet ska skötas innan du bestämmer dig. Många golvfabrikanter förordar speciella rengöringsmedel som kan vara både dyra och dåliga för miljön.

Så tar du hand om dina äpplen

Äppelträden dignar av frukt, men hur gör man för att ta vara på allt? Här är tipsen om hur du håller äpplena fina och goda långt fram i vinter.

Laboratorietest

Säkraste cykelhjälmen till skolstarten

En cykelhjälm med rotationsskydd kan ge upp till fyra gånger bättre skydd mot hjärnskakning, visar Testfaktas test. Trots det säljs det fortfarande få sådana hjälmar till barn och ungdomar.

Laboratorietest

Apparaten som minskar matsvinnet – test av åtta modeller

En vakuumförpackare kan förlänga matens hållbarhet i både kylen och frysen. Men alla apparater är inte lika bra att jobba med, visar Testfaktas test.

Så ser du över ditt digitala arv

Mail, bilder och gamla statusuppdateringar. Frågetecken kring avlidna personers digitala efterlämningar blir allt vanligare vid bouppteckningar.
– Kommer inte de anhöriga överens kan det bli jättejobbigt, säger juristen Lisa Cahlman Friis.
Här är tipsen om hur du kan förbereda dig och underlätta för dem du lämnar.

Laboratorietest

Laddat för semester med bästa powerbanken

Batteritorsk i stugan eller på resan? Testfakta har tagit reda på vilka powerbanks som gör det lätt att hålla liv i mobil och surfplatta på semestern. Långt ifrån alla tillverkare håller vad de lovar. 

Stort sug efter begagnade mobiler

Är du trött på att ständigt köpa ny teknik, eller behöver du en mindre dyrbar telefon till barnen? Nu finns det många webbutiker som säljer begagnade smartphones. Men se upp – villkoren varierar mellan olika aktörer.

Högsäsong för kycklingbakterier i hettan

Grillar du kyckling i sommar? Det är högsäsong för den elaka magsjukebakterien campylobacter. Visserligen är förra årets rekordutbrott över men värmeböljan bidrar till att bakterien frodas i kycklingstallarna samtidigt som svensk kontroll kritiseras.

Laboratorietest

Lättklippt med bästa grensaxen

När lite kraftigare grenar behöver beskäras kommer grensaxen väl till pass. Grensaxens längre handtag och större skäryta ger hävstång och kapacitet även för tjockare grenar. Men Testfakta Researchs laboratorietest visar att det är stora skillnader mellan olika modeller.

Laboratorietest

Skärpa och ergonomi viktigt för en bra sekatör

Vare sig man vill fixa en blomsterbukett, befria prydnadsväxter från vissnade blomsterstjälkar eller klippa bort grenar så är sekatören ett uppskattat verktyg. Men det är stora skillnader på olika fabrikat, visar Testfakta Researchs omfattande laboratorietest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.