Sockerdiet kan förklara bidöd

Sockerdiet kan förklara bidöd

Om bina får behålla lite av sin honung som vinterföda klarar de att skydda sig bättre mot sjukdomar och bakterier, menar forskare. Foto: Shutterstock
Det är vanligt att bin får socker istället för honung att leva på under vintern. Inte ens KRAV kräver att bina ska få honung som vinterföda. Foto: Shutterstock

Socker som vinterföda åt bina istället för honung kan vara en orsak till bidöden, menar flera biodlare och forskare. Men som konsument är det svårt att hitta alternativ. Även KRAV godkänner socker i bikupan, bara det är kravsocker. – För bina är det precis lika illa, säger forskaren Tobias Olofsson.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 21 jul, 2016
Läs senare

Läs också: Forskare oense om socker som biföda

Honung och andra produkter från bin uppmärksammas allt mer för sina många hälsosamma egenskaper. Men samtidigt är bina hotade. Många samhällen drabbas av sjukdomar och bidöden är ett allvarligt miljöproblem i stora delar av världen.En bidragande orsak till problemen kan vara sättet som honungen produceras på. Det menar bland andra biodlaren Peter Schneider Vingesköld, aktuell med boken ”Handbok i naturlig Biodling”.

– Jag är övertygad om att bina får ett sämre skydd mot sjukdomar om man skördar all honung och ger dem socker på vintern. Och det är inte ens nödvändigt, bina producerar ett överskott så honungen räcker åt människor och bin, säger han.

Tobias Olofsson, doktor och forskare i medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet håller med. Han är en av forskarna bakom världsupptäckten att bin producerar en rad unika mjölksyrabakterier, som i kliniska studier bland annat visat sig kunna läka svåra sår hos djur och människor.

– Binas bakterier producerar mängder av antibiotikaliknande substanser. Det är deras naturliga skydd mot oönskade mikroorganismer och sjukdomar, och något vi sett kan göra stor nytta även för oss människor. Men när bina får äta bordssocker hela vintern kan inte dessa bakterier leva, och bina kan inte skydda sig själva.

På Jordbruksverket som ansvarar för bekämpning av bisjukdomar i Sverige är man bekant med kritiken. Men verket och anser att socker är säker föda, och har inga synpunkter på att bina matas med det på vintern.

Om man som konsument vill veta hur honungen man köper är producerad gör man klokast i att fråga biodlaren. Det finns en märkning, Demeter, som kräver honung som vinterföda. Krav godkänner däremot socker – så länge det är ekologiskt Krav-socker.

– Det struntar bina fullständigt i, för dem är det lika illa. Hade jag fått bestämma hade jag lagstadgat om att man inte får ge socker, säger Tobias Olofsson.

Enligt Kjell Sjödahl Svensson, tillförordnad vd på Krav är reglerna framtagna tillsammans med Krav-biodlarna. Och när reglerna sågs över 2014 kom inga uppgifter om att binas motståndskraft kunde försämras av socker fram, menar han.

– Däremot kom det fram att det inte går att klara vintern med enbart honung med vår långa vinterperiod.

Men varken Tobias Olofsson och Peter Schneider Vingesköld håller med.

– Jag är ju yrkesbiodlare och vet att det går, säger Peter Schneider Vingesköld.

– Jag hoppas att fler konsumenter blir upplysta om problemen och börjar ställa krav på biodlarna, säger Tobias Olofsson.

Sjuka honungsbin behandlas med honung

Efter upptäckten av binas mjölksyrabakterier startade Tobias Olofsson och en av de andra forskarna i teamet ett företag som odlar fram bakterierna de fann hos bina. En produkt som företaget nu säljer riktar sig till biodlare med sjuka bin. Ett pulver med binas egna bakterier blandas med honung och återförs till kupan, något som enligt Tobias Olofson gör att bina kan få tillbaka sin motståndskraft.

Taggar: honung - Krav - Bidöd

facebook Comments

Fler nyheter

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.