Skarpaste kockkniven skär inte hål i plånboken

Skarpaste kockkniven skär inte hål i plånboken

Ju mer pappersremsor skärs bort desto skarpare är kniven. Foto: Moritz Dornbusch
Dessa tio knivar testades. Foto: Rickard Kilström
Konturmätaren bedömer vinkeln och tjockleken av eggen. Foto: Moritz Dornbusch
Kan kniven böjas utan skada? Foto: Moritz Dornbusch
Testanordning för mätning av korrosion. Foto: Moritz Dornbusch
Falltest från 1,2 meters höjd. Foto: Moritz Dornbusch
Laboratorietest

En bra kockkniv i budgetklassen? Testfakta har låtit testa tio knivar där pristaket är 1000 kronor. Testet visar att många knivar håller hög kvalitet och att man kan få en riktigt bra kockkniv för några hundralappar. 

Laboratorietest
Testfakta Research / Peter Willebrand Publicerad: 11 Okt, 2021
Läs senare

Kockkniven är den ultimata symbolen för vårt ökade intresse för matlagning. Utbudet är enormt, liksom prisspannet.

Alla vet också vilken skillnad en bra och vass kniv gör när man exempel ska hacka och skära upp råvarorna till höstens köttgryta.  

Går det då att få en bra kockkniv utan att punga ut med flera tusen kronor, som de finaste märkena ofta kostar?

Testfakta Research har på uppdrag av den finländska tillverkaren Fiskars låtit testa tio knivar under 1000 kronor vid det oberoende tyska laboratoriet VPA Prüf- und Zertifizierungs GmbH i Remscheid. Testet följer standardprotokollet och man har bland annat testat skärpa, skärpa efter omslipning, böjfasthet och korrosion.

Stålets kvalitet och sammansättningen är mycket viktigt för ett knivblad. En hög kolhalt gör stålet hårdare, vilket också ger möjlighet till en skarpare slipning. Men en hög kolhalt kan också göra bladet sprödare och känsligare för rost.

Utmärkande för testvinnaren Fiskars Hard Edge är att kolhalten är lägst i testet. Anledningen till att bladet ändå gick att slipa skarpare än många andra knivar i testet är enligt Fiskars produktansvarige att man utvecklat en patenterad teknik som förstärker bladet vid knivseggen och håller skärpan längre. Fiskars hävdar att man på så sätt fått fram en kniv som i fråga om både skärpa och livslängd kan mäta sig med knivar där bladet tillverkas i ett betydligt dyrare stål.

[PDF]

Hard Edge är också den lättaste kniven, vilket gör att den kan kännas aningen sladdrig när man till exempel ska hacka grönsaker. Den ”skarpaste kniven i lådan” direkt från fabriken är annars Tefals, men eftersom den inte klarar omslipningen lika bra som Fiskars, Anders Petter och Ikea får den slutänden ett lägre betyg. Det ska understrykas att omslipningen utförts med samma enkla medel som de flesta vanliga konsumenter använder. Den är alltså inte utförd av en professionell knivslipare, med en våtsten som kan ställas i samma vinkel som knivbladet. Vid bedömningen av omslipningen har man därför lagt stor vikt vid hur länge den nya skärpan håller, och i den beräkningen ligger IKEA och Fiskars långt före konkurrenterna. IKEAs kniv är mycket skarp, men förlorar på en tjockare egg.

Överlag har det gått att få en bra skärpa i de flesta knivarna, även när skärpan var dålig från fabrik. Totalbetygen ligger också nära varandra. Den sämsta kniven i testet – Exxent – utmärkte sig redan från fabriken med en dålig skärpa och en grov egg. Dessutom uppvisade den sprickor i bladet efter korrosionsbadet där bladet doppades i en 60-gradig saltlösning under sex timmar.

I övriga testmoment, som böjfasthet och hållbarhet vid fall mot ett stenunderlag, fick samtliga knivar godkänt, med enstaka defekter för Mac och Wilfa. Knivarna som tillverkarna klassats som maskindisksäkra kördes i en diskmaskin i 50 cykler. Utseende eller funktion bör vara intakt efteråt, men testet visade att både Sabatiers och Tefals utseende påverkades starkt negativt.

En generell slutsats från testet är det går att hitta en bra kockkniv för några hundralappar, och genom att lära sig att slipa kniven på rätt sätt kan man upprätthålla både skärpa och lång livslängd.

”Känn på kniven när du köper den!”

Petter Sander driver Knivspecialisten i Gävle och har i 30 års tid slipat knivar professionellt för bland annat restauranger och storkök.

- Generellt kan man säga att du får vad du betalar för, men det går absolut att hitta bra kockknivar för under 1000 kronor. Kvalitetskontrollen är däremot kanske inte lika omfattande som för ett dyrare alternativ, vilket gör att samma typ av kniv hos till exempel Ikea kan ha väldigt skiftande kvalitet. Du kan få en jättebra kniv, men också en sämre. Undvik också lågprismarknader och bakluckeförsäljare, där hittar man de sämsta knivarna.

Men det finns också dyrare och kända varumärken som Petter Sander inte tycker lever upp till prisbilden. – Man kan väl säga att du som konsument får betala en hel del för deras marknadsföring.

Han får ofta frågor om vad man bör tänka på när man köper en ny kniv. – En bra kniv ska vara vass när du köper den. Jag brukar rekommendera folk att de själva ska känna på kniven först. Känns den vass, ligger den bra i handen? Det är ju ingen idé att köpa en kniv som sedan bara får ligga i lådan.

Ett bra underhåll förlänger knivens livslängd, understryker Petter Sandler. Även den vanlige konsumenten kan komma långt enkla medel. – Ett bryne med keramik eller diamant är bra att ha, men du kommer långt med de olika typer av rullor som finns på marknaden. Se bara till att tvätta ur dem mellan varven. Se också till att få med hela eggen när du använder dem. Och var tålmodig! Du behöver inte ta i så mycket, men det kanske kräver mer än 5-10 drag innan eggen blir vass, du kanske måste upp i 50-60 drag. Återigen: känn på kniven!

Fakta om testet

Det tyska laboratoriet VPA Prüf- und Zertifizierungs GmbH har på uppdrag av Testfakta testat tio rostfria kockknivar med en bladlängd på cirka 20 cm. Följande egenskaper har testats: 1. Knivens skärpa samt hållbarheten av skärpan (som ny samt efter en enklare omslipning). 2. Praktiska test (vid skärning av vanliga matvaror) 3. Stålkvalité och korrosionsmotstånd. 4. Hållbarhet mot slag och fall.

Skärpa och slitagetålighet
Knivens ursprungliga skärpa mättes genom att låta varje kniv under kontrollerade former skära tre gånger (tre skärcykler) genom en bunt med ett speciellt testpapper. Ju fler remsor som kniven totalt klarar att skära genom, desto skarpare är kniven.

Knivarnas slitagetålighet mättes genom att mäta hur djup knivarna lyckats skära igenom papphögen efter totalt sextio så kallade skärcykler. Därefter slipades knivarna på en enkel knivslip för konsumentbruk varefter skärpan mättes igen. (Delar av denna mätmetod återfinns i standarden EN ISO 8442-5:2004.)

Praktiska test
Knivarna användes för att skära i olika matvaror för att bedöma kraften som behövs, hur bra snittet blir, hur mycket matvaran pressas samman, hur mycket vätska som trycks ut samt hur mycket matvaran fastnar på kniven. De olika matvaror som testats var gräslök, övermogna tomater, kött, mjuk ost, hård ost, tjocka morötter och pumpa.

Stålkvalité och korrosionsmotstånd
Varje kniv spändes fast i en provrigg och kniven böjdes sedan med en kraft på 30 Newton under 10 sekunder i båda riktningarna efter varandra. Knivarna får inte uppvisa någon deformation på mer än 3º (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.)

  • Korrosionstest
    Knivbladen doppades upp och ner under sex timmar i en 60 grader varm saltlösning (1%). (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.) Därefter gjorde laboratoriet en visuell bedömning av hur knivarna klarat att stå emot rostangrepp.

  • Knivstålets hårdhet
    Laboratoriet mätte också hårdheten i stålet. Detta anges i tabellen men har inte ingått i betygsättningen.

Hållbarhet mot slag och fall
Knivarna släpptes fem gånger från 1,2 meters höjd mot ett cementgolv på följande sätt: med handtaget rakt ned, med knivryggen rakt ned, med knivens båda sidor nedåt. Varje kniv släpptes alltså totalt 20 gånger i marken. (Testmetoden beskrivs i standarden EN ISO 8442-1: 1998.)

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Testfaktas långtidstest av elcyklar

I flera års tid har Testfakta testat elcyklar i laboratorium. Nu tar vi steget till att testa hur elcyklarna faktiskt klarar sig när de används över längre tid. Det här är vårt långtidstest av elcyklar.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Test av tandborsthuvuden – originalet mot kopiorna

Hur bra står sig kopiorna mot originalet från Oral-B? Testfakta Research har testat och jämfört tio kompatibla borsthuvuden på den nordiska marknaden. Alla är mer eller mindre identiska till utseendet men testet visar på stora skillnader i kvalitet, känsla och prestanda.

Laboratorietest

Varierande kvalitet i fristående resårmadrasser

En fristående resårmadrass kan läggas direkt på golvet eller i en sängram. En flexibel lösning som ger ergonomi i nivå med en klassisk resårsäng. Men långt ifrån alla fabrikat håller måttet, och priset är ingen garanti för kvalitet visar Testfaktas laboratorietest av sju vanliga modeller.

Laboratorietest

Smakar det, så kostar det - även hunden behöver näringsriktig mat

Ett bra foder kan kosta upp till 13 000 kronor per år, men dyrast är inte nödvändigtvis bäst. Däremot bör man undvika de billigaste alternativen om man vill ha ett foder med bra näringsinnehåll – det visar Testfaktas test av åtta vanliga foder för mer seniora hundar.

Laboratorietest

Rusta Reflekt Nyans väggfärg

Rusta Reflekt Nyans väggfärg har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat sex apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Bästa kontinentalsängen i den lägre prisklassen

Med testerna redo i mobilen har sängkunderna oftast en klar åsikt om sitt sängköp.
— De yngre kunderna är speciellt medvetna om att sängköpet kan vara hemmets viktigaste, säger Agneta Winther som sålt sängar i över tio år.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.