Internet är rena rama himmelriket för bedragare, hälare och narkomaner som vill tjäna snabba pengar på andras bekostnad. Första kvartalet 2009 har antalet anmälda bedrägeribrott, där internet används, mer än fördubblats jämfört med i fjol, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt är mörkertalet stort, enligt Anders Ahlqvist, biträdande chef för IT-brottsektionen på Rikskriminalpolisen.
– Siffran är antagligen mycket högre. Den här statistiken är så pass ny att polisen inte riktigt lärt sig koda rätt, så att alla brott verkligen syns i statistiken, säger han.
– Dessutom har vi alla brott som inte anmäls eftersom den drabbade inte vill att det ska komma ut. Det handlar oftast om sexuella tjänster där man till exempel köpt så kallad cam sex och inte fått vad man betalat för.
Bedrägerier som däremot hamnar i statistiken är blufförsäljningen. Någon har lagt ut ett tv-spel eller en dator på sajter som Blocket eller Tradera för försäljning mot förskottsbetalning. Köparen sätter in pengar men ser aldrig skymten av själva varan. Oftast är namn och adress i annonsen falska men kontonumret stämmer. Eftersom polisen lätt kan spåra bedragaren via konto- och ip-nummer klaras brotten i många fall upp. Men eftersom brottslingen som regel inte har några ekonomiska tillgångar får den lurade nästan aldrig ut någon ersättning. Anders Ahlqvist berättar om ett färskt fall med en man som annonserade ut en alldeles ny X-box. I annonsen stod det att han bestämt sig för att åka till Thailand en längre tid och därför ville bli av med boxen. Många nappade på annonsen men ingen fick någon spelkonsol på posten.
– Han tjänade 50 000 kronor på en dag. Vi kunde snabbt spåra honom via ip-numret men när vi tog honom fanns det inte ett öre kvar. Han visade sig vara tung amfetaminist med gediget brottsregister. Det här blir bara ytterligare en dom i raden mot honom. Men de många drabbade lär aldrig få tillbaka några pengar, säger han.
Hur ska man komma då komma åt problemen? Enligt Anders Ahlqvist handlar det inte om tekniska lösningar och mer avancerade säkerhetssystem. Såväl internetbanker som de största annonssajterna är tillräckligt säkra om man använder dem rätt. Köp- och säljsajter erbjuder till exempel säkra betalsystem där man inte behöver oroa sig för att bli lurad. Nej, i stället är det vi köpare som måste bli mindre blåögda.
– Vi konsumenter måste sluta lägga ut våra kontonummer på internetforum eller sätta in pengar i förskott på ett vanligt konto. Det handlar om sunt förnuft. Man kan jämföra det med att ge 2 000 kronor till en person man träffar ute på gatan och som lovar att komma tillbaka med en vara. Vem skulle göra så?
Anders Ahlqvist vill också varna för en helt annan sak i sammanhanget. Skulle det vara så att en stulen vara säljs på nätet, och att varan till slut når köparen, kan även denne misstänkas för brott.
– Hittar du en alldeles ny X-box på nätet för halva priset bör du bli misstänksam. Skulle köpet gå igenom kan du bli misstänkt för brott mot hälerilagen, säger han.
Så skyddar du dig mot nätbedragare
- Fundera på om priset verkar rimligt? En alltför billig X-box eller dator kanske inte existerar eller är stulen. Om du tar emot en stulen vara riskerar du att själv bli misstänkt för brott mot hälerilagen.
- Använd helst annonssajternas egna och säkra betalsystem.
- Om du måste sätta in pengarna på ett vanligt kontonummer kontrollera att säljaren verkligen är den han utger sig för att vara. Sök på namn och adress på hitta.se eller eniro och jämför med telefonnumret i annonsen.
- Finns inte personen på nätet vänd dig till skattemyndigheten.
- Kontrollera så att kontonumrets clearingnummer stämmer med banken på den ort säljaren säger sig bo på. I många fall bor bedragaren på annan ort än vad som uppgetts i annonsen.
