Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Foto: Shutterstock

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 26 Nov, 2018
Läs senare

Läs också: PFAD kan försvinna efter regeringsbeslut

För att minska koldioxidutsläppen från fordonsindustrin är drivmedelsbolagen tvingade att öka andelen förnybara råvaror i sina produkter. På många tankstationer kan man i dag välja mellan vanlig diesel och biodiesel där andelen förnybart är högre. Men är det verkligen alltid bättre för miljön att tanka med biodiesel?

Testfaktas jämförelse av innehållet i drivmedelsbolagens olika dieselprodukter visar att det förnybara innehållet i många fall innehåller palmolja eller rester från palmoljeindustrin (PFAD) – en kritiserad industri som bidrar till att regnskog skövlas och leder till stora koldioxidutsläpp när man dikar ut nya våtmarker för palmoljeplantagen. Enligt vissa beräkningar kan bränsle med hög andel PFAD eller palmolja i slutändan leda till större koldioxidutsläpp än fossil diesel.

– Drivmedelsbolagen säljer in de här produkterna som mer hållbara, men berättar inte om avigsidorna. Frågan är om man inte skulle kunna dra dem inför marknadsdomstolen, säger Martin Prieto Beaulieu, talesperson för föreningen Gröna bilister.

De uppgifter som Testfakta har fått in från bolagen visar att andelen PFAD och palmolja varierar i de olika produkterna – från 77 procent PFAD av det förnybara innehållet i ST1:s Renewable Diesel ned till 14 procent i Cirkle K:s Miles Diesel Bio och inget alls i Preems produkter. ST1 Diesel och Shell Citydiesel har både PFAD och palmolja.

[PDF]

Enligt Erica Samuelsson, informationschef på ST1, skulle det vara svårt att uppfylla kraven på minskade utsläpp utan att använda dessa råvaror. Efterfrågan av biokomponenter är helt enkelt större än tillgången.

– All palmolja vi använder är dessutom certifierad och går att spåras till plantagen. Arbetet pågår för att göra även PFAD spårbart till plantagen, säger hon.

Magnus Nilsson, tidigare talesperson för trafikfrågor på Naturskyddsföreningen och numera fristående miljökonsult, kan förstå att drivmedelsbolagen har svårt att hitta bra alternativa råvaror till sin biodiesel. Men han menar att det i längden inte är försvarbart att använda palmolja och PFAD, även om den kommer från en certifierad odling.

– Problemet är att den palmolja drivmedelsbolagen nu köper upp, odlas på marker som tidigare nyttjats för palmolja till livsmedelsindustrin. Men livsmedelsindustrin vill fortfarande ha palmolja och för att tillgodose deras behov måste nya arealer odlingsmark dikas ut, vilket leder till stora koldioxidutsläpp. Det kallas för indirekt markanvändningspåverkan, säger han.

Hur ska man då tänka som vanlig bilist? Enligt Martin Prieto Beaulieu på Gröna Bilister är det inte en helt lätt fråga.

– Biodiesel på svensk tallolja är så klart ett bättre alternativ än biodiesel gjord på palmolja eller PFAD från Indonesien. Men vi måste inse att biodiesel inte är hela lösningen eftersom råvarorna inte räcker till. Vi behöver dels komplettera med andra drivmedel som biogas och el, och dels minska bränslebehovet i stort genom att effektivisera hela transportsektorn, säger han.

Kan det vara bättre att köra på fossil diesel än diesel som innehåller PFAD eller palmolja?

– Det är svårt att säga vad som är bäst för klimat och miljö – eller snarare vad som är minst dåligt. Men som palmoljeindustrin ser ut i dag är PFAD och palmolja inte hållbara råvaror. Därför skulle jag välja bort diesel med PFAD eller palmolja för att visa drivmedelsbolagen att vi konsumenter inte accepterar det.

Fakta om jämförelsen

Testfakta har jämfört innehållet i förnybar diesel hos de största drivmedelsbolagen.  All information om andelen PFAD och palmolja kommer från företagen själva och vi har bett om innehållet i dieselprodukter som företagen marknadsför till vanliga dieselbilsägare. Vi har valt att inte redovisa dieselpriserna i eftersom dessa kan skilja sig lokalt och över tid.

Fakta om reduktionsplikten

Reduktionsplikten infördes under den förra regeringen för att främja användningen av biodrivmedel. Alla drivmedelsleverantörer behöver minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med 40 procent fram till 2030.

Fakta om palmolja

* Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen. Palmolja kan användas både som livsmedel och som råvara för bränslen. De största exportörerna av palmolja är Indonesien och Malaysia.
* Som råvara är palmolja extremt produktiv. På bara ett hektar kan man producera enorma mängder palmolja. Exempelvis raps kräver helt andra arealer för samma mängd energi.  
* Problemet är att efterfrågan överstiger tillgången vilket leder till att nya våtmarker dikas ut med stora koldioxidutsläpp som följd. Dessutom hotas ekosystemen och olika djur- och växtarter när regnskogen skövlas. * För att palmolja ska få användas i drivmedel inom EU och Sverige måste den vara certifierad och spårbar. 

Fakta om PFAD

* PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) är en restprodukt från palmoljeindustrin som kan användas i bränsle.
* Eftersom PFAD är klassat som restprodukt har man hittills inte behövt räkna in koldioxidutsläpp från själva odlingen, vilket gjort råvaran väldigt attraktiv att använda. Dessutom har det inte funnits samma spårbarhetskrav som för palmolja.
* PFAD har skattemässigt klassats som avfall och därför fått skattelättnader vilket gjort den billig för industrin att använda.
* Regeringen har beslutat om en omklassificering av PFAD från restprodukt till biprodukt. Det innebär i praktiken att råvaran får samma spårbarhetskrav som palmolja och att den blir mindre ekonomiskt fördelaktig att använda. Beslutet börjar gälla från och med 1 juli 2019.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa ramsängen under 7000 kronor

Vilken är den bästa ramsängen? Och vad är det som skiljer storsäljarna åt? Testfakta Research har testat tio av de största sängtillverkarnas ramsängar – och det är stora skillnader mellan sängarna.

Laboratorietest

Stora skillnader i test av vinterskor för barn

Ingen gillar att ha blöta och kalla fötter. Men vilken vintersko håller barnens fötter torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat.

Laboratorietest

Strid på kniven om vilken som är bäst i test

Det finns en vinnare men inga förlorare. Billiga som dyrare knivar klarade alla laboratoriets tuffa tester – även om några gjorde det med större marginal än andra. Vilken du väljer är mycket en smaksak visar Testfaktas test. 

Bästa kartongen till flytten

Dags att flytta? Tänk på att skaffa bra flyttkartonger. Testfaktas test av åtta märken visar på stora skillnader i hållbarhet och ergonomi. En flytt är tillräckligt ansträngande för att inte låta humöret sänkas av dåliga kartonger. Testfakta har jämfört åtta olika varianter. Vi har testat hur stabila och hållbara de är och hur enkla lådorna är att använda. 

Laboratorietest

Test av sju kylboxar till sommarens bilresa

En kylbox som kopplas till bilens cigarettuttag håller picknicken kall under bilresan. Men alla boxar fungerar inte lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Cykelhållare håller inte måttet

Bara en av cykelhållarna i Testfaktas test klarar en krock i 30km/h. Och en kurva i hög hastighet är tillräckligt för att tre av hållarna med cyklar på ska släppa taget om bilens dragkrok.

Laboratorietest

Bästa handgräsklipparen är ett riktigt klipp

Den klassiska handjagaren gör klippningen till en motionsrunda och använder ingen annan energi än din egen. Testfakta har jämfört sju modeller.  

Prylarna som håller växterna vid liv när du är borta

Semester men ingen som vattnar blommorna? Testfakta har långtidstestat olika system för självbevattning av krukväxter.

 

Laboratorietest

Här är bästa och sämsta borrskruvdragaren

Det är högsäsong för hemmafixare. Men se till att välja rätt skruvdragare till sommarprojektet. Flera modeller klarar inte tjockare skruv, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Så bra är de billigaste elcyklarna

Hälften av cyklarna går för snabbt och vissa har riktigt dåliga köregenskaper. Men det finns ändå ett par prisvärda alternativ, visar Testfaktas test av billigare elcyklar under 12 000 kronor.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.