Allt svårare hitta rätt storlek

Allt svårare hitta rätt storlek

En svensk 38 är en italiensk 44. EU laddar för ett nytt och gemensamt storlekssystem. Men de stora länderna bromsar.

Testfakta Publicerad: 11 Okt, 2010
Läs senare

Fel på storleken eller några plågsamma extra kilon som smugit sig in i midjemåttet? Många vittnar om storleksförvirring i provhyttens kalla ljus. Förklaringen är inte bara att vi svenskar blivit både tyngre och längre, vilket bland annat gjort att medium för damer på några år gått från 38-40 till 40-42.  
Storlekarna varierar också allt mer i takt med klädhandeln internationaliserats och allt fler köper kläder över nätet.
En tillverkare måste leverera samma klädmodell till fler marknader än tidigare, där kroppskonstitutionerna ser olika ut. Enligt europeiska standardmätningar är exempelvis italienarna mindre än svenskarna, medan svenska kvinnor har lite större stuss än sina franska systrar. 
Många som shoppar kläder på utlandsresan vet också hur svårt det kan vara att översätta storleken till svensk standard. Det beror inte bara på att vi är större än till exempel italienarna. Även måttstandarden ser olika ut.

– I Italien får man exempelvis gå upp sex storlekar, till en 44, om man söker en svensk 38, säger Maria Karlsson, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute.
Men storlekar kan också variera kraftigt på samma marknad. Förra året gjordes en samnordisk undersökning bland konsumentmyndigheterna som bland annat visade att vissa byxor som märkta i large kunde vara mindre än andra byxor som var märkta med small.
Generellt var variationerna större bland kvinnokläder än kläder för män. Även ungdomskläder visade stora variationer, i till exempel butiker som sålde vuxenkläder var även ungdomskläderna ofta större.
Inom EU arbetar standardiseringsorganisationen CEN sedan flera år tillbaka på en gemensam klädmärkning. Men arbetet har gått trögt. En anledning är att de stora medlemsländernas måttsystem skiljer sig åt, och det ligger ett inbyggt motstånd i att gå över till ett nytt.
– Det har bland annat funnits ett motstånd hos britterna att gå över till det centimetersystem som är grunden i det nya storlekssystemet. Men i takt med att allt fler till exempel köper kläder över nätet blir det viktigare med ett enhetligt system, säger Maria Karlsson som även är en av Sveriges representanter i gruppen som ska försöka enas om en ny måttstandard.

Det nya systemet tar hänsyn till fler parametrar än tidigare, vilket också betyder att det kan förekomma fler varianter av ett plagg i butiken.
– Ett så kallat piktogram som visar en människokropp ska hjälpa konsumenterna att bättre läsa av hur ett visst kläddplagg passar just deras kropp. Du ska helt enkelt få fram en bättre passningsförmåga, säger Maria Karlsson.
Storlekssystemet bygger på fyra punkter som översätter kroppsmått till standardiserade mått. Tre av fyra punkter har EU-länderna enats om. Den fjärde punkten, som handlar om att översätta storlekskoder till vardagliga storleksbenämningar, är svårlöst.

– Än så länge har man inte kunnat enas om piktogrammet till exempel ska vara kopplad till prislappen eller sitta på vägg där kunden själv kan göra jämförelser.

Det finns också miljöaspekter med ett träffsäkrare storlekssystem. Spillet av modeller som bokstavligen inte håller måttet blir mindre. Även returerna väntas bli färre.

– I England skickar postorderföretagen beställda plagg i två storlekar. Konsumenten returnerar ett av dem. Förhoppningsvis kan det här minska transporterna, säger Maria Karlsson.

Hon har svårt att bedöma när det nya storlekssystemet kan lanseras. Ett nytt möte är planerat till nästa vår.

Räkna alltså med att dröjer några år till innan vi har ett EU-anpassat storlekssystem. Men även om länderna har svårt att enas så pågår redan ett slags standardisering som drivs fram av klädjättarna själva. Åke Weyler var tidigare vd för Textilimportörerna och jobbar i dag som konsult med bland annat inriktning på internationella handelsfrågor.

– Det här påverkar i första hand tillverkare av specialkläder och mindre återförsäljare. De flesta stora klädkedjor som H&M har i praktiken redan gått över till en standard med sin S-,M- och L-märkning, som är gemensam för deras marknader, säger han.
Under tiden rekommenderar han det säkraste sättet att testa storleken.

– Det är alltid bäst att prova.

Svårt även med skostorlekar

Svenskarna må ha blivit tjockare, men fötterna har inte blivit så mycket större. Ändå upplever många samma problem med skostorlekar som med klädstorlekar: de tidigare storlekarna gäller inte längre. Den som tidigare hade 44 får nu köpa en 46.

– Det är av samma orsak som på klädmarknaden. Den har internationaliserats, säger Reidun Löwendahl, projektledare på SIS.

Men till skillnad från klädmarknaden pågår inget samarbete för att skapa en ny storleksstandard för skor.

– Nej, när det gäller skor drivs frågan av tillverkarna själva. Särskilt de kinesiska tillverkarna vill hitta en modell som fungerar för hela världen, inte minst för att allt fler skor tillverkas i just Kina. Rent generellt kan man säga att deras skor varit lite smalare än tidigare. 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Te i påse – stora skillnader i kvalitet och pris

Svart te har högre koffeinhalt än många andra teer, och den uppiggande effekten är en av anledningarna till att det gör sig extra bra på morgonen. Men se till att välja rätt – det är stor skillnad på både smak och kvalitet, och priset varierar enormt.

Laboratorietest

Bästa bindan innehåller också mycket förnybart material

Tunn, torr och läckagefri ­är målet när tillverkarna utvecklar bindor. Men det är stora skillnader i prestanda mellan olika fabrikat visar Testfaktas stora laboratorietest av sanitetsbindor på den svenska marknaden. Flera av bindorna innehåller också stora mängder fossilbaserat material, trots att alternativ finns.

Håll dig på fötterna i vinter

När trottoarer och vägbanor täcks av hård snö och is ökar risken markant för att ramla olyckligt och skada sig. Med halkskydd på skorna i form av broddar minskar risken för att falla på en isfläck. Vi testar åtta broddar för användning i stadsmiljö och korar en vinnare som ger bäst fäste i is och snö.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.