Internet – en
värld av möjligheter. Men också en plats där du utsätts för allt mer reklam. De
flesta som surfat runt på sajter har säkert märkt att avsändaren bakom
reklambudskapen verkar veta vem man är. Män i medelåldern får till exempel
oftare reklam för medel mot håravfall än unga flickor.
Och det finns en anledning till det. Du kartläggs medan du surfar eller besöker
sociala medier som Facebook – där du kanske också fyllt i en hel del personliga
uppgifter om dig själv. Om tittar till exempel tittar på ett Youtube-klipp om
bilar, och sedan går in på Aftonbladet, kommer du att se reklambanners från
biltillverkare.
Företagen gillar
vad som kallas beteendestyrd annonsering. Men det har samtidigt blivit ett huvudbry för de berörda
myndigheterna eftersom människors vanor registreras. Konsumentverket inledde i
höstas en kartläggning av internetreklam tillsammans med de övriga nordiska
konsumentverken.
– Arbetet är i
full gång och tanken är att det ska utmynna i en nordisk ståndpunkt, ett
komplement till lagstiftningen, säger Cecilia Norlander, jurist på
Konsumentverket.
Rent tekniskt
kartlägger företagen internetvanorna med hjälp av så kallade
tredjepartscookies. Dessa cookies lagras på din hårddisk och registrerar allt
du gör. Sedan används de av annonsföretagen för att rikta reklamen mot just
dig. Cookies är inget nytt och funktionen går att stänga av, men det är inte
särskilt lättåtkomligt för den vanlige internetkonsumenten.
Det amerikanska konsumentverket Federal Trade Commission (FTC) pressar just nu
webbläsarna Chrome och Firefox till att införa funktionen direkt i webbläsaren.
– Om du frågar
en privatperson hur man blockerar trejdepartcookies, är det ju ingen som fattar
vad du pratar om. FTC vill göra funktionen mer lättillgänglig, och införa en
”spåra mig inte”-knapps, säger Per Lövgren, kommunikationsansvarig på
Datainspektionen.
Den
beteendestyrda annonseringen är anledningen till att Facebook värderas så högt
rent ekonomiskt. För företagen är uppgifterna om din vanor, som bland annat
speglas i dina statusuppdateringar, attraktiva eftersom de kan kopplas till din
person. Men det finns även annan typ av reklam på Facebook. En typ som de
flesta av oss inte ser som reklam, men som är mycket effektiv – och
billig. Enligt Cecilia Norlander är det en företeelse som tas upp i
Konsumentverkets karläggning.
– Om en person
exempelvis klickar ”gilla” på H&M:s Facebooksida, så ser väldigt många
personer det sedan i loggen. Om ytterligare personer också klickar så ser ännu
fler, och så fortsätter det, säger hon.
Cecilia
Norlander medger att det är ett smart sätt, men menar att det kan handla om så
kallad obeställd reklam. Och i så fall strider det mot lagstiftningen, som
säger att mottagaren måste samtycka till att få reklam på det här sättet.
– Om vi i
den här kartläggningen skulle komma fram till att det är så, är lagstiftningen
tillämplig. Det skulle innebära att användarna måste ge sitt samtycke till den
här typen av reklam. Men det är också en fråga om yttrandefrihet. En
privatperson har ju rätt att starta vilken sida hon vill, men om företaget
ligger bakom är det en annan femma.
Teknikutvecklingen
på nätet ligger ofta före lagstiftarna. Samtidigt som FTC och Konsumentverket
tittar på dessa frågor dyker det hela tiden upp nya typer av cookies, som är
mycket svårare att radera.
– Det känns
ibland som att man är två steg bakom, lagstiftningen hinner inte med
utvecklingen. Det är därför vi hela tiden försöker hänga med i utvecklingen av
sociala medier och har inlett den här kartläggningen; vad skulle kunna bli ett
problem i framtiden?