Knappt är semestern över innan det är dags att boka höstens och vinterns resor. Att betala biljetter och hotell med kort är det vanligaste. Men vilket typ av kort du använder kan vara viktigare än du tror:

– Betalar du med kreditkort faller köpet under Konsumentkreditlagen. Det innebär att om du kan bevisa att du inte fått den vara eller tjänst du betalat för så kan du med stöd av lagen begära att få pengarna tillbaka av kortföretaget säger Fredrik Nordquist.

Men det gäller bara om du handlar på kredit på kortet och betalar t ex via faktura i slutet av månaden. Är kortet ett debetkort – där köpesumman dras direkt från ditt konto – så gäller inte lagen. Då är det upp till din bank och vilket avtal banken i sin tur har med kortföretaget. Men det finns ingen lag som håller rättsligt vid en tvist.

– Det kan vara svårt att skilja de här korten åt. Alla kort har ju kortföretagens symboler på sig och korttyperna kallas lite olika. Men det som gör ett kreditkort till ett kreditkort är just att du betalar i efterskott till en kreditgivare, säger Fredrik Nordquist.

Om du handlar med kreditkort har kreditkortsföretaget ett solidariskt ansvar med säljaren om du t ex inte får det du betalat för. Med det menas att du som kund lika gärna kan kräva rättning av kreditkortsföretaget om det är svårt att ha få kontakt med företaget du handlat av.

Men det behöver inte handla om något så drastiskt som en konkurs för att det ska bli fel. Om hotellet eller biluthyrningsfirman debiterar ditt kort för saker du aldrig köpt eller skador du aldrig orsakat så kan det också bli lättare att få tillbaka pengarna om du använt ett kreditkort.

– Det är inte säkert att du får rätt – men du hamnar helt klart i ett bättre läge om du handlat med ett kreditkort, menar Fredrik Nordquist.

Det gjorde Anna Lidskog när hon bokade hyrbil i Italien i januari förra året. Väl hemma råkade hon få syn på att hyrbilsfirman debiterat hennes kort med ytterligare ett belopp utan att ha skickat någon extra räkning. Att få klarhet via hyrbilsbolaget var svårt. Det skulle handla om en skada men någon specifikation kom inte.

Annas kortföretag hjälpte henne att reklamera kortköpet och frös räkningen tills vidare:

– Sen gick allt väldigt fort. Plötsligt var kreditkorts-räkningen korrigerad och bilfirman bad till och med om ursäkt för att det blivit fel.

I Annas fall flyttade banken fram förfallodagen på hennes kreditkorts-räkning tills feldebiteringen var utredd.  Om det var ett debetkort hon betalat med, hade hon däremot fått ligga ute med pengarna tills felet blivit uppklarat.

Fredrik Nordquist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå använder både debetkort och kreditkort under sina resor:

– Resa, hotell och mat betalar jag med kreditkort. Däremot tar jag ut kontanter med debetkortet. Det blir billigare så.