Löparskorna som är bäst i test

Löparskorna som är bäst i test

Laboratorietest

Ett högre pris är ingen garanti för en bättre löparsko. Det visar Testfaktas stora laboratorietest av tio vanliga dammodeller.

Laboratorietest
Martina Frisk Publicerad: 12 Apr, 2008
Läs senare

Våren är joggarnas årstid. Vare sig man laddar inför Vårruset, Göteborgsvarvet eller Stockholm Marathon är det viktigt med bra skor. För att hitta dem räcker det inte att titta på prislappen – först av allt måste du lära känna dina fötter.

Det är inte så flummigt som det låter. Flera specialiserade löparbutiker analyserar din fottyp och filmar dig när du springer på löpband. Det avslöjar bland annat om foten lutar inåt (pronation), vilket är vanligast, eller utåt (supinering).

– Det viktigaste av allt är att veta lite om sina egna fötter. Är de plana eller välvda? Supinerar eller pronerar du? Om man pronerar är det viktigt med stabilisering. Har man en bra stabilitet av naturen är det viktigare med stötdämpning, säger testledare professor Ewald Hennig, en av världens främsta specialister på löparskor och löpningens påverkan på fot och leder.

Tio vanliga joggingskor för damer i prisklassen 1 000 till 2 000 kronor har testats på det biomekaniska laboratoriet vid Essens Universitet i Tyskland.

18 kvinnliga löpare fick provspringa alla modeller i laboratoriemiljö. Där testades skornas stötdämpande och stabiliserande förmåga, två av skons viktigaste egenskaper. Sedan fick 20 löpare säga sitt om de olika skornas passform och komfort.

– Testet visar att det inte finns något tydligt samband mellan pris och kvalitet. Alla tillverkare som är med i testet vet hur man gör en bra sko. Men ofta går utvecklingen så snabbt, en ny modell ska lanseras och tillverkaren har inte tid att testa tillräckligt utförligt. Och en liten förändring i designen kan påverka hela skon, säger Ewald Hennig.

Testets segrare är Nikes Air Vomero +2, som ligger i topp vad gäller stötdämpning och som även fick bra betyg i momenten stabilitet, passform och komfort. Sämst klarade sig Reeboks Road Plus KFS, som fick en tvåa för stabilitet och en trea för stötdämpning. Mest prisvärd är Brooks Glycerin 6 som kostar cirka 1 100 kronor.

Ewald Hennig vill slå hål på myten om att professionella löpare behöver bättre skor än nybörjare. Tvärtom, menar han. Skaderisken är mindre för de muskulösare, starkare proffsen än för de vingligare gröngölingarna.

Att skorna stabiliserar vid snedtramp och dämpar stöten när foten trycker ner i marken är viktigt för att undvika skador. Enligt professor Ewald Hennig är överpronering det fotfel som orsakar flest skador. Men även joggarens rutiner spelar in.
– Det finns flera orsaker till varför joggare skadar sig. Den vanligaste är att man plötsligt ökar distansen mycket. Den andra är att man inte förbereder sig tillräckligt inför joggingturen, till exempel med stretching. Den tredje är att du inte har rätt sko, säger Ewald Hennig.

Men även om man har en sko som passar kan justeringar, i form av ett inlägg, behövas. Sådana inlägg får man vanligtvis bekosta själv. Om man har allvarligare problem kan man i vissa fall få en remiss av sin husläkare till en ortopedklinik. Men här bestämmer varje landsting vilka regler som gäller.

Priset på ett inlägg varierar. Men ofta ligger det över tusenlappen. Dock håller de ofta längre än vad skorna gör.

Hur ofta ska man köpa nya joggingskor?
– Normalt sett kan man springa 1 000 kilometer. I dag innehåller sulan inte bara gummi utan även andra material, så sulan blir inte dålig av sig själv i lika stor utsträckning längre utan främst är det distans och vikt som avgör slitage på skon, säger Ewald Hennig.

Fakta

I testet har 18 kvinnliga löpare med en medelvikt på 64 kg och skostorlek 39-40 provsprungit och bedömt alla modeller.

De flesta som springer pronerar (springer med foten lutandes inåt). En av de viktigaste sakerna för en bra sko är att stabilisera och försöka neutralisera pronationen och därigenom minska risken för att man trampar snett. För att testa skornas stabiliserande förmåga fästs ett elektroniskt mätinstrument i skons baksida och på vaden. Instrumentet registrerar hur bra skon är på att reducera fotens pronation direkt efter nedslaget.

För att minska påfrestningen på knän och benhinnor är det viktigt att skon dämpar den kraft som uppstår mellan foten och underlaget. Den största delen av skons dämpning ligger i den bakre delen av skon (under hälen) men även den främre delen är utformad på ett sätt som dämpar påfrestningarna. Skornas stötdämpande förmåga testas genom att ett elektroniskt mätinstrument fästs på vaden samtidigt som en metallplatta under skon mäter hur hårt trycket på skon är. Instrumentet registrerar hur bra skon är på att dämpa stötkraften vid nedslaget.

Passform och komfort är viktiga för skons funktion. För att bedöma skornas passform och komfort har 20 försökspersoner gjort en individuell utvärdering av varje modell i testet. Utvärderingen gjordes både i stillastående och under löpning.

Laboratoriet har betygsatt testresultaten för de olika delmomenten i testet. Testfakta har viktat samman delresultaten till ett totalbetyg där respektive delmoment fått följande vikt: stabilitet 35%, stötdämpning 35%, passform 15% och komfort 15%.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Gröt och välling för barn kan innehålla för mycket tungmetaller

Flera gröt- och vällingprodukter innehåller för mycket tungmetaller, visar Testfaktas analys. Resultaten är ändå bättre än för fyra år sedan. 

Välj rätt molntjänst för semesterbilderna

Är telefonen smockfull med bilder från semestern? Se till att spara dem på ett säkert och smidigt sätt. Testfakta har jämfört sex olika molnlagringstjänster.

Laboratorietest

Bästa termosen för höstens utflykter

Slagtåliga, håller värmen bra och läcker inte. Ståltermosarna gör verkligen skäl för namnet. Men med användarvänligheten är det lite si och så. Det visar Testfaktas test. 

Laboratorietest

Bästa och sämsta kaffet längs vägarna

En kaffe eller två längs vägen kan vara ett måste för att klara semesterns långa bilresor. Men var smakar kaffet bäst? Och var får du mest koffein? Testfakta har svaret.

Laboratorietest

Klen klippkraft med batteridrivna grästrimmers

Med batteridrift går det inte att trimma gräskanterna särskilt länge – 10 minuter i sämsta fall. Testfakta har testat sju grästrimmers för att se vilken som klarar jobbet bäst. 

Håll trädgården grön trots vattenbrist

Vattenbrist hotar stora delar av landet och flera kommuner har redan infört bevattningsförbud. Testfakta ger de bästa tipsen hur du håller trädgården grön samtidigt som du sparar på dricksvattnet.

Laboratorietest

Alkomätare ger grönt ljus trots rattfylla

Har du tänkt skaffa en alkomätare inför midsommar? Då bör du läsa Testfaktas test först. Hela åtta av tretton produkter riskerar att ge bilföraren grönt ljus trots att hon eller han är för onykter för att köra.  

Jättarna dominerar när sex tjänster för musikstreaming granskas

Vinylskivorna är sålda sedan flera år tillbaka. CD-skivorna ligger nedpackade i lådor på vindsförrådet. Det är 2017 och musiktjänsterna regerar i mobilernas tidevarv. Testfakta har jämfört sex tjänster för onlinemusik i mobil och på dator. 

Laboratorietest

Ett bra cykellås bästa skyddet mot tjuven

Sommaren är högsäsong för cykelstölder och det är dags att skaffa ett bra lås till din tvåhjuling. Testfakta har testat 15 cykellås – kolla vilket som blev bäst. 

Laboratorietest

Cancerämnen i bröstmjölksersättningar på väg ner

I mars kom larmet om farliga ämnen i bröstmjölksersättningar. Men Testfaktas analys av tre fabrikat visar på betydligt lägre halter än vad som tidigare nämnts. Och de ligger alla under kommande gränsvärden. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.