Ny däckmärkning får kritik

Ny däckmärkning får kritik

Nu lanseras ett nytt märkningssystem inom EU som ska hjälpa konsumenterna att välja miljövänligare och säkrare däck. Men märkningen får kritik för att inte passa vårt nordiska klimat.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 1 Nov, 2012
Läs senare

Den 1 november infördes ett nytt märkningssystem för bildäck inom Europa.  På samma sätt som vitvaror delas in i olika energiklasser graderas däcken utifrån hur energieffektiva de här, hur bra de presterar på vått underlag samt hur mycket buller de ger ifrån sig.

– Tanken är att få fokus på bränsleanvändningen när det gäller bil- buss- och lastbilstrafiken. Samtidigt blir det här en bra hjälp för konsumenterna som får en objektiv information om hur väl ett visst däck presterar i jämförelse med andra, säger Anders Hallberg på Energimyndigheten, tillsynsmyndighet för den nya däckmärkningen.  

Däckens energieffektivitet klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Bedömningen bygger på tester av däckens rullmotstånd – ju mindre rullmotstånd desto mindre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Den enskilde bilägaren kan alltså både spara miljö och pengar genom att välja rätt däck.  

– Vi räknar med att man kan spara upp till fem procent i bensinkostnader genom att välja A-klassade däck jämfört med G-klassade. Men det är möjligt att det handlar om ännu mer, säger Anders Hallberg. 

Även däckets grepp på vått underlag graderas från A till G. Här räknar man med att en bil med enbart A-klassade däck kan få upp till 30 procents kortare bromssträcka än en bil med G-klassade däck. Bullernivån bedöms enligt en skala med en, två och tre vågor, där en våg motsvarar lägst ljudnivå.

En förhoppning med den nya märkningen är att den ska få tillverkarna att göra bättre däck. Ett bildäck är alltid en kompromiss där miljö och säkerhet står i ett slags motsatsförhållande till varandra. Hög friktion ger till exempel bra väglag, men större bränsleförbrukning.
– Vi hoppas att märkningen ska driva på den tekniska utvecklingen på samma sätt som den gjort i vitvarubranschen. Redan i dag finns däcktillverkare som säger att de har däck med både A i väggrepp på vått underlag och energieffektivitet, men det handlar om konceptdäck som fortfarande är på experimentstadiet, säger Anders Hallberg.    

Inom däckbranschen är man positiva till den nya märkningen, enligt Anders Hallberg. Men alla är inte lika nöjda. Enligt Motormännens Riksförbund är det bra att energiförbrukningen lyfts fram. Men organisationen tycker att märkningen är förvirrande och att det är för lite fokus på säkerheten. Risken är att konsumenter förblindas av ett däck är tystgående och miljövänligt och glömmer bort trafiksäkerheten, anser man.

Ett annat problem är att nordiska vinterdäck bedöms på samma sätt som de europeiska trots att de är specialutvecklade för nordiska väderleksförhållanden. Dubbdäck finns inte med alls i systemet.
– Det är inte bra om folk köper europeiska vinterdäck för att de får bra omdömen i märkningen i stället för nordiska vinterdäck eller dubbdäck som vi vet är mycket trafiksäkrare på halt väglag, säger Milos Kosijer, tekniker på Motormännen. 
– Märkningen ger bra information om energiförbrukningen, men jag råder konsumenter att fortsätta läsa motortidningarnas däcktester. Det gäller särskilt när man ska köpa nya vinterdäck.

På Energimyndigheten är man medvetna om bristerna, och säger att man hoppas kunna komplettera med en särskild nordisk märkning för is och snö.
– Så fort vi har hittat metoder för hur testet ska gå till kommer vi att föreslå en sådan komplettering. Fram till dess måste konsumenter hitta kompletterande information om vinterdäck på annat håll, säger Anders Hallberg.

Men det är inte bara innehållet i märkningen som har fått kritik, utan även testmetoderna. Daniel Bott, testledare för det tyska testinstitutet Adac:s däcktester som publiceras i konsumentmagasin över hela Europa, är mycket skeptisk. Enligt honom kan däck prestera olika beroende på de yttre förhållandena som testet sker under.
– Även om EU har gett en vägledning om vilka testbanor tillverkarna måste använda, så är reglerna tillräckligt vaga för att producenter som ligger på gränsen mellan två betyg medvetet kan välja vissa banor för att på så sätt få bättre poäng än de skulle ha fått på andra banor, säger han till den danska konsumentsajten Taenk.    

Anders Hallberg på Energimyndigheten har inte hört talas om kritiken, men håller med om att det kan finnas en viss mätosäkerhet i testmetoden.

– Visar det sig att det finns kryphål så får man täppa till det och definiera hårdare hur provningarna ska gå till. Det kommer också finnas en marknadskontroll där vi begär in underlag från tillverkarna. Och finns det misstankar om att något inte är som det ska så kan vi även göra egna tester av enskilda däck, säger han.

Fakta

Detta ingår i den nya märkningen av däck

Energieffektivitet
Klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Energieffektiviteten bedöms genom att mäta däckens rullmotstånd vilket påverkar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Bromsning på vått underlag
Klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Däcken testas mot ett referensdäck och skillnaden i bromssträcka avgör vilken klassning däcket får.

Bullernivå
Ljudnivån mäts utanför bilen och graderas enligt en skala med en, två eller tre vågor. En våg motsvarar lägsta ljudnivån och tre vågor högsta tillåtna ljudnivån. Dessutom anges ljudnivån som däcket ger upphov till i decibel.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Dyr känga får underkänt

Många av kängorna i testet håller inte tätt och priset är inte alltid ett bra riktmärke. Sämst vattentäthet har en dyr känga i Gore-Tex-material.

Laboratorietest

Kända miljögifter i vinterkängor till barn

Fem av åtta testade kängor innehåller skadliga perfluorerade ämnen trots att företagen bedyrar att dessa inte förekommer i tillverkningen. I ett svenskt märke hittade laboratoriet det förbjudna ämnet PFOS.

Dubbelförsäkra dig inte vid resköpet

Att teckna extra reseförsäkring är ofta onödigt eftersom du har skyddet via din bank. Men hur mycket du kan få tillbaka beror på vilken bank du har.

Alternativ mjukgörare lika farlig

Ftalaten DINP i vinyl- och PVC-plast är lika farlig som den utfasade DEHP. Det visar en ny svensk studie.

Riktlinjer för dricksvatten ifrågasätts

WHO måste se över dagens riktlinjer för dricksvatten. Det menar KTH-forskaren Ingegerd Rosborg, som pekar på problemen med brist på mineraler i dricksvatten och den obalans som kan råda mineralerna emellan.

Lågt intresse för hållbar fisk

Överfiskade arter, sjukdomar och stor konsumtion av antibiotika finner ofta vägen till det danska middagsbordet. Endast en av fem funderar över var och hur deras fisk fångats när de handlar.

Stavmixrar läcker klorparaffin

Enligt ett test som utförts av forskare vid Stockholms universitet läcker många vanliga stavmixrar klorparaffiner. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ser allvarligt på uppgifterna.

Konsumentombudsmannen stämmer företag

Trots förbud från Konsumentombudsmannen, KO, fortsätter företaget Sweet Wellness med otillåten reklam. Nu stämmer KO företaget i tingsrätten.

Taxichaufförer måste lära sig hitta

För att få taxilegitimation i framtiden måste man kunna hitta till passagerarens resmål, men gps är godkänt som hjälpmedel
Laboratorietest

Stor skillnad på overallernas hållbarhet

Det går att göra billiga overaller bra, men det är inte alla märken som lyckas. Åhléns säljstoppar sin overall efter Testfaktas test.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.